I slutet av september presenterar utredaren Erik Amnå en utredning som föreslås hur folkbildningen ska utvärderas med tanke på samhällsnyttan. Årligen anslår staten tre miljarder till folkhögskolor och studieförbund.
– Folkbildningen egna deltagare och aktörer behöver ta plats i höstens debatt om folkbildningen, skriver Anders Öhberg i ledaren i senaste numret av Studieförbundet Vuxenskolans tidning Impuls.

Anders Öhberg varnar för att folkbildningens belackare kommer att ta chansen att klanka ner på den verksamhet som dagligen bedrivs i hela landet.

År 2011 gick 1,8 miljoner personer i 280 000 studiecirklar, 720 000 personer medverkade i 61 000 aktiviteter inom ramen för annan folkbildningsverksamhet och drygt 17 miljoner personer deltog i 330 000 kulturarrangemang.

Till detta kommer 150 folkhögskolor, varav 107 stycken är rörelsedrivna och resten ägs av kommuner och landsting.

– Kärnan i folkbildningen är när en elev via folkhögskolan får en andra chans, hiphoparen som via studiecirkeln hittar tillbaka till skolan eller startar ett eget företag, invandraren som lotsas in i det svenska samhället med svenska för invandrare, pensionärer som genom en datacirkel får kunskap att klara av vardagens samhällsinformation, för personer med funktionsnedsättning som via gruppedagogik utvecklar sitt medborgarskap samt för oss medelålders får en chans att väcka vår slumrande förmåga.

– Det är samhällsnytta, skriver Anders Öhberg.