LO-kongressen står inför dörren och inramningen kunde ha varit bättre. LO:s förbund har nämligen tappat medlemmar 16 år i rad och på en del arbetsplatser är organisationsgraden idag 50 procent eller lägre. Så vilken är då fackets största utmaning?

Vid förra kongressen 2008 talade LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin om att den största utmaningen var att stoppa medlemsflykten. Fyra år har gått, ny ordförande ska väljas, utmaningen består.
Idag pratas det mer om ekonomi, som ett resultat av medlemsflykten, än om meningen med föreningen och ideologi. Det håller inte.

Det saknas knappast frågor att jobba med för för­bun­den. När Fastighetsfolket beställt läsarundersökningar så är det tre frågor som förbundets medlemmar framför allt vill läsa om i tidningen:

  • löner,
  • arbetsmiljö,
  • arbetsrätt.

Lönerna är och förblir en jättefråga. Ingångslönerna är en viktig del och nu pratas det en hel del om ungdomslöner. För ett och ett halvt år sedan kom IF Metall och Teknikföretagen överens om ett avtal om yrkesintroduktion. Enligt det avtalet kan ungdomar under 25 år få yrkesintroduktion till 75 procent av avtalets lägsta lön.
Ungdomslöner, en het fråga framöver?

En bra arbetsmiljö är viktig om du ska trivas och kunna göra ett bra jobb. Arbetsmiljön handlar dock inte bara om tunga lyft, dålig luft och farliga kemikalier utan även om den psykosociala delen. På tok för många människor i Sverige har inte stöd i form av fungerande chefer, och ändå värre; alltför många mobbas idag på sin arbetsplats.

Vad vore LO och fackförbunden om de inte också hade blicken riktad utåt? Det har hänt mycket i Europa se­dan EU kom till, och många nationella frågor behöver/ måste ventileras inom EU.
I många länder har man just påbörjat bygget av demokratiska institutioner, partier och fackförbund. I andra länder förföljs människor som försöker att organisera sig fackligt.
Solidaritet är aldrig fel.

 

Jan-Åke Lindahl
chefredaktör