VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet tillkom höstterminen 2011. VVS-delen går bra, fastighetsprogrammet har det ytterst kämpigt. Varför?
– Fastighetsbranschen är för osynlig, säger Madeleine Rietschel, verksamhetschef på Fastighetsbranschens utbildningsnämnd.

På Fastighetskonsulternas hemsida, fasticon.se, säger Made­leine Rietschel: Hallå branschen! Varför gör ni inget?
Bakgrunden är att det behövs 1 000, men att det bara är 100 elever i hela landet som går fastighetsinriktningen, branschens egna gymnasieprogram.
Det är 10 procent av det faktiska behovet. I Storstockholm är det ännu sämre ställt med 4 procent.
– Oavsett vilken fråga vi tar upp, om det är med en myndighet, arbetsmark­nad­s­frågor eller annat så märker vi att fastighetsbranschen är osynlig.
– Att så få ungdomar söker utbildningen beror på att många anser att de får bättre jobb och bättre betalt om de väljer VVS istället för fastighetsprogrammet.
– Sedan måste vi inse att det handlar om en helt ny utbildning som introducerades först hösten 2011, dessutom är vi nu i det läget att utbildningen för första gången finns på tre nivåer; gymnasiet, yrkeshögskolan och universitetet/hög­skolan. Om tio år kanske vi kan se ett genombrott.

År 2014 behöver branschen i Stock­holmsregionen rekrytera 438 fastighets­kunniga medarbetare enbart för att täcka pensionsavgångar. Det finns 16 personer i utbildning.

Finns det kortsiktiga lösningar på det problemet?
– Det är inte lätt. Regeringen borde inse att vi med den arbetsmarknad vi har just nu, med omställningslägen, så finns det anledning att validera vilka som kan vara anställningsbara i fastighetsbranschen. Förslaget om yrkesintroduktion är en annan del, lärlings­utbildning och vuxenutbildning ett tredje ben.
– Fastighetsbranschen måste också bli bättre på att ta emot elever som vill göra sin praktik. I den nuvarande utbildningen på gymnasienivå ska eleverna ha 15 veckors praktik. Det händer att lärare och elever ringer till oss på Fastighets­branschens utbildningsnämnd och vill att vi ska hjälpa till med det. Det ingår inte i vår uppgift.

Långsiktigt måste det väl till krafttag för att förändra situationen?
– Ja, fastighetsbranschen behöver starta en egen gymnasieskola med fastighetsprogrammet på några av de större orterna. Men framför allt, alla i branschen måste jobba för att göra utbildningen synlig.
– Stora resurser, då talar jag inte om några miljoner, utan om 50–100 miljoner kronor, behövs för att marknadsföra branschen. Parterna i branschen måste bli bättre på att berätta om vilka karriärmöjligheter som finns inom fastighets­skötaryrket och man bör också peka på att yrket inte är lika konjunkturkänsligt som till exempel yrkena inom byggsektorn.
– Dessutom måste det till betydligt fler programråd ute på skolorna, i dagsläget finns det bara sådana vid hälften av skolorna. Genom programrådets representanter kan branschen påverka innehållet i utbildningen.