Sam är välbekant med Stockholms tunnelbana. Han åker fram och tillbaka till jobbet flera gånger om dagen.

Fredag, klockan 05:00. Det är fortfarande mörkt ute när väckarklockan ringer hemma hos Sam och hans fru. Rutinen är densamma alla dagar i veckan utom söndagar. Medan hans fru ligger kvar i sängen kliver han själv upp och gör sig redo för dagens första arbetspass.
Frukosten får vänta, den passar bättre på den drygt två timmar långa håltimmen mellan första och andra passet. Att anpassa livet efter delade turer är en konst som många städare tvingats lära sig.
– Folk vill jobba och ha sina timmar, men jag hoppas vi kan få någon förändring för folk är jättetrötta, säger Sam.

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

När han kommer fram till jobbet strax efter klockan sex stämplar han in och tilldelas morgonens arbetsuppgifter. De följande åttio minuterna går i ett högt tempo, det är mycket som ska städas på kort tid, men sedan är det dags att stämpla ut igen.
– Många väntar på kontoret.
 De pratar, dricker kaffe och spe
lar kort. Men vi får inte betalt då, säger Sam.
Han själv brukar ibland ta sig till McDonald’s och köpa frukost, ensam eller med kolleger.
– Men varje fredag brukar jag ringa till mina föräldrar i mitt hemland på den här tiden. Om jag inte hör av mig så ringer de och frågar vad som har hänt, berättar han.
I dag börjar nästa arbetspass klockan tio, men de flesta dagarna i veckan börjar andra passet först kvart över tre. På den långa pausen brukar Sam åka hem en sväng. Han hinner sova en stund och äta lunch innan det är dags att hatta tillbaka.

I fyra år jobbade Sam 70 procent, 28 timmar i veckan, och hade ett schema som innebar att hans längsta arbetsdagar i veckan var 13 timmar och 40 minuter.
webb-veckoschemaNu har han fått mer tid, 38 timmar i veckan och har samtidigt kortat arbetsdagen till 12 timmar och 40 minuter, men många av hans kolleger har kvar de riktigt långa dagarna. Sam är övertygad om att det går att komma bort från delade turer med bättre planering, men när han frågar arbetsgivaren blir svaret att det här är det som gäller. Om tiderna inte passar finns alltid valet att gå ned i tid.
Men för många är det inte ett reellt alternativ.
Liksom många av sina kolleger jobbar Sam med arbetstillstånd från Migrationsverket. Det gör att många inte vågar klaga på arbetstider och villkor eftersom de är rädda att göra sig osams med arbetsgivaren och förlora jobbet, vilket samtidigt skulle innebära att de förlorar arbetstillståndet. Under de första två åren är kravet att en person som arbetar i Sverige med arbetstillstånd ska jobba hos en och samma arbetsgivare och komma upp i en viss lönesumma.
– Det är inte bra som vi har det, men vad ska man göra, undrar Sam.

Några mil bort
, på Ekerö, bor Jasmina Turcinovic med sin man och sina två tonårsdöttrar.
Även hon har delade turer och hennes arbetsdagar har nått det extrema.
Hon måste gå hemifrån före klockan halv fem varje vardagsmorgon för att hinna till sitt första arbetspass i Folksamhuset vid Skanstull. Det pågår mellan klockan sex och klockan tio. Därefter är hon ledig fram till klockan fyra då nästa arbetspass börjar i Sundbyberg.
– Jag har inte tid för min familj. Jag är trött hela dagen. Jag stiger upp halv fyra och kommer hem nästan nio. Det är tur att barnen är så stora och att min man hjälper till så mycket, säger hon.
För Jasmina Turcinovic har det dessutom börjat gå ut över hälsan.
– Jag har haft ont i huvudet och för några veckor sedan somnade jag på gatan, utanför Pressbyrån. En kvinna hjälpte mig så att jag fick lite vatten och kunde ta mig hem. Läkaren säger att jag inte kan jobba så här, säger Jasmina Turcinovic.
Men arbetsgivaren Inspira har inget annat att erbjuda henne om hon inte vill gå ned i tid.
– Jag frågar varför de inte kan fixa åtta timmar i ett pass. Jag har frågat varför de inte kan göra om passen till andra tider, men de säger att kunderna inte betalar då. Men det är inte bra för personalen, säger hon.

”Jag har inte tid för min familj. Jag stiger upp halv fyra och kommer hem nästan nio”, säger Jasmina Turcinovic om att ha delade turer.

