I nästa års avtalsrörelse ska Fastighets förhandla om 17 kollektivavtal. Men i bakgrunden finns en oro för om inflationen ska fortsätta stiga. Det har den gjort under hela våren. 

Hög inflation betyder att du kan köpa mindre saker för samma mängd pengar. Ju högre inflationen är, desto mer pengar behöver du för att betala samma mängd räkningar. Pengarna blir alltså värda allt mindre. 

Därför är löneökningar viktiga

LO-förbunden, däribland Fastighets, behöver ta hänsyn till inflationen när de ska komma överens om vilka löneökningar de ska kräva.

Men en sak är Fastighets avtalssekreterare Joakim Oscarsson säker på: Fastighets kommer att jobba för reallöneökningar för sina medlemmar. Reallöneökningen är hur mycket av löneökningen som blir kvar i din plånbok efter att man har räknat bort inflationen.

– När allt i samhället har höjts i pris ska det ändå finnas en slant över i våra medlemmars plånböcker. Därför är löneökningar så viktiga, säger Joakim Oscarsson. 

Men arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har sagt i tidningen Arbetet att de inte vill se höga löneökningar för att kompensera för om pengarna blir värda mindre. 

Fastighets Joakim Oscarsson är inte förvånad. Han anser att det är ”Svenskt Näringslivs ständiga mantra”. 

– Så säger de varje gång. Oavsett hur bra det går med företagens vinster så finns det ändå inga pengar till löneökningar.  

Har redan hållit avtalsråd

Svenskt Näringsliv påminner i Arbetet om hur det var på 1990-talet. Då ledde stora löneökningar till att inflationen pressades upp ännu mer. 

– Men LO-ekonomerna ser hur stort löneutrymme det finns. Hur höga löneökningar vi fackförbund kan kräva. Vi kommer inte att äventyra något. Men vi kan inte göra avkall på våra medlemmars intressen, säger Joakim Oscarsson.

Fastighets har redan hållit flera avtalsråd med med lokala förtroendevalda. Förbundet använder avtalsråden till att ta reda på vilka frågor som medlemmarna tycker är viktigast inför avtalsförhandlingarna. 

– Ofta finns det flera arbetsgrupper som vill samma saker. Det blir lättare för oss som ska förhandla om vi kan få tryck i frågorna, säger Joakim Oscarsson. 

Nu återstår bara ett avtalsråd, då lokala ombud samlas, i Solna den 16 maj.

Flera förslag har kommit in

Under avtalsråden har det kommit in förslag om allt från arbetsförkortning till höjt branschtillägg och fler semesterdagar.

– Flera tycker också att beredskapsersättningen på fastighetssidan är för låg, säger Joakim Oscarsson. 

På städsidan vill medlemmar att förbundet ska kräva att arbetsgivaren ska betala för arbetsskor.   

En annan viktig fråga för Fastighets blir hur kollektivavtalen står sig i förhållande till den nya lagen om anställningsskydd. 

– Det måste vi titta vidare på, säger Joakim Oscarsson.   

Så fungerar lönenormeringen ”märket”

Sedan 1997 är det facken och arbetsgivarna i industrin som först sluter ett avtal om hur stora löneökningarna sedan får bli i de andra kollektivavtalen. Övriga branscher på arbetsmarknaden följer sedan industrins norm.

De övriga kräver då lika stora löneökningar som industrins parter har kommit överens om. Att det på 1990-talet bestämdes att just industrin skulle sluta de första löneavtalen beror på att branschen ansetts vara mest internationellt konkurrensutsatt. Genom åren har det då och då kommit förslag på hur den här modellen skulle kunna förändras eller bytas ut.