Missnöje med bristande upphandlingar av städtjänster finns både hos köpare och utförare. Men förändringar är på gång. I Stockholm är Vita jobb-modellen på väg tillbaka, och snart kommer en ny lag med ramar för all offentlig tjänsteupphandling. De nya bestämmelserna kommer att ge ett seriösare upphandlingsförfarande, enligt flera experter.

Det nya upphandlingsdirektivet, som blev klart i början av året, ger ökad fokus på kvalité och mindre fokus på lägsta pris. Upphandlingar blir mer drägliga för seriösa aktörer och därmed också för städarna. Det tycker Robert Moldén, EU-advokat på en advokatbyrå och upphandlings- och konkurrensexpert.
Han tar upp problemet med att lägsta pris ofta blir det avgörande i många upphandlingar.
– Ett stort problem har varit att den som ljuger mest vinner. För att städföretaget ska hålla ner sina kostnader tvingas städarna jobba mer på kortare tid. Städresultatet blir dåligt, säger han.

Robert Molden portratt-2011Robert Moldén ser flera positiva effekter av de nya direktiven för upphandling av städtjänster.
– Den nya konkurrensprincipen kommer att gynna Fastighets medlemmar. Låga löner ska inte lägre vara ett fribrev. Om ett anbud med mycket lågt pris beror på att företaget inte betalar kollektivavtalsmässiga löner kan beställaren bli skyldig att förkasta anbudet. Kommuner, som upphandlare, blir skyldiga att ingripa mot oseriösa prispressare, säger han.
Robert Moldén pratar om aktörer som startar städbolag, kör verksamheten i några år, missköter inbetalning av skatter och sociala avgifter och sedan går i konkurs. I de nya direktiven blir det obligatoriskt att diskvalificera företag som inte betalar skatter och sociala avgifter.

Robert Moldén välkomnar också att en kommun, eller en annan upphandlare, enligt de nya direktiven blir tvungen att motivera om den vill göra väldigt stora avtal i stället för att dela upp flera mindre upphandlingar. Det kan underlätta för mindre företag att delta i fler upphandlingar.

Kerstin Ahlberg, som forskar vid Stockholms universitet, har fått svara på frågan om vilka som är de stora skillnaderna mellan lagen om offentlig upphandling och de nya direktiven.
– Direktivet är tydligare på att konkurrens inte får ske på bekostnad av till exempel arbetsrättsliga villkor. Många av dem som köper tjänster har hittills varit rädda för att ta hänsyn till annat än priset. Att göra om ett anbudsförfarande är besvärligt så de vill undvika fel, säger hon och fortsätter:
– Nytt är att det blivit en EU-rättslig skyldighet för varje medlemsland att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de som levererar tjänster följer de arbetsrättsliga regler som gäller. Hittills har det varit medlemsländernas ensak att besluta om.

Kerstin AhlbergKerstin Ahlberg påpekar också att det rättsligt blivit tydligare för beställarna att få välja, som det heter, ekonomiskt mest fördelaktiga anbud i stället för anbudet med lägsta pris.
– Lägsta pris kan fortsätta vara det som styr, men beställaren kan tydligare ställa krav på till exempel kvalitet, säger hon.
Beställarens kravlista kommer att få en avgörande betydelse för resultatet i upphandlingen.
– Det gäller för beställaren att ställa krav till exempel på kollektivavtalsliknande villkor om man inte vill konkurrera med arbetsrättsliga villkor. Annars blir det ingen förändring, säger hon.

Hur ser framtiden ut för offentlig upphandling av städtjänster?
– Det vore konstigt om de nya direktiven inte leder till att upphandlarna blir duktigare på att sålla bort anbud med orealistiska beräkningar. Upphandlarna kan med de nya reglerna få mer råg i ryggen och bli modigare för att ta hänsyn till andra saker än lägsta pris, avslutar Kerstin Ahlberg.

Konkurrensverket ger stöd för upphandlarna

Konkurrensverket har i uppdrag att ta fram en vägledning om offentlig upphandling av städtjänster. Anna Lipkin, sakkunnig på Konkurrensverket, ansvarar för arbetet.
– Vi hoppas vara klara framåt våren. Verksamhetschefer och andra som är inblandade i offentlig upphandling av städtjänster vill ha stöd under hela processen. De upplever köp av städtjänster som en svår upphandling bland annat eftersom marknaden inte enbart består av seriösa företag, säger hon.

Konkurrensverkets undersökning visar också att de som köper tjänster behöver mer information om hur städbranschen fungerar. Ofta saknar de kunskap om hur de ska agera för att undvika oseriösa leverantörer.
– Vår ambition är att ta fram stöd, till exempel i form av ett kravpaket med färdiga modeller för uppföljning av kraven.
När Konkurrensverket i början av nästa år kommit en bit på väg i sitt arbete kommer även en referensgrupp att kopplas in. Då kommer verket att presentera sitt material för synpunkter. Det är ännu oklart vilka som ska ingå i gruppen. Men representanter för Fastighets och Kommunal, Almega och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer att bjudas in.

EU-direktiv på väg att bli lag

I februari antog EU:s ministerråd nya direktiv för offentlig upphandling av tjänster efter flera års förhandlingar. Flera fackliga organisationer är positiva och menar att det, när direktivet blir lag i Sverige under 2016, ska vara möjligt att ställa krav på schysta arbetsvillkor.

Det finns också de som menar att det övergripande även i fortsättningen kommer att vara att stärka EU:s konkurrenskraft och den inre marknaden. Då kan de schysta arbetsvillkoren och andra sociala krav få ge vika.

I Sverige påbörjades arbetet med att anpassa lagen hösten 2012 då den dåvarande regeringen tillsatte en statlig utredning med uppgift att se över vilka åtgärder som behöver vidtas. i början av sommaren överlämnade utredningen, Genomförandeutredningen, sitt delbetänkande Nya regler om upphandling (SOU 2014:51). Förslaget har varit på remiss fram till i oktober. LO är en av de cirka 150 organisationer som lämnat sina synpunkter.

LO vill att den nya lagen ska bli ännu tydligare, särskilt när det gäller möjligheterna att ställa olika typer av sociala krav. Vidare önskar LO att den myndighet som ska köpa tjänsten ska ställa krav på kollektivavtal, eller att företaget har lön och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som kollektivavtalet. Liknande finns i utredningens förslag, men LO anser att det är oprecist, och att skyldigheten därför bör bli tydligare. Till exempel vill LO att kravet på kollektivavtal även ska gälla när en tjänst övertas av en ny entreprenör. Då krävs också fler åtgärder för att förhindra att personal riskerar uppsägning vid varje ny upphandling, tycker LO.
Den myndighet som ska köpa tjänster ska alltid lämna in uppgifter om underleverantörer.
LO vill utöka skyldigheten ett steg till så att deras underleverantörer omfattas av skyldigheten.