Bild:

Med ny teknik har arbetsgivare fått nya möjligheter att kontrollera de anställda. Övervakningskameror, smarta mobiler, e-post och positioneringsteknik tillåter övervakning under i stort sett hela arbetsdagen och även på distans.
LO konstaterar att övervakning och annan kontroll av personal blivit allt vanligare och har därför tagit fram en skrift ”Övervakning och kontroll på arbetsplatserna” som är tänkt som ett stöd i det fackliga arbetet.
Kontroll- och övervakningssystemen har blivit billigare och lättare att få tag på.
– Det är en av anledningarna till ökningen, säger Sofie Rehnström, jurist på LO som arbetat med skriften.
– När arbetslösheten är hög vet arbetsgivaren att folk är rädda och inte vågar protes­tera. I jakten på den perfekta arbetskraften ökar kontrollen både vid nyanställning och av de redan anställda. Några exempel är kontroll via gps i fordon, kameraövervakning, drog- och alkotester, tvång att lämna in utdrag ur brottsregister, att arbetsgivare läser de anställdas e-post och olika typer av passersystem.
Det har också blivit vanligare att företag använder kontroll av anställda som ett försäljningsargument. Kunder som köper tjänster av dem ska veta att företagets personal genomgår drogtester eller kontrolleras på annat sätt.

Ett av de vanligaste felen som arbetsgivare gör när de vill övervaka sin personal är att de bryter mot personuppgiftslagen, pul, berättar Sofie Rehnström. Bland annat slarvar de med att reglera vad som ska kontrolleras, vem som ska ha tillgång till uppgifterna och hur materialet ska användas. Ofta inför arbetsgivaren kontrollerna eller övervakning­en utan att först förhandla med facket och då bryter de också mot medbestämmandelagen.
– Det är ett komplicerat regelverk som består av flera lagar och bestämmelser som ska vägas mot varandra. Ytterst blir det en prövning av om kontrollen verkligen behövs och i vilken grad den i så fall kränker de anställdas personliga integritet. Arbetsgivaren har lojalitetsplikt mot sina anställda, vilket innebär att de ska kontrollera dem så lite som möjligt.

Sofie Rehnström framhåller att det totala trycket – från olika typer av övervakning – har ökat men att lagstiftningen inte tar hänsyn till detta. Varje åtgärd ses för sig, vilket gör att den personliga integriteten oftare utsätts för kränkningar.
– Ibland finns det dock skäl för kontroll eller övervakning och då gäller det att denna sker på det minst integritetskränkande sättet, säger Sofie Rehnström.
Hon tar också upp den så kallade tredjemanskontrollen av anställda, där personal hos en entreprenör utsätts för samma kontroller som företagets egna anställda. I de fallen är möjligheterna för facket att agera mer begränsade.
Sofies exempel är från åkeribranschen: Chaufförerna på ett åkeriföretag kör med alkolås och det finns en överenskommelse om detta med det lokala facket. Ändå utsätts de för ytterligare alkotester hos de kunder som de kör för och som har tester som policy.
Chaufförerna ifrågasätter den dubbla kontrollen men arbetsgivaren, som vill ha uppdraget kvar, säger inte ifrån.
Ett liknande exempel i städbranschen kunde vara:
Kalle städar hos en kund som utför alko- och drogtester på den egna personalen. Kunden vill även testa städentreprenörens anställda.
Om Kalle av integritetsskäl inte vill testa sig, kan kunden meddela städentreprenören att man inte vill ha honom kvar. Städentre­prenören är ett mindre företag och har svårt att omplacera Kalle. I värsta fall blir Kalle uppsagd på grund av arbetsbrist.

Fastighets upplever också att övervakning och kontroll blivit allt vanligare i arbetslivet.
– Tidigare handlade det om bostadsföretag som installerade övervakningskameror i tvättstugor och portar. Nu vill företag installera gps med positioneringsteknik i sina bilar. Våra medlemmar drabbas och arbetsgivaren kan utnyttja uppgifterna, om det inte finns en överenskommelse om hur kontrollen ska gå till, säger Magnus Pettersson, förbundets andre ordförande.
Elektroniska nycklar med taggar är ett annat exempel. Med hjälp av dem har fastighetsägaren möjlighet att samla in uppgifter som kan innebära integritetsintrång.
Fastighets vill att det ska finnas en överenskommelse om varför övervakning eller kontroll ska ske, vem som ska ha tillgång till uppgifterna, hur länge de ska sparas och att arbetsgivaren ska informera arbetstagarna. Om det inte finns tillräckligt starta skäl, ska de anställda inte behöva utsättas för kontroll eller övervakning, säger Magnus Pettersson.

