Erik Åsenlund tycker att det bästa med att vara skyddsombud är att man får ha en dialog med de flesta på jobbet. 

– Om något händer kommer arbetskompisarna fram till mig eller jag till dem. Man lär känna folk på andra våningar i huset också, säger han.

Erik Åsenlund arbetar på Samhall och städar på Polisen i Stockholm. Han tror att många har en okunskap om vad det innebär att vara skyddsombud. En del kanske inte vill ta på sig uppdraget för att de tror att det är svårt att ta upp med chefen om det blir problem med arbetsmiljön, tänker han. 

– Men jag själv är social som person och har inte svårt med det, säger Erik Åsenlund. 

Fastighetsfolket har tidigare berättat om en anmälan till Arbetsmiljöverket efter att en Samhall-anställd i Uppsala blivit instängd i ett städrum och utsatt för ett sexuellt övergrepp. 

Torbjörn Jonsson, ombudsman på Fastighets.

Arbetsmiljöverket utgår ifrån att ett skyddsombud får tillfälle att delta i utredningen och vid planeringen av eventuella åtgärder. Just i Uppsala är det svårt att tillmötesgå detta. Där har den lokala klubben brist på skyddsombud. 

De 200 lokala skyddsombud som Fastighets har inom Samhall är inte tillräckligt många till de över 5000 medlemmar som förbundet har där. Det konstaterar Torbjörn Jonsson, central ombudsman på Fastighets.

– Jag har ingen definitiv siffra på hur många det borde vara, men jag vet att vi har luckor att fylla. 

Men Torbjörn Jonsson påpekar att det ur arbetsgivarens perspektiv ändå oftast går att få tag på ett skyddsombud. 

– Där det fattas finns det regionala skyddsombud att vända sig till, säger han. 

Måste ha utbildning för uppdraget

Torbjörn Jonsson ser också en stor utmaning i att få de lokala skyddsombuden att bli drivande i arbetsmiljöfrågorna.

– För att kunna vara det måste man ha utbildning. Vi har svårt att få arbetsgivaren att betala för det. Alltför många arbetsgivare ser inte vitsen med att utbilda skyddsombuden. Det händer att de direkt eller indirekt avslår vidareutbildning, säger han. 

En lösning som Fastighets ser är att staten går in och betalar för utbildningen, som den tidigare har gjort.

– Alternativt så måste parterna förhandla fram en lösning. Vi på förbundet kan också bli bättre på att driva ärenden som kommer in, säger Torbjörn Jonsson. 

”Varje arbetsplats är unik”

Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt ansvar för att skyddsombuden får den utbildning de behöver. Men varje arbetsplats är unik.    

– På vissa ställen kan det behövas utbildning i ergonomi, i andra om kemiska hälsorisker eller psykosocial arbetsmiljö och stress eller om arbetstidsfrågor, säger Torbjörn Jonsson.  

Arbetsgivaren ska betala

Enligt Arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt till utbildning på betald arbetstid. Arbetsgivare och arbetstagare har gemensamt ansvar för att skyddsombuden får utbildning.

Arbetsgivaren ska betala kurskostnaden. Om arbetsgivaren inte vill betala lön och kostnaden för kursen kan du kontakta din lokala fackklubb.

Många kurser riktar sig till både skyddsombud och chefer.

För dig som är skyddsombud finns till exempel kursen BAM – bättre arbetsmiljö. Där får du lära dig ”måste-grejerna” för ett skyddsombud.

Svenskt Näringsliv och LO har kommit överens om att avsätta pengar för att täcka kostnaderna för arbetsmiljöutbildning. Skyddsombud kan delta i vidareutbildningar utan kostnad.