De subventionerade anställningarna minskade totalt sett förra året. Men för yrken som städare, vaktmästare och fastighetsskötare blev besluten fler. För facken – som har till uppgift att kontrollera om arbetsgivaren är okej – ökar pressen.

Klicka på bilden för att få den större.

Förra året fattade Arbetsförmedlingen drygt 189 000 beslut om olika typer av subventionerade anställningar som instegsjobb, lönebidrag, utvecklingsanställning och nystartsjobb. Det är omkring 6 000 beslut färre än år 2014.
– Vi vet att anställningsstöden minskar. Däremot vet jag inte vad det beror på. Det kan vara att arbetsmarknaden har mättats, att arbetslösheten sjunkit i allmänhet eller något annat, säger Madelene Syrén, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingens enhet för tjänster och program.

Men trots att bidragsbesluten minskade totalt sett förra året, blev de fler inom yrken som städare, vaktmästare och fastighetsskötare.
För idrottsföreningar är det ofta enda möjligheten att ha någon anställd. För många städföretag har det blivit ett sätt att överleva.
– Inspira vill anställa med bidrag här 
i Stockholmsområdet för att kunna ta hem vissa uppdrag. De säger att det är omöjligt att klara det utan. Men vi är inte överens eftersom de nyligen sa upp 100 personer på Arlanda och de ska ha återanställningsrätt, säger klubbordförande Zia Lodin.
Dessutom har besluten om arbetsplatsförlagda insatser ökat. Det handlar om till exempel arbetspraktik eller sysselsättningsfas, där arbetsgivaren inte får något finansiellt stöd men inte heller behöver betala någon lön. (Praktik och sysselsättningsplatser får dock inte konkurrera med andra tjänster på arbetsplatsen.)

Redan i dag väller samråd in till de fackliga företrädarna runt om i landet. För Fastighets del innebar det förra året omkring 5 500 samråd om olika typer av bidragsanställningar, inklusive samråd om praktikplatser.
Och risken finns att människor utnyttjas av oseriösa arbetsgivare som går runt på bidragsanställningar och på det viset kan konkurrera med lägre pris vid upphandlingar. I Almega serviceföretagens årliga rapport från 2015 svarar tre fjärdedelar av de tillfrågade medlemsföretagen att bidragen påverkar konkurrensen. Dels eftersom det finns företag som satt i system att vinna anbud genom timpriser som är lägre än den faktiska lönekostnaden, dels eftersom vissa företag utnyttjar bidragen för att vinna kontrakt utan att ta det arbetsgivaransvar som krävs och utan att ge tillräckligt stöd till de anställda.

Annelie Pettersson, ombudsman i Fastighets region Ost, känner igen bilden. Hon berättar om en man som kom till regionkontoret i höstas och gärna ville teckna kollektivavtal för sitt städbolag.
– Företaget hade tre firmatecknare varav två bodde utomlands. När jag sa att han inte kunde teckna ensam ville han ringa Bolagsverket från min telefon. Jag kände på mig direkt att något var konstigt, säger hon.
Mannen tecknade till slut kollektivavtal och så fort det blivit giltigt började det ramla in samrådsförfrågningar om instegsjobb från Arbetsförmedlingen.
Under ett par månader kom totalt elva samråd från företaget.

Nu har det kommit fram att företaget såldes i december till en person som inte har några anställda och som inte ska ha kollektivavtal med Fastighets eftersom han sysslar med helt annan verksamhet.
– Men vad händer då med de här människorna? Vart tar de vägen? Vi har ingen möjlighet att veta eftersom vi bara har de sex första siffrorna i personnumret, säger Annelie Pettersson.

Erling Ludén, ombudsman i region Tvärs, menar att han ofta får samråd om anställningserbjudanden där lönen ligger långt under kollektivavtalsnivån. Han är rädd att de anställda utnyttjas.
– Jag drog i väg en varning om ett företag till Arbetsförmedlingen och de svarade att de skulle sätta i gång en utredning. Sedan dröjde det inte mer än en vecka innan det kom ett nytt samråd från samma företag. Arbetsförmedlarna vill bara få ut sökandena, säger han.

Systemet har också fått kritik. År 2014 gjorde Ann-Marie Qvarfordt på regeringens uppdrag en utredning som fick namnet Det måste vara lätt att göra rätt. Den undersökte felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och konstaterade att det fanns flera problem.
Qvarfordt tryckte framför allt på att det var svåröverskådligt och krångligt att göra rätt, både för Arbetsförmedlingen och arbetsgivare. Hon påpekade att det saknas samordning av programverksamheten och att det inte finns tillräckligt tydliga föreskrifter för de olika programmen. Det gör att beslut kan fattas på felaktiga grunder. Till exempel skiljer sig de grundläggande kraven på arbetsgivaren åt mellan olika program.

