Riksdagen ska i november rösta om ett lagförslag som kommer att påverka både städföretag och städare. Men Sverigedemokraterna har svängt i frågan och förslaget mot lönedumpning när det offentliga köper tjänster kanske inte går igenom.

Regeringen vill att kommun, landsting och statliga myndigheter som köper exempelvis städtjänster ska ställa krav 
på att entreprenörernas anställda har lön, arbetstid och semester som motsvarar de villkor som finns i kollektivavtalet.
Men lagändringen kanske inte blir av sedan Sverigedemokraterna, utöver alliansparterna, nyligen meddelat att de tänker rösta emot.
– De oseriösa i städbranschen utan kollektivavtal kan fortsätta lägga låga anbud vid upphandlingar och betala löner på så låga nivåer som 11 och 27 kronor i timmen. Låga anbud innebär ofta pressade arbetstider för städare. De seriösa med kollektivavtal förlorar kontrakt i stället, säger Fastighets ordförande Magnus Pettersson.

Fastighets har medlemmar som jobbar på städföretag med kunder både inom offentlig och privat sektor.
– Om det seriösa företaget inte kan fortsätta inom offentlig sektor minskar möjligheten att driva företaget vidare och företaget måste börja säga upp sin personal, säger Magnus Pettersson och fortsätter:
– Dessutom befarar jag att offentliga upphandlingar med skattepengar utan skärpta krav på entreprenörer bidrar till att pressa ner städarnas lönenivåer i hela branschen.

Även Mårten Wiberg, vd för branschorganisationen Städbranschen Sverige, vill att regeringens förslag ska bli verklighet:
– Det är ett nödvändigt måste för att vi inte kan fortsätta så som det är nu. När företag konkurrerar med orimliga villkor måste företaget ta ut pengarna någonstans. Det är då som städpersonalen blir lidande, säger Mårten Widberg.
Arbetsgivarorganisationen Almega hör till kritikerna och hävdar att det blir både dyrt och krångligt om lagförslaget går igenom.
– Våra medlemsföretag tycker dock inte att de har några problem med krav på kollektivavtalsliknande villkor. Problemet är att det finns många olika kollektivavtal för städning. Det blir mycket svårt för den upphandlande myndigheten att veta vilket kollektivavtal som gäller för städuppdraget. Det riskerar att snedvrida konkurrensen, säger Ari Kouvonen på Almega Serviceföretagen.

I dag avstår majoriteten av medlemsföretagen hos Almega Serviceföretagen, framför allt små och medelstora, från att lämna anbud i offentliga upphandlingar av städtjänster. Främsta orsaken till det är att de upphandlande myndigheterna helst väljer anbud med lägsta pris. När Almega i fjol granskade 1 300 upphandlingar av städtjänster hade 96 procent gått till företagen med lägsta pris. De Almegaföretag som ändå deltar är oftast de stora företagen i branschen.

Att priset avgör har Zineta Shala, städare på NCA/Miab Facility Services i Göteborg, nyligen känt av. Sodexo med det lägsta slutpriset och uppfyllda kvalifikationskrav vid upphandlingen ska ta över städningen av Närhälsans vårdcentral i Gamlestan.
Zineta Shala har fått erbjudande om anställning på Sodexo och att fortsätta städa vårdcentralen. Hon har tackat nej till det.
– Det är redan nu mycket stressigare att städa vårdcentralen än på de andra ställena jag städar. Man kan inte jobba på kortare tid och hålla samma kvalitet, säger hon.
I stället för vårdcentralen ska Zineta Shala städa på ett uppdrag åt Västtrafik och fortsätta med kontors­ och trappstädning.
Uppdraget åt Västtrafik löper dock ut i början på nästa år. Var Zineta Shala ska städa efter det vet hon ännu inte.


• 11 kronor i timmen. Det betalade ett företag som vann offentlig upphandling av städning sina anställda.

• 600 miljarder kronor handlar kommuner, landsting och statliga myndigheter tjänster och varor för varje år.


Det här är lagförslaget

  • Att motverka lönedumpning och oschysta villkor är några syften med lagförslaget, enligt regeringen. Grunden till propositionen Nytt regelverk om upphandling (2015/15:195) är ett EU- direktiv från 2014.
  • Det har varit flera turer om förslaget och regeringen
har omarbetat det efter bland annat synpunkter från lagrådet.
  • Riksdagen ska ta sitt beslut den 30 november. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.