I dag presenterade regeringen tre utredningar som alla bygger på den överenskommelse som arbetsgivarnas Svenskt Näringsliv och tjänstemännens PTK har enats kring. Två arbetarfack, Kommunal och IF Metall, har anslutit sig i efterhand. Medan övriga LO har sagt nej.

– Förslagen ska både möta företagens behov av flexibilitet och de anställdas behov av trygghet. Det är en unik framgångsrik modell, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Stödet till S sätts i fråga

– Jag är jävligt kritisk till regeringens lagförslag. Våra medlemmar får betala med en sämre trygghet, säger Magnus Pettersson efter att ha hört förslagen presenteras på en presskonferens.

Han ser framför sig att medlemmar i Fastighets kommer att kräva ett slut med S-samarbetet när förbundet går till kongress några månader före nästa val.

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd (las) är den lag som skyddar anställda vid uppsägning och avsked. Lagen innehåller även regler om vilka anställningsformer som är tillåtna, där grunden är fast anställning. Det finns möjlighet för fack och arbetsgivare att teckna avtal som avviker från lagens regler. Nu stöps lagen om.

– Och jag får jättesvårt att mobilisera medlemmarna i valrörelsen när jag inte själv står bakom eller kan försvara den här las-uppgörelsen.

Försvar från S och C

På presskonferensen berömde arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och Centerns Martin Ådahl förslagen som är tänkta att börja gälla nästa sommar.

– En historisk förändring. Vi kommer anpassa arbetsrätten till dagens arbetsmarknad, säger Martin Ådahl.

Tre delar – tre lagar

Här kommer de tre förslagen:

1. Om anställningsskydd

• Arbetsgivarna får göra fler undantag i lagen om sist-in-först-ut när de ska säga upp på grund av arbetsbrist. De ska få välja att behålla tre personer i stället för dagens två. Och det ska gälla på alla företag, oavsett storlek.

• Samtidigt ska reglerna kring uppsägning av personliga skäl ändras. Om den uppsagda går till domstol får hen inte behålla jobbet under tiden. Däremot höjs skadestånden för den arbetsgivare som, enligt domstolen, gjorde fel.

• Anställningsformen allmän visstidsanställning ersätts med särskild visstidsanställning. Den ska övergå till tillsvidareanställning efter tolv månaders anställning under en femårsperiod, generösare än i dag.

• En arbetsgivare får inte anställa någon på korttidsvikariat för att undkomma denna regel. Arbetsgivare som missbrukar det kan bli skyldig att betala skadestånd.

Statliga pengar

2. Om omställning

Den som blir av med jobbet när ett företag drar ner får stöd till att söka nytt jobb eller studera. Det är facken och arbetsgivaren eniga om sedan länge, för arbetsplatser med kollektivavtal. Med lagförslaget ska de som inte omfattas av kollektivavtal också få stödet genom en statlig organisation och statliga pengar.

3. Om studier

• Ett nytt statligt studiestöd införs för den som behöver bygga på sin kompetens. Under ett år ska den som har jobbat i sammanlagt minst åtta år få bidrag och lån som för de flesta motsvarar 80 procent av lönen.

”Äldre medlemmar drabbas”

– I fastighetsbranschen har vi många äldre medlemmar som kommer att förlora jobbet när arbetsgivarna väljer att behålla yngre, säger Fastighets Magnus Pettersson.

Han ser inte de ökade möjligheterna till studier och kompetensutveckling som en rimlig kompensation för den minskade tryggheten.

– På fastighetssidan utbildar bolagen redan sina anställda i takt med den tekniska utvecklingen. Och på städsidan är det många som har en dålig skolunderbyggnad och därför har svårt att ställa om till en annan bransch.

Olika syn på ”parterna”

Centerns Martin Ådahl beskriver bakgrunden till förslagen:

– Vi har förbundit oss att följa parternas avtal om ökad flexibilitet. Vi gör det utifrån det avtal som parterna har förhandlat fram, säger han.

– Jag förstår inte allt snack om att ”parterna har kommit överens”, kommenterar Magnus Pettersson.

Kan gälla nästa sommar

– Den här överenskommelsen är mellan arbetsgivarna och tjänstemännen. Sedan har två LO-förbund anslutit sig. Men vi har sagt ett tydligt nej till avtalet – och förutsättningarna har inte ändrats.

De tre lagförslagen ska nu skickas ut på remiss så att myndigheter och organisationer får säga sitt. Planen är att riksdagen sedan ska fatta beslut och att de börjar gälla den 30 juni 2022.

Så gick det till

Dagens tre lagförslag har sin bakgrund i tre tidigare steg:

1. Socialdemokraterna skrev under på att ”arbetsrätten ska moderniseras” för att Centern och Liberalerna skulle släppa fram regeringen. Januariavtalet.

2. Regeringens utredare kom med ett förslag om ny las (lagen om anställningsskydd) som dömdes ut som för arbetsgivarvänligt av fackförbunden.

3. Förhandlingar satte i gång mellan huvudorganisationerna – det vill säga facken och arbetsgivarna. Arbetarförbunden i LO hoppade av. Småningom hoppade två av dem på igen och en överenskommelse slöts mellan arbetsgivarnas Svenskt Näringsliv, tjänstemännens PTK med två stora LO-förbund, Kommunal och IF Metall, med i båten. Lagförslagen som kom i dag bygger på den överenskommelsen, som Fastighets och elva andra arbetarfack inte ställde upp på.