”Alla ska få lira på sina villkor”
Samhall har gått igenom stora förändringar det senaste decenniet. Allt är inte perfekt, säger vd Monica Lingegård som svar på de kritiska rösterna om arbetsmiljön. Samtidigt menar hon att mycket blivit bättre, och att inriktningen att bli mer affärsmässiga och få ut fler anställda i arbete hos kunder är helt rätt.
Monica Lingegård tar emot på huvudkontoret i centrala Stockholm. Hennes arbetsrum sedan fem år tillbaka är rymligt och spartanskt, ett skrivbord och ett möte bord är enda inredningen.
På morgonen har hon inlett en internutbildning av 25 nya chefer. Utvecklingsprogrammet tar över två år och snart
har alla 650 chefer i bolaget gått igenom det. En viktig pusselbit i förändringen av Samhall, menar Monica Lingegård.
Statens ersättning för att Samhall
ska ge en anpassad arbetsmiljö, lägre arbetstakt och förstärkt anställningstrygghet har sjunkit från 180 procent
av lönesumman på 1980-talet till 75 procent. Det här har gjort bolaget mer beroende av intäkter från kunder. Den egna industriverksamheten har ersatts av uppdrag inom bland annat städ, lager och e-handel. Därför har företaget styrts till att bli mer affärsmässigt.
– I den här förändringen är det en stor omställning både för chefer och medarbetare, en omställning som är ganska smärtsam. Men vi vet ju att det är rätt, så då gäller det att ingjuta förtroende, att vara tydlig med varför vi gör det vi gör – och på vilket sätt det tar oss till ett bättre läge.
Enligt facket ändras organisationen ofta med många nya chefer. Vi har också skrivit om nya kontrakt som skyddsombuden inte hinner kontrollera. Har ni växtvärk?
– Det är klart att när ett bolag ändras så mycket ställs det ju också nya krav, både på första och andra linjens chefer. Man måste förstå det här med drift, kundutveckling och affärsmannaskap.
Hur är de anställdas arbetsmiljö?
– Vi kan se i våra medarbetarundersökningar att ju bättre vi är på att få ut våra medarbetare i betalda jobb, desto bättre mår man. Vårt uppdrag är att utveckla ute hos kund och i den här resan finns det människor som säger att ”det där känns ganska jobbigt för mig”. Vilket är helt naturligt. Men vi kan se att de blir nöjda när de klarat det.
– Jag tror man får ha respekt för att det är en stor utmaning både för enskilda medarbetare och för chefer. Och det gör lite ont under resan, men det betyder inte att det är fel.
Även om man mår bättre av att jobba kanske det ändå är för stressigt?
– Alltså, stress kan ju vara en konsekvens av att vi inte har tillräcklig kunskap om hur man driftar till exempel större städobjekt. Då kan det upplevas som stressigt, inte för att man egentligen gör mer, utan för att man inte har tillräckligt hög förmåga att leda och fördela arbetet.
– Jag skulle ljuga om jag sa att det funkar perfekt överallt för det gör det inte. Men vi satsar mycket på att utbilda cheferna.
6 6 a-anmälningarna till Arbetsmiljöverket har ökat, vad är din kommentar?
– Ett skäl till att det har ökat är att vi faktiskt har fler medarbetare ute i jobb. Sedan tror jag också att man är bättre på att anmäla rent generellt. Å ena sidan vill man ju helst inte ha några anmälningar alls, samtidigt så tycker jag att det är positivt att de finns där, för annars har man ju inget att agera på för att bli bättre.
Stämmer det att ni sänkt det som kallas normfaktorn från 3,5 till 2,5? Beror det på det affärsmässiga tänket?
– Det stämmer, men det hänger inte ihop med affärsmässighet. Vi har en målbild i Samhall att vi totalt ska leverera på faktor 2,5, alltså att vi bemannar med 2,5 där ett annat företag hade haft en person. Det finns inget egenvärde i att ligga på en hög faktor, medarbetarna mår inte bättre för att de är fem. Tvärtom kan det skapas en enormt stökig arbetsmiljö om de är för många på objektet. Ju lägre faktor, desto bättre har vi varit på att matcha rätt person för jobbet.
Monica Lingegård betonar att arbetsförmågan inte är något statiskt. Många som aldrig jobbat förut utvecklas snabbt.
– Vissa medarbetare kan med rätt matchning få rätt hög arbetsförmåga medan andra kanske aldrig kommer upp i en extremt hög arbetsförmåga. Men hela idén är ju att alla får lira på sina villkor.
Det finns en kritik, bland annat från handikapporganisationer, mot att de mest funktionshindrade inte längre får plats på Samhall. I en intervju i Svenska Dagbladet säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att hon tar kritiken på allvar och vill se en översyn av Samhall.
– Det är lite oklart vad översynen syftar till, men vi har inga problem med att bli granskade, säger Monica Lingegård.
Är det för friska personer som anvisas till er av Arbetsförmedlingen?
– Att ställa grupper mot varandra är problematiskt. Vi har i uppdrag att jobba med personer som har en arbetsförmåga och står långt ifrån arbetsmarknaden. Min bild är att de som kommer hit står långt från arbetsmarknaden.
Läs också: Larm om arbetsmiljön på Samhall
Monica Lingegård
Gör: Vd på Samhall.
Ålder: 53 år.
Bor: I villa i Stockholm.
Familj: Gift, har tre barn.
Fritid: Umgås med familjen, träna och pyssla hemma. ”Jag älskar att städa. Om jag känner att jag är lite pressad av jobbet, då brukar jag säga att då går jag ner och städar källaren. Det är terapi, köra till grovsopen tycker jag är jätteskönt.”
Första jobbet: I pappans Icabutik.