Regeringen vill också se förändringar och jobbar för att minska möjligheten till fusk och utnyttjande. Sedan den 1 februari anvisas inga nya sökanden till sysselsättningsfasen i 
jobb-och utvecklingsgarantin, fas 3. De så kallade etableringslotsarna, där det förekom mycket fusk, har försvunnit och regeringen har även utlovat skärpta krav för nystartsjobben. Förutom lönetaket som infördes förra året kommer det under nästa år bli krav på kollektivavtal, eller villkor i nivå med avtalet.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hoppas dock inte på en minskning av alla typer av bidragsjobb.
– Lönebidrag önskar jag ingen minskning av eftersom det vänder sig till personer med funktionsnedsättning och där skulle det snarare behövas att fler anställdes med lönebidrag. Det är vad vi vill se och har anslagit resurser för. Men tittar man generellt på arbetsmarknaden, med den starka uppgången som vi har nu, så ser jag ett minskat behov av generella lönesubventioner, säger hon.

För att klara det väntar dock en stor utmaning. Förra året sökte nästan 163 000 personer asyl i Sverige och regeringens mål är att alla ska etableras och få jobb inom två år.
– Det är en gigantisk utmaning. De som kommer till Sverige kommer ju till lågstatusjobb – som städ. Det kommer säkert dyka upp arbetsgivare som utnyttjar de här människorna, och de fackliga organisationerna är inte tillräckligt förberedda, säger Larry Stewart, ombudsman i region Väst.
Han syftar både på förmågan att hinna gå igenom alla samråd och arbetsgivare och på förmågan att bistå alla, både gamla och nya medlemmar, fackligt.

Även Arbetsförmedlingen är medveten om att det krävs en kraftsamling.
– Vi dimensionerar upp och har en kontinuerlig dialog med departementet. Programmen är ett verktyg för att snabbare komma i arbete och det är bra om de utnyttjas rätt, säger Göran Wahlstrand, biträdande marknadschef för område Stockholm-Gotland.
Men detta kommer att öka pressen på fackförbunden och på samrådsförfarandet som hittills inte fungerat optimalt.
– Jag kommer att bjuda in Arbetsförmedlingen och parterna för en dialog kring samrådet som i dag brister i flera avseenden. Varken Arbetsförmedlingen eller de fackliga organisationerna är särskilt nöjda med hur det fungerar i dag, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Annelie Pettersson, ombudsman i region Ost. Foto. Sofia Lindroth

På vissa håll i landet har liknande dialoger redan påbörjats. I region Ost har Annelie Pettersson haft två möten med representanter från LO-distriktet Stockholms län och från Arbetsförmedlingen marknadsområde Stockholm-Gotland.
– Vi vill veta vem vi ska vända oss till när vi märker att det är något konstigt med ett företag. Vi har hittat så många tveksamheter att vi till slut var tvungna att göra något, säger Annelie Pettersson, som är en av initiativtagarna.
Hon tycker att mötena har varit mycket positiva och konstruktiva.
– Jag hade med mig ett konkret exempel på ett ärende som jag hade frågor kring. Redan dagen efter ringde en arbetsförmedlare och sa att hon 
hade samma uppfattning om att just det företaget inte bör få bidrag. Hon skulle göra en markering om det, säger Annelie Pettersson.
Göran Wahlstrand deltog från Arbetsförmedlingen. Han håller med om att det är bra att det åter finns en pågående dialog.
– Det finns ju en förordning som ska följas från båda håll men vi behöver träffas ibland och utvärdera samarbetet, säger han.

 

Fakta om subventionerade anställningar

  • 1,25 bidragsbeslut per städare fattades under 2015. En person kan alltså ha fått flera subventionerade anställningar under året eftersom det var fler beslut än antal specifika individer i ansökningarna.
  • 5 210 fler beslut om praktik eller sysselsättningsplats (fas 3) fattades år 2015. Det innebär 91 462 beslut jämfört med 2014, då 86 252 beslut fattades.
    Även för praktiken och fas 3­-platserna ligger städare och vaktmästare med på listan över de tio vanligaste yrkena. Vanligast är sådana platser bland restaurang­ och köksbiträden.
  • 83 000 beslut, drygt, om nystartsjobb för drygt 67 000 personer fattades förra året. Det gör nystartsjobb till den vanligaste formen av subventionerad anställning. Näst vanligast är lönebidragsanställningar, med drygt 34 000 beslut, och trygghetsanställning med drygt 26 000 beslut. Även i Fastighets region Ost var samråd om lönebidrag vanliga under förra året. Dock inte lika vanliga som samråden om instegsjobb.

Källa| Arbetsförmedlingen