I februari försattes 597 företag i konkurs, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med samma period 2019. Fastighetsbranschen hör till de värst drabbade, med en ökning på 20 procent. Det visar ny statistik från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Även om konkurserna inte är en direkt effekt av coronaepidemin, finns det en stor oro för hur viruset kan komma att påverka företagen inom både fastighets- och städbranschen, enligt Ari Kouvonen, näringspolitisk expert på Almega.

– Det kan gå riktigt illa. Nu har ju SAS varslat 10 000 anställda. Men min förhoppning är att man inte stänger ned så mycket som man har gjort i Norge och Danmark. Städning av skolor är en viktig del för våra företag, säger han.

Vad skulle en stängning av skolorna innebära?

 – Det är det viktigaste vi tittar på just nu. Det är svårt att förutse konsekvenserna, men vi har just fått en bedömning av vår advokat, som säger att tecknade avtal gäller, även om skolorna stänger. Vi kommer att vara behjälpliga för medlemsföretagen på alla sätt som står i vår makt.

Städbranschen extra utsatt

Enligt Fastighets ordförande Magnus Pettersson är städbranschen extra utsatt för konsekvenserna av coronaepidemin. 

– Om hotell, restauranger, kontor och reseterminaler fortsätter att stå tomma en längre tid kommer krisen garanterat att spilla över på städföretagen, som då förlorar sina uppdrag. Vad gäller fastighetsbranschen är den inte lika känslig, då byggnader står där de står. Jag och min förbundsledning följer utvecklingen timme för timme, säger han.

Kan avtalsrörelsen påverkas?

– Vi har inte fått några indikationer på att avtalsrörelsen inte ska genomföras. Men flera förhandlingar kommer att ske digitalt istället för fysiskt.

På måndagsmorgonen presenterade regeringen ett nytt åtgärdspaket för svenska företag på mer än 300 miljarder kronor, med bland annat korttidspermittering samt möjlighet för företagen att skjuta upp betalningen av skatter, moms och arbetsgivaravgifter upp till tre månader.

Staten kommer även tillfälligt att stå för företagens sjuklönekostnader i under april och maj.

Korttidspermittering innebär att staten står för tre fjärdedelar av kostnaden för att anställda går ned i arbetstid. Enligt förslaget kan arbetsgivarnas lönekostnader minska med hälften, samtidigt som arbetstagarna får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal.

Kraftfulla åtgärder

Enligt Magnus Pettersson är regeringens agerande ”mycket förtroendeingivande”.

– Krispaketet är det mest kraftfulla jag sett och alla åtgärder som kan förhindra massarbetslöshet är välkomna. Korttidspermitteringen är bra för många yrkesgrupper, men hjälper inte branscher där verksamheten i princip upphört. Därför är det av högsta vikt att samhället så snart som möjligt återgår till ett normaltillstånd, säger han.