LO:s skrift går att ladda ner från LO:s hemsida, www.lo.se

 

Tre sätt att kontrollera de anställda:

Övervakningskamera

Exempel 1: Personalen filmades i fikarummet

En entreprenör i fastighetsbranschen i Norrköping införde kameraövervakning i och utanför företagets lokaler. Bland annat sattes en kamera med ljudupptagning upp i personalens fika­rum. Arbets­givarens motivering till övervakningen var att en kontorist arbetar ensam i lokalerna och känner sig otrygg.
Av en slump fick Fastighets i Norr­köping kännedom om övervakningen och tog upp en diskussion med arbetsgivaren. Då tog denne ner kameran i lunchrummet, men har låtit övriga kameror sitta kvar.

Exempel 2: Begärde tillstånd i efterhand

Som Fastighetsfolket tidigare rapporterat har ett fastighetsbolag i Västerås mon­­terat övervakningskameror utanför en av sina fastigheter utan tillstånd. Syf­tet sades vara att företaget vill minska risken för skadegörelse och inbrott. När företaget senare ansökte om tillstånd hos länsstyrelsen avslogs företagets ansökan med motiveringen att skälet till övervakningen inte väger tyngre än den enskildas intresse av att inte bli övervakad. Beslutet är överklagat till förvaltningsrätten.
Fastigheten är arbetsplats för flera anställda hos den koncern där fastighetsbolaget ingår. Många besöker koncernens kontor och andra lokaler i fas­tig­heten.
Skyddsombuden i koncernen har protesterat mot kamerorna och mot att företaget struntat i att informera och för­handla med de fackliga organisationerna.

Vad är det som gäller?

Man ska skilja på allmän kameraövervakning då allmänheten har tillträde till platsen och övervakning av platser med begränsat tillträde.
Enligt lagen om allmän kameraövervakning krävs i normalfallet tillstånd från länsstyrelsen för att sätta upp en kamera som riktar sig mot en plats dit allmänheten har tillträde. Ändamålet med och behovet av övervakning måste väga tyngre än den personliga integriteten. Om man bryter mot lagen kan man bland annat dömas till böter.
Om allmänheten inte har tillträde, till exempel på en arbetsplats där enbart anställda får vistas, gäller istället person­uppgiftslagen, pul. Regelverket är då mycket mildare.
Kameraövervakningen kan ske utan att det anmäls till en myndighet eller att en myndighet ger tillstånd. Men enligt reglerna i pul får kameraövervakning inte användas som en standardåtgärd. Även här måste det finnas starka skäl för övervakningen. Alternativa åtgärder ska prövas och om möjligt väljas istället. Ju känsligare utrymme som övervakas, till exempel fikarum och trapphus i bo­stads­fastigheter, desto större anses integritetsintrånget vara.
Datainspektionen anser att kamera­övervakning i till exempel personalrum innebär ett avsevärt intrång i personalens personliga integritet. Pul kontrolleras av Datainspektionen.
Oavsett vilken av lagarna som tillämpas ska personalen informeras om syftet med övervakningen och hur bildmate­ria­let ska användas. Kameraövervakning ska skyltas tydligt. Företaget ska ha
reg­ler för vem eller vilka som får tillgång till det inspelade materialet och hur länge det ska arkiveras. Så få som möjligt ska ha tillgång till bildmaterialet och det får enbart användas för det avsedda syftet.
Om ljudupptagning sker i samband med kameraövervakning måste det finnas särskilda skäl för detta och det ska också finnas en speciell upplysning om att så sker.

Vad kan facket göra?

Arbetsgivaren är enligt medbestämmandelagen skyldig att förhandla med den fackliga organisationen och ska, enligt arbetsmiljölagen, också låta skyddsombudet yttra sig.
Facket kan motsätta sig kameraövervakningen om arbetsgivaren inte uppfyller regelverket enligt lagen om allmän övervakning eller personuppgiftslagen. Facket kan också be om hjälp från Datainspektionen.