Fastighetsfolket skrev i förra numret om att deltidsarbetet ökat bland städare till 41 procent och att varannan kvinnlig städare, 53 procent, jobbar deltid.
Och Fastighets bild är att städarnas största möjlighet att få heltid är att acceptera delade turer, eftersom allt fler ställs inför valet att antingen gå ned i arbetstid eller dela upp arbetspassen.
– Jag tycker att det sprider sig mer och mer. Blir det en omplacering är det oftast till delade turer, säger Anna Erixon, ombudsman i Fastighets region Ost, och tillägger:
– Det finns ingen rimlighet i delade turer.
Facket är i stort chanslösa i frågan.
– Vi har inget att säga till om så länge företagen följer reglerna om elva timmars dygnsvila. När vi pratar med rättsskyddet säger de att det är arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Det funkar inte ens att hävda familjeskäl, säger Anna Erixon.
Det Fastighets fokuserar på är i stället att synliggöra städarna och att försöka få mer dagstädning.

Marcus Lindström är branschansvarig för Almega serviceföretagen och känner igen bilden av att delade turer har blivit vanligare.
– Om Fastighets säger att det ökar har vi ingen anledning att misstro det, men vi har inte samma bild av i vilken utsträckning, säger han.
Orsaken till att delade turer förekommer menar han beror på behovet av att rätta sig efter kundernas önskemål.
– Schemaläggning styrs utifrån när kunderna vill ha sin städning. Företagen lägger scheman och försöker i möjligaste mån att undvika delade turer. Jag förstår att det inte är särskilt attraktivt men ibland går det inte att lösa och då är valet antingen delade turer för en person, eller att ta in två städare. Och folk som vill ha fler timmar väljer kanske då hellre att ta delade turer, säger Marcus Lindström.
Han menar att Almega inte kan göra något eftersom det här är en sak mellan städföretagen och deras kunder.
– Det vi kan göra är att promota städ på dagtid, och det gör vi, men vi kan inte hindra kunder att köpa morgon­ eller kvällsstäd, säger han.
Hur gör ni för att uppmuntra till dagstäd?
– Vi gör det i våra samtal med olika spelare i branschen. Vi tog, även om det är ett antal år sedan, fram ett material tillsammans ihop med Fastighets, säger Marcus Lindström.
Han lyfter också fram att Almega och Fastighets besökt EU­-kommissionen i Bryssel.
– Vi berättade om hur långt framme vi, trots allt, ligger i Sverige när det gäller dagstädning.

Många städföretag har delade turer i någon utsträckning, men det finns inga exakta uppgifter på hur vanligt det är. Solreneriet AB, som ansvarar för städning av Vikinglines färjor, är ett exempel.
– Vi kan bara ta betalt av kunden för tiden då vi utför arbete ombord. Om vi skulle betala lön för tiden mellan turerna skulle vi inte gå runt, säger Josephine Johansson, personalchef.
– Vi jobbar verkligen för att personalen ska kunna få så hög sysselsättningsgrad som möjligt utan delade turer genom att hitta andra arbetsställen mellan turerna. Men det är ett svårt pussel, fortsätter hon.

Den här fredagen slutar Sam klockan sju på kvällen och hinner hem för att umgås med sin fru några timmar innan det är dags för sängen. I morgon ringer klockan 05:00.
– Det jag mest ser fram emot med söndagarna är att sova.
Han drömmer om att få jobba med datorer men tänker realistiskt om framtiden. Hans plan är att ta körkort i år för att så småningom kunna ta busskort och få jobb som busschaufför.
– Varje morgon när jag vaknar tänker jag att det inte är mer än något år till jag behöver göra det här.

Sam heter egentligen något annat. Han vill inte framträda med sitt riktiga namn för att inte stöta sig med sin arbetsgivare.

Risk för hälsan

  • År 2012 arbetade 150 000 personer med delade turer, enligt
 en undersökning från Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet. 27 procent av dem tyckte att det skapade mycket stora besvär.
  • En norsk undersökning av bussförare med delade turer visade att de hade mer besvär än andra med hälsa, sömn och balans mellan arbete och fritid.
  • Andra studier visar att långa arbetsveckor innebär 40 procents ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Långa arbetspass innebär ökad risk för övervikt och mental ohälsa. Dessutom ökar både skiftarbete och långa arbetspass risken för sömnstörningar och trötthet.