Bild:

Att sitta många timmar i traktorn eller på åkgräsklipparen tar på kroppen. Särskilt på vintern när det är kallt. Bovärdarna i stadsdelen Kronoparken i Karlstad är medvetna om riskerna och har sett till att maskinerna fått en utrustning som förbättrar ergonomin och ökar komforten.

Traktorn i Kronoparken är cirka tio år gammal och används året om till diverse uppgifter. När den fick en ny förarstol blev det mycket bekvämare för bovärdarna att köra den. Det är en av flera förbättringar av maskinparken som skett under senare år.
David Gustafsson är den av de fyra i bo­värdsteamet som är mest intresserad av maskiner. Han besöker mässor, stora som små, för att få nya idéer och för att lära sig mer.
– Vi försöker variera arbetsuppgifterna, men det händer ändå att en av oss kör väldigt länge. Då är det viktigt att sitta rätt, säger han.
Det var för ett år sedan som tog David tog initiativet till att byta ut förarstolen till en mer ergonomisk.
– Sedan jag skadade ryggen på fritiden måste jag tänka efter lite extra. Redan innan kände jag av om jag hade belastat ryggen för länge, säger han.
David och hans kollegor i Kronoparken tog kontakt med den av tjänstemännen på Karl­stads Bostads AB, KBAB, som har ansvaret för maskinerna och framförde sitt önskemål.
– Stolen var inte billig, men den är viktig för vår arbetsmiljö, säger David.

Bovärdarna hann använda stolen förra vintern och kände skillnaden.
– Tack vare luftfjädringen ställs stolen enkelt in efter varje användare. Det finns också förarstolar som går att justera manuellt efter förarens vikt, men jag tycker inte att de är lika bra, säger David.
Stolen har ett högre ryggstöd än den gamla. Den har också ett ”gung” fram och bak, vilket har betydelse när föraren bromsar in eller gasar på, då hänger stolen med i rörelsen.
Till skillnad från den gamla stolen har den nya också armstöd och David har sett till att spaken som styr skopa och plog flyttats närmare sätet så att föraren kan lägga högerarmen på stödet.
– Den bästa lösningen som jag känner till är en styrspak i form av en enklare joystick. Då kommer man ifrån de stora, mest obekväma rörelserna, säger han.
När nya förarstolen installerades fick traktorn även ett säkerhetsbälte, vilket inte fanns tidigare.
– Jag använder alltid säkerhetsbältet när jag kör på vägen, men mer sällan när jag bara kör korta sträckor i bostadsområdet, säger David.
David saknar en detalj i traktorn, nämligen pedalstyrd hydrostatkoppling. Nu måste han trycka ner kopplingen manuellt varje gång han ska växla.
– Mitt knä känner av när jag har kört mycket fram och tillbaka, säger han.
För att få mindre ont har David lärt sig att köra ”sparsamt”. Han undviker ock­så att backa i onödan eftersom han då måste vrida på nacken.

Att behöva hoppa i och ur traktorn många gånger på en dag kan också bli tufft för knäna, speciellt om avståndet mellan steget och marken är högt. David berättar att KBAB:s mekaniker har svetsat fast ett extra steg på en av företa­gets traktorer för att underlätta på- och av­stigning.
Att hålla koll på däcken är också viktigt. David berättar att han en gång tappade kontrollen över den stora och tunga traktorn eftersom däcken var utslitna och inte fick något grepp i halkan.
Ytterligare en detalj att tänka på är att förarhytten ska vara komfortabel oavsett årstid och väder.
– Vi sätter på värmefläkten vid kallt väder. Om det blir för varmt på sommaren öppnar vi takluckan eller ett fönster på sidan eller bakom sätet. Jag har inte saknat att det inte finns AC.

På vintern används traktorn för sandning och snöplogning. Där den inte kommer fram använder bovärdarna snöslunga.
Att jobba länge med snöslunga är ansträngande, berättar David. Den låter mycket, vibrerar och kan vara mycket tung att köra. Ibland måste man lyfta slungan för att ändra vinkeln. Det belastar armarna extra mycket.
För att motverka vibrationerna kan man använda vibrationsdämpande handskar, men David och hans arbetskamrater har inte hittat sådana handskar som är lämpade för vinterbruk.
– De som vi provade var alldeles för kalla. Att ha dem under vanliga vinterhandskar fungerade inte heller, säger han.
Nu på hösten klipper bovärdarna fortfarande gräsytorna och helst med åkgräsklippare. Den används också för att sönderdela de löv som fallit. Områdets åkgräsklippare är en stark fyrhjulsdriven maskin. Även den har fått några delar utbytta, berättar David.
– Vi har sett till att också den fått en förarstol med bättre fjädring och med armstöd. Vid behov kan man sätta på värme i sitsen.
Åkgräsklipparen har också det som David saknar i traktorn, nämligen en hydrostat som ersätter kopplingen och gasen.
På ratten finns en kula som ska vara mer ergonomisk att styra med. Men David tycker att han använder vänster hand för mycket om han styr med kulan. Det är en vanesak som han försöker ändra på.
På marknaden finns även åkgräsklippare som styrs med spakar. David har provkört en av dem på en mässa och tycker att den kändes skönare för armarna.