 

Gps

Exempel 1: Bilen följs via sändare

Ett saneringsföretag i Linköping har installerat ett positioneringsystem i sina bilar. Arbetsgivaren kan med teknikens hjälp se var bilen befinner sig. De anställda känner sig övervaka­de och tycker att det handlar om djup kränkning av den personliga integriteten. De har själva ingen nytta av tekniken eftersom deras gps inte har någon kartfunktion.
Företaget har bland annat framfört argumentet att man sparar pengar med gps-tekniken. När de anställda vet att de kontrolleras så kör de mindre. Systemet är också kopplat till en hastighetsövervakning. Så fort föraren överskrider den högst tillåtna hastigheten börjar det tjuta i bilen (men uppdateringen hänger inte alltid med så systemet tjuter ofta). Dessutom hänvisar företaget till att skattemyndigheten kräver körjournaler som bevis på när företagets bilar används och när de bara står. Företaget har inte förhandlat med Fastighets innan tekniken infördes.
Fastighets i Linköping ifrågasätter tekniken och anser att företaget gör en kontroll av föraren och inte av bilen eftersom varje förare måste använda en personlig tagg för att få igång bilen. Fastighets har anmält ärendet till Datainspektionen.

Exempel 2: Arbetstiden kollas via gps?

Ett städföretag i Stockholmsområdet har infört positionsteknik i några av sina tjänstebilar utan att förhandla med fack­et och utan att informera personalen om syftet med tekniken eller hur uppgifter­na ska användas. De anställda känner sig övervakade och ser inget annat skäl till systemet än att företaget vill kontrollera deras arbetstid och var de befinner sig. Förhandlingar pågår mellan företaget och Fastighets i Stockholm.
Vad är det som gäller?

Personuppgiftslagen gäller vid behandling av personuppgifter via positione­ringsteknik. Arbetsgivaren måste göra en intresseavvägning där nyttan av gps-positioneringen ska vägas mot de integritetsrisker som tekniken medför.
Arbetsgivaren ska ha ett befogat intresse av kontrollen, informationen får inte sparas längre än nödvändigt och det ska tydligt framgå vem eller vilka som har tillgång till uppgifterna.
Normalt är det tillåtet för en arbetsgivare att använda tekniken för logistik, säkerhet, kundservice, framställning av statistik och vid hantering av klagomål. Arbetsgivaren har dock inte rätt att använda tekniken för rutinmässig kontroll av arbetad tid.
Skatteverket kan inte kräva elektroniska körjournaler. Det räcker med vanliga körjournaler som underlag för hur företagsbilarna används.

Vad kan facket göra?

Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med den fackliga organisationen och diskutera eventuella arbetsmiljörisker med skydds­ombudet.
Facket kan motsätta sig kontrollen om arbetsgivaren inte har ett befogat intres­se av övervakningen, om arbetstagarens personliga integritet väger tyngre eller om kontrollen till exempel innebär en övervakning av hur arbetstagarna sköter sitt arbete och när de tar rast.

 

Smartphone & handdator

Exempel 1: Tidmätning via handdatorn

Reparatörerna i ett kommunalt bo­stads­företag i Stockholmsområdet har tidigare haft handdatorer för att bland annat ta emot arbetsorder. De har fyllt i när de påbörjat jobbet, om de lagt det åt sidan för att till exempel köpa reservdelar, när de återupptagit jobbet och när de avslutat det.
Detta uppfattade de anställda som en onödig kontroll. Handdatorerna har ersatts av ett annat system utan kontrollfunktioner.

Exempel 2: Överens med facket om användningen

Ett kommunalt bostadsföretag i Små­land har elektronisk rapportering av arbetsorder direkt i arbetstelefonerna.
Bostadsföretaget förhandlade med fackklubben innan systemet infördes och då förklarades att det inte är tal om någon kontroll. Istället ska tekniken ersätta arbetsorder i pappersform och på ett enkelt sätt ge all nödvändig information till de anställda om felet och om hyresgästen. För klubbens förhandlare var det viktigt att systemet inte har övervakande funktioner eller kommer att användas för tidmätning. De anställda skriver till exempel aldrig in när de startar och avslutar ett jobb. Den noterar enbart hur lång tid arbetet tog att utföra.

Vad är det som gäller?

Personuppgiftslagen, pul, gäller vid behandling av personuppgifter som framkommer vid kontroll av elektroniska spår, till exempel vid inloggning. Lagen om elektronisk kommunikation, som övervakas av Post- och telestyrelsen, gäller vid användning av telefoner.

Vad kan facket göra?

Om arbetsgivaren vill införa en kontroll av de anställda har han/hon en skyldighet att förhandla med facket. Om de anställda anser att användningen av tekniken strider mot personuppgiftslagen kan facket lämna in ett klagomål till Datainspektionen.