Inom loppet av en vecka varslade Handels och HRF om strejk i årets avtalsrörelse. Båda förbunden får stöd av Fastighets. I botten av båda konflikterna ligger att fack och arbetsgivare har olika syn på den så kallade låglönesatsningen.

De kollektivavtal som industrifacken IF Metall, Livs och GS har slutit har varit vägledande för andra LO-förbund i årets avtalsrörelse.

I de avtalen finns en låglönesatsning, som är tänkt att ge lite större löneökningar vid arbetsplatser där det finns anställda med låga löner – närmare bestämt löner under 26 100 kronor i månaden.

Här är svar på de grundläggande frågorna om den satsning som fått Handels och HRF att ta till strejkvapnet.

1. Hur fungerar låglönesatsningen?

Frågan besvaras enklast med ett räkneexempel.

• Låt oss tänka oss en verkstad med fyra anställda.

• Två av dem tjänar 30 000 kronor i månaden, två tjänar 24 000.

Enligt det centrala avtalet ska lönerna höjas med 3 procent hösten 2020.

Så här blir löneökningarna:

Exempel utan låglönesatsningen

Lönesumman vid verkstaden är 108 000 kronor (30 000 + 30 000 + 24 000 + 24 000).

3 procent av 108 000 är 3 240 kronor. Så stor blir alltså potten för löneökningar.

Procentuell löneökning vid verkstaden: 3 procent.

Vilka av de anställda som ska få höjd lön, och hur mycket, bestäms i en förhandling mellan arbetsgivaren och fackklubben vid verkstaden.

Exempel med låglönesatsning

Låglönesatsningen innebär att den lägsta månadslön som används vid pottberäkningen är 26 100 kronor.

Lönesumman vid verkstaden blir då 112 200 kronor (30 000 + 30 000 + 26 100 + 26 100).

3 procent av 112 200 kronor är 3 366 kronor. Potten för löneökningar blir därmed 126 kronor större än utan låglönesatsning.

Vilka av de anställda som ska få höjd lön, och hur mycket, bestäms fortfarande i en förhandling mellan arbetsgivaren och fackklubben vid verkstaden. Det är alltså inte säkert att låglönesatsningen (de extra 126 kronorna) går till just de två anställda som har de lägsta lönerna.

Procentuell löneökning vid verkstaden: 3,12 procent.

2. Var finns de lågavlönade?

Anställda med löner under 26 100 finns framför allt inom hotell- och restaurangbranschen, städbranschen och handeln. I exempelvis detaljhandeln tjänar 124 700 personer, motsvarande 79 procent av de anställda, mindre än 26 100 kronor i månaden, enligt Handels. 

Men också i industrin finns lågavlönade. Tvätterier är ett exempel, men också en del verkstadsarbetare. Omkring 20 000 anställda som berörs av IF Metalls teknikavtal har löner under 26 100 kronor i månaden.

3. Hur mycket pengar blir det?

I snitt förstärks potten för löneökningar med 30 kronor per anställd och år tack vare låglönesatsningen. Den siffran är beräknad på samtliga arbetare.

För kvinnor inom LO-kollektivet är siffran 40 kronor, för männen 20 kronor, enligt LO:s beräkningar.

Effekten varierar från bransch till bransch. För hotell- och restaurangbranschen handlar det om 66 kronor extra per anställd och år. I städbranschen 55 kronor, i detaljhandeln 50 kronor.

För exempelvis Elektrikerförbundets medlemmar ger låglönesatsningen ingen effekt alls, eftersom löner under 26 100 inte förekommer.

4. Varför blir det strid om detta?

Avtalen för industrins anställda fungerar som riktmärke för resten av arbetsmarknaden (det så kallade ”märket”).

Tvistefrågan i avtalsrörelsen är nu om märket är löneökningar på totalt 5,4 procent under en 29-månadersperiod, plus de extra pengar som låglönesatsningen ger. Vilket facken anser. Eller om 5,4 procent är en absolut kostnadsgräns – vilket arbetsgivarna anser.

Med arbetsgivarnas synsätt måste varje krona, varje hundradel i löneökning utöver de 5,4 procenten betalas med försämringar i arbetstidsregler eller andra villkor. Det vägrar facken att gå med på.

Artikeln är först publicerad i tidningen Arbetet, som också ingår i LO Mediehus.