Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har pågått i över fyra år. I dag överlämnade kommittén sitt slutbetänkande till regeringen och flera omdebatterade frågor skulle få svar. Men enligt kommittén är stora förändringar inte någon lösning.
– De problem vi har åtgärdar vi inte bäst genom dyra och tidskrävande strukturella reformer, utan genom att ge oss på de aktuella problem vi har i dag, sa Ingemar Eriksson, kommitténs huvudsekreterare, vid en presskonferens.
Några anledningar till det är, enligt kommittén, att det finns ett begränsat reformutrymme och att stora reformer innebär för stora risker. Ledamöterna tycker också att grunderna i arbetslöshetsförsäkringen redan är väl utformade och anpassade efter svenska förhållanden.

Många hade dock större förhoppningar efter en utredning som har tagit så många år.
– Vi är besvikna på att man inte har ett konkret förslag om en höjning av taket i a-kassan, skriver till exempel Akademikerförbundets ordförande Heike Erkers, i ett pressmeddelande och menar att det är akut att genomföra förändringar.
Vänsterpartiet har reserverat sig mot flera förslag i betänkandet. Wiwi-Anne Johansson, partiets talesperson i socialförsäkringsfrågor, och Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson, skriver i en debattartikel i Dagens nyheter att förslagen som presenterats ”inte är i närheten av de omfattande reformer som behövs”.
Bland annat gällande stupstocken, där Vänsterpartiet hade velat se ett konkret förslag.

I kommitténs förslag ska tidsgränsen finnas kvar tills det finns andra fungerande system. Ledamöterna föreslår i stället ”skyndsamt” utvecklade insatser för återgång i arbete och krav på att Försäkringskassan ihop med Arbetsförmedlingen ska påbörja insatser senast efter 15 månaders sjukskrivning.
– Om och när det här är framgångsrikt ska den bortre tidsgränsen tas bort och ersättas av regelbunden kontroll, sa Ingemar Eriksson vid presskonferensen.

Några av de mer konkreta förslagen i betänkandet är att 100-dagarsregeln, då arbetssökande hade rätt att söka arbeten inom sitt yrke och i sitt geografiska område, ska återinföras.
Kommittén föreslår också att hälso- och sjukvården får ett större ansvar att tidigare upptäcka vilka som behöver hjälp. De ska då, tillsammans med arbetsgivaren, förändra och förbättra arbetsmiljön för att undvika sjukskrivning. Och för dem som ändå blir sjukskrivna ska hälso- och sjukvården få större krav på samverkan med arbetsgivaren och tidigare insatser. Samtidigt minskar ansvaret om insatser får Försäkringskassans, som i stället för ett uppföljningsansvar.

Förändringarna ska enligt kommittén främst gynna kvinnor och personer med lägre ekonomisk standard.
Nästa steg blir att betänkandet skickas på remiss för att se vilka av förslagen som ska införas samt hur och när det i så fall ska göras.

Bakgrund

  • Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, med ledamöter från sju riksdagspartier, tillsattes i april 2010. Målet var att föreslå förändringar för mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar.
  • Slutbetänkandet behandlar sex olika delar: ett rättvisande inkomstunderlag, en långsiktigt hållbar sjukförsäkring, bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa, en mer rättssäker arbetsskadeförsäkring, en trygg och effektiv arbetslöshetsförsäkring, bättre försäkringsskydd för vissa grupper.