Istället bör staten bilda en ny kunskapsmyndighet för folkhälsa genom att samorganisera de verksamheter som idag finns hos Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsens verksamheter avseende epidemiologisk uppföljning och rapportering av befolkningens hälsotillstånd. Därutöver bör det även övervägas om Socialstyrelsens icke-tillsynsverksamheter inom hälso- och smittskydd ska ingå i den nya myndigheten. Det innebär att arbetet med att förebygga såväl smittsamma som icke-smittsamma sjukdomar samordnas på ett sätt som är väl etablerat i många andra länder. Förslaget kommer att underlätta internationellt samarbete och samordning och stärka Sveriges position på den globala folkhälsokartan. I motsats till utredarens förslag bedömer Statens folkhälsoinstitut att skapande av en kunskapsmyndighet för folkhälsa skulle kunna göras snabbare och mer effektivt.

– Vi hävdar att hälsofrämjande och förebyggande arbete är framgångsfaktorer för att vården och omsorgen ska kunna effektivisera och sänka sina kostnader. Det handlar om att minska inflödet till vården och omsorgen och öka livskvalitet för människor, säger Sarah Wamala, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut. Fetma, diabetes, högt blodtryck, cancer, parallellt med en ökande åldrande befolkning kommer att kräva mer vård och behandling och därmed ökar kostnaderna. Uppskattningar från WHO och Världsbanken visar att över hälften av ohälsan kopplad till dessa utmaningar kan förebyggas.

Majoriteten av det effektiva hälsofrämjande och förebyggande arbetet sker utanför vården och omsorgen på regional och lokal nivå. Därför menar Statens folkhälsoinstitut att det är nödvändigt att statens roll bör samordnas, struktureras och organiseras på ett sådant sätt att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet blir mer effektivt.

– Det finns goda exempel internationellt hur statens roll när det gäller hur hälsofrämjande och förebyggande arbete kan organiseras och dessa exempel har inspirerat oss, säger Sarah Wamala.

Den nya kunskapsmyndigheten för folkhälsa bör ges ett tydligt uppdrag när det gäller tre uppgifter:

• Kunskapsstyrning inom folkhälsoområdet- från hälsoskydd och smittskydd till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande på befolkningsnivå. Detta uppdrag inkluderar gradering av vetenskapligt stöd för olika interventioner eller program, rekommendationer till praktiker och beslutsfattare, samt att identifiera kunskapsluckor och ge förslag på hur dessa kan minskas. Den nya kunskapsmyndigheten för folkhälsa bör vara samordnande när det gäller att ta fram rekommendationer inom folkhälsoområdet.
• Uppföljning, utvärdering och analys av hälsoutveckling och dess bestämningsfaktorer och hur dessa fördelas i olika grupper i samhället. I detta arbete ingår övervakning av hälsohot, smittskydd och hälsorisker i befolkningen, inklusive samordning av aktörer när nödsituationer och potentiella hälsokatastrofer uppstår i befolkningen.
• Uppföljning och utvärdering av den nationella folkhälsopolitiken med syftet att försörja regeringen med kunskapsbaserat underlag.

Statens folkhälsoinstitut tillstyrker att Inspektionen för hälsa, vård och omsorg bildas, vilket framgår av det remissvar som skickades till socialdepartementet den 20 augusti. Statens folkhälsoinstitut är även positivt till att Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg bildas. Folkhälsoinstitut avstyrker dock att Myndigheten för välfärdsstrategi bildas.