Stora förändringar för städare när jobbet blir digitalt

Telias huvudkontor ligger sedan drygt två år tillbaka intill Mall of Scandinavia i Solna, norr om Stockholm. En kort hissfärd uppåt tar en till den flådiga, ljusa kontorslokalen. Grangolvet är gjort med en gammal teknik som kallas kubbgolv där träfibret kommer uppåt. Varje träbit är en liten kloss, så många små bitar utgör golvet.

– Vad händer med vatten på trä? Träet vidgas! Så det var något vi var tvungna att fundera på först hur vi skulle städa det. Men det går bra, vi får bara vaxa det med jämna mellanrum. Och så är det meningen med sådana här golv att de ska bli lite nötta och synas att de används, säger Stefan Sernefors, tjänstespecialist på företaget Coor som har städuppdraget på Telias huvudkontor.

– Det här är en av Sveriges mest moderna byggnader. Det ställer också krav på oss, vi kan inte komma här och ha städmetoder från 1980-talet, fortsätter han.

Städar med digital karta

Städpersonalen har alla en surfplatta på sin städvagn. Där kan de se en digital karta över lokalen med gröna rum som redan är städade och röda rum som står näst på tur att städas.

– Städaren som kommer hit klockan 4 på morgonen loggar in på plattan och ser direkt vilka rum som är röda och behöver städas. Vi kan också kommunicera särskilda instruktioner via en gul post it-lapp som dyker upp på skärmen som kanske säger ”kolla extra under skrivbordet i det här rummet” eller liknande om kunden har hört av sig och önskat det, säger Mehmet Tuncer som är driftledare för Coor på Telia.

Han visar en bild på utspillt kaffe på en matta.

– Den som städade i går kväll skickade den här till mig, så jag vidarebefordrade den till personen som städade i morse som då kunde fixa det, säger han.

”Tar tid att lära sig”

Med hjälp av surfplattan kan städarna också göra egenkontroller för att se om de levererar som avtalat. Då skriver man själv in antalet fläckar i ett rum och så räknar systemet Insta ut om det är godkänt eller inte, baserat på rummets storlek.

Hela kontorslokalen är utrustad med sensorer som hämtar information om vilka rum som används och har använts – information som kommer till nytta i städningen.

Därför ska du inte stressa på städjobbet

Så funkar det

Haile Berhane har jobbat som lokalvårdare på Coor i sex år och på Telias huvudkontor sedan de flyttade in i Arenastaden för två år sedan. Han tycker att det fungerar bra med surfplattan och de digitala lösningarna, men att det är ett moment som kan ta extra tid.

– Första gången tar det tid att lära sig. Man ska kommentera och trycka på klar och så vidare. Om man inte förstår området så tar det tid. Det är positivt egentligen att få utvecklas, men det tar tid, säger Haile Berhane.

Jämfört med tidigare arbetsplatser så är det inte så stor skillnad på jobbet egentligen, tillägger han.

Tillbaka till stämpelklocka

Fastighets ombudsman Ewa Edström ser både positiva och negativa effekter av digitaliseringen inom städbranschen.

– Nackdelen med det är att städarens arbete kan bli väldigt styrt. Det är välkänt att ju mindre utrymme man har att själv bestämma över sitt arbete, desto mer ökar risken för stress och belastningsskador och liknande. En illvillig tolkning är att arbetsgivaren på det här sättet skulle kunna följa vad personalen gör i detalj under hela dagen, säger Ewa Edström.

Peter Fredriksson, områdeschef för Coor Stockholm, poängterar att allt har MBL:ats och förhandlats med facket innan det har införts.

– Det är ju lite tillbaka till stämpelklockan, att stämpla in och ut. Men vi har samtidigt varit väldigt tydliga med att vi inte följer den enskilda personen utan leveransen på ett övergripande plan, säger Peter Fredriksson.

Tekniken höjer yrkets status

En positiv effekt som både Monower Islam, driftchef för Coor på Telia, och Ewa Edström lyfter är att personalen som städar lätt kan bevisa att de har gjort sitt jobb om kunden är missnöjd med något.

– Det händer att en kund påstår att städaren inte har varit på plats – med tekniken kan man ju lätt bevisa att de har det. Det händer också att ett rum är riktigt grisigt och tar mer tid att städa än vad som är avtalat, då kan man lätt ta en bild innan och visa att det här kommer att ta mer tid att städa, säger Ewa Edström.

Monower Islam säger också att digital kompetens och tillför ett mervärde till yrket.
– Att städa är inte bara att gå med en vagn. Tekniken höjer yrkets status.

Städarna blir experter

Coor har utvecklat en egen app för de anställda som heter People at Coor. I appen ser personalen ett flöde som påminner om det sociala mediet Instagram, med uppdateringar från de kollegor som man själv jobbar med.

Appen har information om vilken tjänst man har och baserat på det finns korta instruktionsfilmer om till exempel hur man städar en toalett om det är relevant för ens jobb.

– Så småningom tänker jag att man ska kunna koppla expertis till sin profil i appen. Om någon till exempel är bra på kubbgolvet och så skaffar en kund i Göteborg kubbgolv – då kan man gå in i appen och kolla ”vem vet hur man sköter det här”, säger Stefan Sernefors som ett exempel på hur lokalvårdarna kan få expertstatus med hjälp av tekniken.

Sensorer lagrar allt

Alla på Coor har företagets app, men det är inte all städpersonal som arbetar med surfplattor och sensorer.
– Det beror på hur kunden vill arbeta, säger Stefan Sernefors.

Coors huvudkontor i Kista är som ett showroom med mängder av tekniska lösningar. Även där är kontoret fullt med sensorer som samlar data på allt från hur många som använder ett rum, vilken stol i rummet som används mest till luftfuktighet.

– Jag tittar på stora mängder data för att se om det till exempel finns ett samband mellan behovet av städning och luftfuktigheten, säger Stefan Sernefors.