LO:s jämställdhetsbarometer är den sjätte i ordningen. Enligt rapportförfattarna Ulrika Lorentzi och Ulrika Vedin har inte mycket förändrats i arbetarkvinnornas situation sedan förra årets barometer.
– Det är inte mycket nytt under solen, kan man säga. Lönetrappan är sig lik, med arbetarkvinnor på det nedersta steget och tjänstemannamännen på det översta, säger Ulrika Vedin.

21 000 kronor i lön

Rent konkret innebär det att den genomsnittliga faktiska månadslönen, där man tagit hänsyn till faktisk arbetstid, i dag ligger på 21 000 kronor för arbetarkvinnor och 26 800 kronor för arbetarmän.
För kvinnor i tjänstemannayrken ligger den genomsnittliga faktiska månadslönen på 33 000 kronor och för män i tjänstemannayrken på 42 100 kronor.

LO:s rapport visar alltså att tjänstemannamännen tjänar dubbelt så mycket som arbetarkvinnor.
Med hänsyn till arbetstid tjänar män både i arbetaryrken och i tjänstemannayrken 28 procent högre lön än arbetarkvinnor och tjänstemannakvinnor.

Ofrivilligt deltidsarbete

Rapporten visar att hälften av kvinnorna i arbetaryrken jobbar deltid. Den vanligaste orsaken är att man inte kan hitta någon heltidsanställning, den näst vanligaste orsaken att arbetet är för krävande för att man ska orka jobba heltid.

Ysabel Nilsson Saavedra är städare och sitter i förbundsstyrelsen. Hon känner igen bilden som LO:s rapport målar upp.
– Så tror jag det är för många lokalvårdare. Det finns också många som jobbar heltid, men med delade turer. Det är verkligen hemskt, säger hon.

Ysabel Nilsson Saavedra.

Få män som jobbar deltid

Bara en fjärdedel av tjänstemannakvinnorna jobbar deltid. Hos de är den vanligaste orsaken vård av barn.

Bland män i både arbetar- och tjänstemannayrken är deltidsarbete ovanligt. 15 procent av arbetarmännen och 10 procent av tjänstemannamännen jobbar deltid.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson menar att även normer kring heltid och deltid bland könen måste förändras.
– Det är lika svårt för en man på en mansdominerad arbetsplats att få deltid som det är för en kvinna på en kvinnodominerad arbetsplats att få heltid, säger han.

En ljuspunkt i rapporten

Det är också väldigt vanligt att en person med ett arbetaryrke jobbar blandade arbetstider, det vill säga dagar, kvällar, helger och nätter. 6 av 10 arbetarkvinnor och 4 av 10 arbetarmän jobbar under sådana omständigheter.
Rapporten visar också att arbetare sällan har möjlighet att påverka arbetstiden.
– Den enda ljusglimten vi ser i rapporten är i lönebildningen. Glädjande är att kvinnors löner ökar snabbare än mäns, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

LO:s målsättning är att gapet mellan kvinnors och mäns löner ska ha halverats till 7 procent fram till år 2028.

Vill avskaffa allmän visstid

LO vill se flera viktiga jämställdhetsreformer för att ojämlikheten på svensk arbetsmarknad ska minska. Bland annat vill man att allmän visstid avskaffas och att heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden.
– Det skulle hjälpa framför allt många ensamstående kvinnor som i dag jobbar deltid, och förbättra situationen för deras ekonomi och familjer, säger hon.

Laglig rätt till barnomsorg

En annan reform som LO vill se är att det blir lag om rätt till barnomsorg när föräldrar jobbar – även på kvällar, helger och nätter. Det sistnämnda tror Ysabel Nilsson Saavedra skulle skapa större möjligheter till flexibilitet för många arbetarkvinnor.

– Många kvinnor i städbranschen har det problemet, att när deras barn är små så är det svårt att kunna lämna dem på dagis när det passar kvinnornas arbetstider, vilket sedan leder till problem med arbetsgivaren. På vilken förskola kan man lämna barnen redan vid klockan fem om mamman ska börja jobba klockan sex?