Ingen som läser remissvaren från facken eller företagarnas organisationer kan bli överraskad. Debatten om en ny lag om arbetsrätt, anställningstrygghet och hjälp med omställning vid uppsägning har rasat.

Förhoppningen från parterna på arbetsmarknaden har varit att själva lösa frågorna. Egentligen vill de inte att lagstiftarna ska bestämma. Men sedan förhandlingarna mellan LO, privattjänstemännen i PTK och arbetsgivarnas Svenskt Näringsliv slutade i oenighet kan lagstiftningen komma närmare.

Svenskt Näringsliv och PTK vill visserligen gå vidare med den överenskommelse som LO sade nej till. Även LO-facket IF Metall har öppnat för att på något sätt ansluta sig.

Det här är PTK

PTK är lite av tjänstemännens svar på LO. Grunden är privatanställda tjänstemän, inte de som jobbar i kommuner, regioner eller staten. 

I organisationen ingår 25 fackförbund som tillsammans har närmare 900 000 medlemmar. 

PTK förhandlar tre stora avtal för sina medlemsförbund. De handlar om pension, trygghet vid arbetsskador och omställningsstöd för dem som blir av med jobbet. Organisationen ordnar utbildningar och ger råd.  

Överkurs

Här hittar du länkar till svaren från alla inbjudna remissinstanser.

I dagsläget är läget oklart – och då blir remissvaren på regeringens utredning intressanta. Den vanliga vägen för en ny lag är att utredarens förslag bearbetas utifrån synpunkterna i de olika remissvaren.

LO är emot hela förslaget. Det urholkar anställningsskyddet radikalt, skriver organisationen och fortsätter: ”Balansen mellan parterna på arbetsmarknaden rubbas till arbetsgivarnas fördel på alla nivåer.”

Fastighets har inte skrivit något eget remissvar, utan står bakom centralorganisationen LO:s.

Utredarens förslag om turordning

Arbetsgivare får undanta fem personer från sist in – först ut vid uppsägningar. I dag gäller max två personer och då bara på små företag.

För att få omplaceras måste den anställda kunna ta sig an arbetsuppgifterna helt utan upplärning. Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.

Tjänstemännens TCO avstyrker också hela förslaget och ser en mängd negativa effekter, inte bara för arbetstagare utan också för den svenska arbetsmarknadens funktion.

Akademikerorganisationen Saco skriver att utredningens förslag sammantaget ger ett försämrat anställningsskydd och riskerar att skapa fler otrygga och tysta arbetsplatser. Saco ser hellre att överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv utgör grunden om lagen om anställningsskydd ska ändras.

Så långt facken. Arbetsgivarna har intagit en annan position i sina remissvar.

Fler förslag från utredaren

Alla som varit anställda i minst sex månader ska få kompetensutveckling.

Möjligheten för den som är uppsagd eller avskedad av personliga skäl ska inte få förklara uppsägning ogiltig på mindre företag.

Om den uppsagda jobbar på ett större företag ska hen däremot kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad. Men det krävs ett domstolsbeslut.

Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller tolv månader.

Svenskt Näringsliv ser mest fördelar och vill att förslagen genomförs. De håller med om att fler anställda ska kunna undantas från sist in – först ut. Och de berömmer förslaget om att den som sägs upp av personliga skäl inte ska kunna ogiltigförklara uppsägningen under en rättsprocess.

De offentliga arbetsgivarnas organisation SKR tillstyrker också förslaget som minskar kostnaderna för arbetsgivare som säger upp av personliga skäl. När det gäller turordningsregler vill de kunna göra fler undantag än förslaget på större arbetsplatser.

Småföretagarnas riksförbund är positivt till utredningen. I sitt remissvar betonar organisationen att den inte vill att antalet anställningsår ska väga tungt vid uppsägningar.

Det finns också remissvar från myndigheter och organisationer som inte tydligt har tagit ställning till utredningen i tidigare debatter och förhandlingar. Här kommer några:

Stockholms tingsrätt konstaterar att förslagen kommer att leda till fler processer i domstolar, och att domstolarna därför behöver mer resurser om de genomförs.

Så går det till att ändra lagen

  • Regeringen tillsätter en utredning och ger den mer eller mindre detaljerade direktiv.
  • Utredningen skickas ut på remiss. Det vill säga myndigheter, organisationer och privatpersoner kan yttra sig om innehållet och förslagen.
  • Regeringen tittar på invändningar och andra synpunkter innan den skriver sitt förslag till ny lagtext i en proposition.
  • Lagrådet, en myndighet med erfarna domare, granskar propositionen för att avslöja eventuella juridiska problem.
  • Sedan skickas den till riksdagen.
  • Ett av riksdagens utskott går igenom förslaget och kan bearbeta det innan riksdagen röstar. Säger majoriteten av riksdagens 349 ledamöter ja så blir det en ny lag.

Arbetsdomstolen tycker att det juridiskt sett blir enklare att tillämpa förslagets turordningsregler jämfört med dagens. Domstolen vill också gå längre än utredaren och inte tillåta någon uppsagd att ogiltigförklara sin uppsägning.

Arbetsmiljöverket noterar att oron för uppsägningar kan öka, samtidigt som rörligheten på arbetsmarknaden också ökar.

När regeringen har tagit del av synpunkterna kan den börja fila på ett slutligt förslag till lagändring. Utöver de runt 50 inbjudna remissinstanserna har över 17 000 privatpersoner skickat in sina åsikter om utredningens förslag.

Utredaren själv föreslår att en ny lag ska börja gälla den 1 januari 2022.