Bild:

Delade turer är ett jätteproblem, inte minst för städare i Stock­holms­regionen. Allt fler kunder kräver städning tidiga morgnar eller sena kvällar och städföretagen har inte mycket att sätta emot. Förtvivlade städare hör av sig till facket och berättar om den ohållbara arbetssituationen. Vardagen slås sönder när de börjar arbeta i ottan, är lediga på dagen och sedan jobbar igen på kvällen.

– Jag ser med bestörtning på utvecklingen inom städbranschen. Vi håller på att kastas tillbaka till 1970-talet, då städare inte skulle synas eller höras. Dagstädning, som vi inom facket kämpat så hårt för, är på utdöende, i alla fall i Stockholmsområdet. Vi kommer nog att få se en ökad sjukskrivning på grund av de försämrade arbetsförhållandena inom städbranschen. Det säger Gesa Markusson, ombudsman på Fas­tig­hets re­gionkontor i Solna.
Trenden är att kontor, banker, butiker och vårdcentraler kräver morgonstädning och skolor och daghem kvällsstädning. Allt som låter, exempelvis dammsugning, vill kunder­na dessutom inte ska ske när det är folk i lokalerna. Resul­tatet blir delade turer och allt tidigare morgonpass för många städare. Det medför även att bara ett fåtal städare, oftast trotjänare med många anställningsår, kommer upp i heltidstjänster.

En aktuell bild från ett städföretag visar att 18 av deras 73 anställda städare har en sammanhängande arbetstid och av dem är det enbart sex som jobbar mellan klockan 10.00 och klockan 16.00.
– Det här är inget skräckexempel. Så här ser det i princip ut på både små och sto­ra städbolag i Stockholm idag, säger Gesa Markus­son. Samtidigt vet jag att städföretagare strävar efter att skapa heltidstjänster. Sådana är lättare att administrera än alla dessa delade turer, som innebär en massa smått jox. Hel­tidare anses dessutom vara mer lojala mot företaget.
Hon berättar att medlemmar gråter
i telefon och vädjar att facket måste hjälpa dem att få vettiga arbetstider och att komma upp i heltidstjänst. ”Jag jobbar bra och vill arbeta heltid. Varför kan jag inte få det?”, är en vanlig fråga.
– Städare som tvingas arbeta delade turer känner sig hårt pressade. De oroar sig över om de ska orka med jobbet och hur de ska kunna leva på sin lön och har ofta fått problem med sömnen.

Eftersom många städare är småbarnsföräldrar får de dessutom trixa och fixa för att ordna barnpassningen.
– Dagis är ju inte öppna så tidigt på morgonen eller sent på kvällen, så de får förlita sig på släkt, vänner, pensionera­de föräldrar eller en snäll granne. Samti­digt lider dessa mammor och pappor av att år efter år knappt hinna träffa sina barn. Det sociala livet blir också starkt begränsat. De har till exempel ingen möjlighet att gå på konserter eller teater och hinner inte se några teveprogram.
De lediga timmarna mellan arbetspassen upplever städare som jobbar delade turer som bortkastad tid.
– En del försöker väl sova lite, gör matlådor åt resten av familjen eller städar i sitt eget hem. Några driver kanske runt på stan och går i butiker, men sådant tröttnar man ju snart på, säger Gesa Markusson.
I mycket blir de oönskade arbetsfria timmarna mitt på dagen transport­sträck­or, eftersom städare vanligen bor i förorter långt från centrum. Att ta sig in till Stockholms innerstad, där många kunder finns, tar kanske 1–1,5 timme enkel resa.

Ibland tvingas städare tacka nej till delade turer eftersom de inte klarar barnpassningen eller helt enkelt inte orkar jobba på sådana här obekväma tider i längden.
– Speciellt är det ensamstående föräldrar som inte klarar av delade turer i förlängningen. Det leder ofta till att de sägs upp på grund av arbetsbrist eller så får de jobba deltid och täcka upp inkomst­bortfallet med socialbidrag, säger Gesa Markusson.
Hon betonar att facket inte har några maktmedel att ta till mot delade turer.
– Det enda vi kan göra är att i alla sammanhang tjata om att det måste ske en förändring av arbetstiderna. Vi försöker få städföretagare att stå på sig gentemot kunder som hävdar att städning måste ske innan deras personal börjar sitt arbete, butiken öppnar eller efter att barnen lämnat skolan etc. Vi ser hela tiden hur förhållandena för städare försämras när kontrakt omförhandlas.

Gesa tror att de flesta seriösa städföretag redan gör så gott de kan för att få kunder att välja dagstädning, men det verkar näst intill omöjligt att få kunder­na att tänka om. Upp­handlarna kan förstås heller inte vara alltför tuffa, då kan­ske kunderna ledsnar och söker sig någon annanstans.
– Merparten försöker nog med mild övertalning, men självfallet finns det även de som lägger sig platt för kunden.
Gesa Markusson framhåller att det enda som möjligen skulle kunna förbättra städarna arbetssituation vore om det växte fram en folkopinion.
– Men jag tvivlar tyvärr på att en sådan yttring kan bli verklighet. LO-kollekti­v­ets arbetsvillkor har hamnat helt i skym­undan i dagens samhälle. Det pratas och skrivs jättemycket om tjänstemäns livspussel och hur de ska få stöd i vardagen genom rut- och rotavdrag och nu senast läxhjälp till barnen. Men vem bryr sig om städares livspussel? Att kunderna vill att städare varken ska synas eller höras idag bidrar till att städares arbetsförhållanden inte debatteras och att det släpps in svartarbetare, säger hon.
Den offentliga sektorn, som borde föregå med gott exempel och köpa städning på dagtid, är snarare ett mycket sorgligt kapitel.
– När skolor och dagis hade egenanställd städpersonal, då var det okej med dagstädning. Nu har inköparna en massa bortförklaringar till varför det inte är möjligt att städa på dagtid just hos dem, säger Gesa Markusson. Jag förstår inte varför inte barn och ungdomar skulle kunna vara i lokalerna när det städas. I själva verket tror jag att de skulle må bra av att se städare i arbete.

En vanlig kommentar som kunder både inom privat och offentlig verksamhet kommer med när facket tjatar om dag­städning är ”de kan väl städa hos en annan kund dagtid”.
– Men det finns snart inga sådana and­ra ställen i Stockholmsområdet. Vi har inga industrier som på landsbygden där det fortfarande är okej med dagstädning, säger Gesa Markusson.