Det finns tydliga skillnader i villkor mellan kollektivavtalen på svensk arbetsmarknad där kvinnor, utrikesfödda och arbetare missgynnas. Det visar en ny rapport från tankesmedjan Katalys.

Katalys har granskat 38 kollektivavtal från olika delar av arbetsmarknaden, allt från industri till handel, spårtrafik och offentlig sektor. Två av Fastighets avtal är med i granskningen, Serviceentreprenadavtalet med Almega och F-avtalet med Fastigo.

Skillnaderna i villkor mellan avtalen är stora när det exempelvis gäller regleringen av visstidsanställningar, heltid och ersättning för övertid. Några avtal skyddar arbetstagarna mot visstidsanställningar medan andra gör det enkelt för arbetsgivaren att anställa på visstid. På vissa avtalsområden är heltid norm, medan andra avtal har noggranna regleringar av timlöner. För den som arbetar heltid är ersättningen ofta mycket bättre än för deltidare som arbetar extra.

Katalys hittar tydliga samband mellan otrygga jobb och kön, hur länge arbetstagaren har bott i Sverige och vilka sektorer de jobbar i. Kvinnor, utrikesfödda och arbetare jobbar oftare deltid och har mer sällan fast jobb. Visstidsanställningarna har också försämrats så att fler är anställda per timme och färre på vikariat. Klyftorna mellan avtalen riskerar dessutom att öka eftersom de starka facken kan förbättra sina villkor successivt medan fackförbund där medlemmarna har en svag ställning på arbetsmarknaden tvingas fokusera på höjda löner och att villkoren inte försämras.

Rapportförfattarna kopplar ihop skillnaderna i avtalen med krisen i ekonomin på 1990-talet. Den satte djupa spår på arbetsmarknaden i form av hög arbetslöshet som sedan inte sjunkit trots bättre konjunktur. Samtidigt som den höga arbetslösheten gör det svårare för fackförbunden att förhandla bra villkor har arbetsgivarna velat pressa villkoren och öka antalet visstidsanställda. Vissa sektorer och yrkesgrupper har drabbats hårdare än andra, men Victor Bernhardtz på Katalys vill inte peka ut vilka avtal det rör sig om.
– Vi har tittat på ett fyrtiotal avtal av 650, så det går inte att peka ut vilka avtal som är bäst eller sämst. Det skulle krävas en hel doktorsavhandling för att kunna göra de jämförelserna. Det viktiga är tendenserna. Det finns heller inget standardavtal som skulle vara bäst för alla, villkoren behöver anpassas efter vilken bransch det rör och om det är arbetare eller tjänstemän.

Finns det något som pekar på att skillnaderna mellan avtalen har förstärkts med åren?
– Det som hänt är att arbetsgivarnas ambitioner att precisionsbemanna och att krama ur så mycket som möjligt av avtalen har ökat. Men det betyder inte nödvändigtvis att avtalen ändrats, säger Victor Bernhardtz.
– Teknikutvecklingen har också gett möjligheter för arbetsgivaren att ha kortare anställningar som sms-anställningar. Förr fick de anslå schemat på en tavla på arbetsplatsen, nu kan de anställa på en minut via sms, fortsätter han.

För att stärka den svenska modellen borde kollektivavtalen fungera som verktyg för att motverka växande klyftor och bekämpa diskriminering, skriver rapportförfattarna. De menar också att solidariteten och samordningen mellan fackförbunden måste fördjupas.

 Hur sannolikt är det när LO-samordningen spruckit?
– Det är jättesvårt att bedöma när man inte suttit med vid förhandlingsbordet. Vi kan ju se utifrån att det finns ett stort behov av att samverka, och det gäller inte bara inom LO-förbunden utan generellt. Alla som säger sig vilja stärka facket tjänar på samordning och att de starkare delar med sig av sin fackliga styrka till andra för att bryta den onda cirkeln, säger Victor Bernhardtz.

Fastighets ordförande Magnus Pettersson håller med om rapportens analys att vissa avtal drar ifrån.
– De hårda procentsatser som Industriavtalet medför gör att vi som har avtal i kronor måste sälja värden. För oss är krontalspåslag jätteviktigt i avtalen där vi har lågavlönade, som i städavtalet.

Hur ser du på tanken att kollektivavtalen ska motverka diskriminering och minska klyftor?
– Jag tycker att kollektivavtalen ska röra det mesta på svensk arbetsmarknad, vi vill inte att staten ska blandas in. Men det är svårt att se hur det ska fungera att jämna ut skillnaderna. Det funkar inte så att pengar kan flyttas från exempelvis byggsektorn till andra sektorer. Som jag ser det kräver det att det blir en acceptans för att förändra relativlönerna och acceptera krontalspåslag.

Hur ser möjligheterna till ökad samordning ut nu när LO-samordningen just spruckit?
– Om avtalsperioden blir ettårig och vi inte lyckas med samordningen nästa år heller kan det bli svårt, då har andra konstellationer satt sig och risken är att vi hamnat för långt ifrån varandra. Men jag tror att alla kommer att göra sitt yttersta för att det ska bli en samordning, säger Magnus Pettersson.