Avslöjandet i tidningen Dagens Arbete, i december 2017, var minnesvärt. Bilderna talade sitt tydliga språk. Det orangefärgade dammet yrde omkring de militära övningsgranaterna som Samhallpersonalen fick i uppdrag att plocka isär och återvinna. Flera fick hudutslag, hosta och besvär med luftvägarna av färgpulvret.

”Det nya Samhall”

Reportaget om de militära granaterna blev kulmen på diskussionen om vad som kommit att kallas ”Det nya Samhall”.

Under krisen på 1990-talet tvingas Samhall göra stora besparingar. Mellan 1996 och 2015 försvann en tredjedel av arbetsstyrkan. Anslagen från staten minskade under många år.

2001 fick Samhall direktiv om att börja fungera som ett kommersiellt företag. 2006 införs kravet att Samhall ska vara lönsamt. Vinsten ska dock inte delas ut till staten utan stanna kvar i bolaget. Det viktigaste målet för Samhall är övergångsmålet, att en viss andel av de anställda ska komma ut på arbetsmarknaden.

Från tillverkning till bemanning

Verksamheten har förändrats. Från tillverkning i industrier till att erbjuda tjänster och bemanning.

2011 tillträdde vd:n Monica Lingegård med ett tydligt uppdrag att stärka fokus på affärer. I intervjuer säger hon att Samhall till viss del är som vilket bemanningsföretag som helst.

Under 00-talet lägger Samhall ned verkstäder runt om i landet. När det sker i Emmaboda 2007 reagerar flera anställda och startar Samhalluppropet. De kritiserar Samhall i ett öppet brev till dåvarande arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M).

”Samhall håller nästan bara på med bemanning. Det ställs allt större krav, folk orkar inte.” skriver initiativtagarna.

Positiva medarbetarundersökningar

Samhall besvarar kritiken med bra övergångssiffror och att företagets medarbetarundersökningar är positiva. Regeringen säger att Samhalls omställning är nödvändig för att företaget ska anpassa sig till det övriga näringslivet.

Men kritiska röster fortsätter att höjas. 2014 anmäler Almega Serviceentreprenörerna Samhall till EU-kommissionen för osund konkurrens, efter att bolaget börjat ta sig in på flera olika marknader.

Sågas av förre ordföranden

Våren 2016 fortsätter debatten när Samhalls tidigare ordförande Marcus Storch sågar utvecklingen inom Samhall. Det gör även Thomas Jansson, ordförande för Riksförbundet för personer med utvecklingsstörning, som säger att Samhall sorterar bort utvecklingsstörda till fördel för i princip helt friska människor. Samma år larmar Fastighets skyddsombud på företaget i Fastighetsfolkets enkät om omfattande arbetsmiljöproblem.

Ska granskas

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) beslutar att Samhall ska granskas av Statskontoret. Utredningen slår fast att Samhalls utvecklingsanställningar i stort sett fungerar bra. En annan tung slutsats är att andelen personer med stort behov av stöd har blivit färre, samtidigt som kraven på de anställda har skärpts.

I augusti 2017 skriver Jari Skytt, Fastighets huvudskyddsombud på Samhall i Göteborg, ett öppet brev till vd Monica Lingegård om bland annat utanförskap och hårdare press.

Krismöte hos Damberg

Några månader senare kommer Dagens Arbetes avslöjande. Näringsminister Mikael Damberg (S) kallar in LO-förbunden och sju andra fackförbund som har avtal med Samhall på möte. Och Samhall håller ett extrainsatt möte med företagsrådet och den centrala arbetsmiljökommittén. I samma veva rapporterar Fastighetsfolket att allt fler tvingas sluta på Samhall, trots att anställningarna är skyddade.

Ett år efter skandalerna sa en stor andel fackliga företrädare på Samhall att situationen hade förbättrats.

Sedan kom coronan

Men historien är inte över.

I början av 2020 svarade nästan hälften av 80 skyddsombud och klubbordförande i en enkät i Fastighetsfolket att arbetsmiljön på Samhall är dålig eller mycket dålig. Sedan kom coronapandemin. Hanteringen av den har mött stark kritik på vissa håll inom Samhall.

Debatten om ”Det nya Samhall” fortsätter.