Allt färre har tillgång till företagshälsovård och sämst ställt är det för de som bäst behöver den. Det är inte troligt att den nuvarande regeringen kommer att göra något radikalt åt situationen. LO har därför tagit fram en handledning med råd om hur facket kan driva frågan lokalt.

Sedan statsbidraget till företagshälsovården drogs in 1993 har tillgången till och kvaliteten på företagshälso­vården successivt försämrats, konstaterar LO. Sedan slutet av 1980-talet har andelen arbetstagare som omfattas av företagshälsovård sjunkit från 86 till dagens 65 procent.
Undersökning efter undersökning visar dessutom att tillgången följer de vanliga klass- och könsgränserna. De flesta av dem som saknar företagshälsovård
är kvinnor och tillhör ett LO-förbund. Allra sämst är läget i servicesektorn.

Men även när det finns företagshälsovård är det inte säkert att den är bra, framhåller LO. Alltför många arbetsgivare tecknar så kallade nollavtal. Det innebär att man bara beställer tjänster vid behov och betalar per utförd tjänst.
LO:s mål är att alla arbetstagare ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård som i första hand arbetar förebyggande. För att nå det målet måste facket bli mer aktivt och se till att arbetstagarna får ett reellt inflytande över företagshälso­vården på sina arbetsplatser.
Ett första steg är att företagshälsovård skrivs in i kollektivavtalen och att man där säkerställer att facket får vara med vid upphandlingen. Kollektivavtalet kan kompletteras med lokala överenskommelser.

I handledningen (som kan laddas ner från LO:s hemsida) finns exempel på vad både kollektiv­avtalet och de lokala överenskommelserna kan innehålla och vilka krav som bör ställas vid upphandlingen. Dess­utom ges konkreta råd om hur facket bör agera och vilka argument som kan användas om:

  • arbetsgivaren inte anser det nödvändigt att ansluta sig till företagshälsovård eller tycker att det räcker med ett nollavtal,
  • det finns brister hos eller arbetstagarna inte litar på den nuvarande företagshälsovården,
  • om återkopplingen är dålig.

Att företagshälsovård ska skrivas in i kollektivavtalen har varit ett återkommande krav från Fastighets i de senaste avtalsrörelserna, men än så länge finns det bara med i Samhallavtalet.
Det finns ingen samlad statistik över hur många av Fastighets medlemmar som har tillgång till företagshälsovård.
– Men, vi har en känsla av att den är fullständigt snedfördelad, säger arbetsmiljöombudsman Torbjörn Jonsson. Den finns inte där behovet är som mest akut.
En bättre bild av läget kommer man förmodligen att ha vid årets slut. På uppdrag av Arbetsmiljöverket ska nämligen de fackliga organisationerna under 2013 och 2014 rapportera in förekomsten av företagshälsovård.
För Fastighet innebär det att alla regionala skyddsombud vid alla skyddsronder ska bocka av om det finns företagshälsovård eller inte. Fastighets har också lagt till två frågor: om företagshälsovården är upphandlad i samverkan med facket och om den arbetar förebyggande.