Samhall ses över efter kritiken

I våras riktade Samhalls förre ordförande Marcus Storch svidande kritik mot utvecklingen av bolaget i en artikel i Svenska Dagbladet. Han avsade sig uppdraget när den sänkta merkostnadsersättningen i slutet av 90­-talet ledde till att Samhall anställde färre.
– För mig blev det en konflikt mellan ekonomiska krav mellan ägaren staten och vårt behov av solidaritet, sa han till Svenska Dagbladet.
I samma artikel påpekade bolagets tidigare vd Gerhard Larsson att det finns risker med ett stort krav på övergångar. Det är ett av de strategiska målen för Samhall,
 att en viss andel av de anställda ska övergå till vanliga arbeten på den reguljära arbetsmarknaden.
Men risken finns att det 
leder till att de som är för 
långt ifrån att klara målet 
inte får något jobb på Samhall heller, menar han.

Efter detta har arbetsmarknads­- och etableringsminister Ylva Johansson beslutat att Samhall ska ses över. Det ska göras av Statskontoret, en myndighet som bland annat har till uppgift att utreda styrning och organisation i statliga verksamheter.
– Syftet är att säkerställa att Samhall verkligen arbetar med personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som inte får jobb någon annanstans. Jag vill säkerställa att det är på det sättet, säger Ylva Johansson.
Dessutom vill hon att översynen ska titta på hur det har fungerat med Samhalls utvecklingsanställningar.

Om det skulle visa sig att det är andra personer än de du beskrev som får jobb på Samhall, vad gör man då?
– Då måste man göra ändringar. Avsikten är att man (Samhall, reds. anm.) ska jobba med dem som inte får jobb på annat sätt, säger Ylva Johansson.

Ska översynen säkerställa att de jobb som erbjuds för dessa personer är ”rätt” arbeten?
– Vi har anlagt en inriktning men är inte färdiga med uppdraget ännu. Vi får återkomma med mer detaljer.

Oavsett vad översynen kommer fram till att Samhall gör är Ylva Johansson säker på vad hon tycker att Samhall ska vara.
– Själva vitsen med att ha Samhall är att Samhall inte ska vara som andra bolag. Det ska inte vara som ett annat bemanningsföretag, utan ha en alldeles unik roll på den svenska arbetsmarknaden. Det är det som är själva existensberättigandet, konstaterade hon i en interpellationsdebatt i riksdagen i slutet av april.
Vänsterpartiets Ali Esbati hade ställt frågan om översynen kommer att se kritiskt på bolagets ”tilltagande fokusering av verksamheten till bemanning inom servicebranschen” och undrade om vägvalen för Samhall.

Under de senaste tio åren har Samhall förändrats. Trots att antalet funktionsnedsatta i samhället har ökat har Samhalls arbetsstyrka minskat med en tredjedel under det senaste decenniet.
En orsak till det är att det statliga bidraget till Samhall, merkostnadsersättningen, först drogs ner och sedan har legat på samma nivå sedan år 2009. Samhall har klarat detta genom att konkurrera om uppdrag och tjäna pengar på till exempel städkontrakt.
– För oss är det viktigt att vi får relevant ersättning för uppdragen. Men det börjar bli tajt, sa Monica Lingegård på bolagsstämman i maj.

Ylva Johansson är medveten om problematiken men utlovar ingen höjning av merkostnadsersättningen.
– Det är klart att den inte kan ligga kvar på samma nivå hur länge som helst. Om den ska höjas avgör regeringen i budgeten, säger hon.