Lövblåsare är ytterligare en maskin som bovärdarna använder i jobbet. De­ras lövblåsare är utrustad med ett bälte runt midjan för att avlasta axlarna.
– Den är ändå tung att bära och jobbig att gå med länge, tycker David. För att få den så nära kroppen som möjligt behöver man hela tiden hålla emot med handen.
Det finns lövblåsare som väger mindre men de är inte lika starka.
Alla använder hörselskydd när de jobbar med lövblåsaren. Det är en av få arbetssituationer där man måste höja rösten för att höras.
David bedömer att risken att drabbas av olyckor är liten på grund av att de inte hör varningssignaler eller andra viktiga ljud.
– Den risken finns ju alltid. Bilar körs även inne i bostadsområdena och när man kör snöslungan så är man ju i sin egen värld. Men vi går eller kör inte ute på gator och vägar där risken är betydligt större. Ingen av oss har heller råkat ut för någon sådan olycka.

 

För lite görs åt buller & vibrationer

Arbetsgivarna vet för lite om riskerna med vibrationer och buller. Det framgår av de riktade inspektioner som Arbetsmiljöverket gjort runt om i landet.

Arbetsmiljöverket har under tre års tid besökt arbetsplatser där det kan finnas risk för buller eller vibrationer. Nyligen avslutades inspektionerna i norra Sverige, där 390 arbetsplatser har undersökts.
Cirka 80 procent av arbetsgivarna fick krav på förbättringar. När en liknande satsning gjordes i södra Sverige för två och ett halvt år sedan fick 70 procent av arbetsgivarna anmärkningar.
Inspektörerna har undersökt fem områden:

  1. Har arbetsgivaren gjort en riskbedömning och åtgärdat det som brister?
  2. Finns det hörselskydd i en bullrig arbetsmiljö?
  3. Får de anställda som är utsatta för buller hörselundersökning?
  4. Får de anställda som är utsatta för vibrationer medicinsk undersökning?
  5. Har företagshälsovården anlitats i de fall arbetsgivaren inte själv klarar av uppgifterna?

– Det verkar som om bullerbestämmelserna och hur arbetsgivare ska agera för att motverka skador av buller är mer etablerat. Vibrationsföre­skrifterna från 2005 har inte haft lika bra genomslagskraft, säger
Kjell Holmberg, kontaktperson hos Ar­bets­miljöverket för inspektionerna i norr.
Arbetsmiljöverket tog för några år sedan fram ett poängbedömningssystem. Det visar hur stor daglig vibrationsexponering som en anställd utsätts för. För att räkna fram detta behövs maskinens accelerationsvärde och uppgift om hur länge maskinen används per dag.

Även arbetsplatser i fastighetsbranschen har fått besök av inspektörer. Vid inspektionerna i södra Sverige för två och ett halvt år sedan fanns 65 av de 600 besökta arbetsplatserna i fastighetsbranschen.
Håkan Rosengren, som då var projektledare, säger att problemen såg likadana ut där som i övriga branscher. Arbetsgivarna har bristande kunskaper om hur lång tid det är lämpligt att använda maskiner innan det uppstår risker för vibrations- eller bullerskador.
– Med de riktade inspektionerna vill vi få arbetsgivarna att göra sina egna bedömningar och bli uppmärksamma på var problemen kan finnas. Våra besök har i allmänhet fått ett positivt mottagande av arbetsgivarna. Ofta har de sagt att de inte tidigare tänkt på de risker som kan finnas med buller och vibrationer.

 

Så skyddar du dig mot riskerna

Det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Men, du måste också själv se till att inte riskera din hälsa i jobbet, till exem­pel ge­nom att klä dig rätt och använda skyddsutrustningen.
Kyla: Klä dig efter uppgiften! Det kan vara ordentligt kallt när man skottar snö eller kör traktor på vintern. Med varma kläder och/eller värme i förarhytten undviker du köld­skador.
Hur man ska vara klädd beror på arbets­uppgiften. Man ska varken ha för varma eller för tunna kläder. Tre lager fungerar ofta bra.
Innerskiktet, närmast kroppen, ska ge komfort. Materialet bör vara av syntet. Undvik bomull eftersom bomull kyler när det blir blött. Mellanskiktet ska ge värme. Här finns bra alternativ i både syntet- och naturmaterial. Det tredje, yttre lagret ska skydda mot regn, snö, kyla och/eller vind. Även huvudet, händerna och fötterna ska skyddas.

Buller: Använd hörselskydden! Buller kan skada hörseln tillfälligt eller för alltid. Sämre hörsel, tinnitus och ljudöverkänslighet är några exempel.
Buller kan också leda till trötthet, bi­dra till stress och påverka prestations­förmågan.
Störande och stressande buller kan även ge förhöjt blodtryck och ökad hjärtfrekvens.
Hur känslig man är för störande och hörselskadliga ljud kan vara väldigt varierande. Varje år anmäls cirka 1 000 arbetssjukdomar på grund av buller.
I en bullrig arbetsmiljö ökar också risken för olyckor.

Vibrationer: Sänk farten! Ta pauser! Växla om med andra arbetsuppgifter!
Vibrationer är vanliga bland reparatörer, maskin- och fordonsförare. Tre av fyra maskinförare utsätts för helkropps­vibrationer. Cirka 400 000 personer utsätts för vibrationer minst en fjärdedel av sin arbetstid.
Muskel- och skelettskador är de vanligaste anmälda skadorna. Hel­kropps­vibrationer kan leda till nack- och rygg­skador, störd motorik och nedsatt prestationsförmåga. Vibrationer kan också påverka synen och leda till ökad trötthet.
Hand- och armvibrationer kan orsaka köldkänsla, domningar, nedsatt känsel, muskeltrötthet, kärlskador (vita fingrar), nervskador, muskelskador, led- eller skelettskador.
Arbetsmiljöverket rekommenderar
att man tar regelbundna pauser, helst utan­för maskinen samt att man kör lugnt och varsamt för att inte öka vibrationerna ytterligare.

Källa: Arbetsmiljöverket & tidningen Arbetarskydd