Krokig väg till avtal
Det är en av de sista dagarna i februari och vi befinner oss på Fastighets regionkontor vid Stora torget i Eslöv. Fem arbetsgivare i Skåne och Blekinge är kallade till förhandlingar om att teckna kollektivavtal med Fastighets. Bara en av dem kommer. Ingen har lämnat återbud. Så kan det se ut när Christel Niby, ombudsman i Fastighets region Syd, jobbar för att arbetsplatser där Fastighets har medlemmar ska få kollektivavtal.
Om företaget inte har kollektivavtal innebär det att de anställda inte är garanterade att få kollektivavtalets löner och anställningsvillkor. De blir dessutom helt utan avtalsförsäkringar och avtalspension. Facket kan bara ge medlemmarna begränsad hjälp och förhandla om det som står i lagen, till exempel rätten till semester och anställningsskydd.
Att det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen är grundläggande. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i Sverige är överens om att reglera löner och anställningsvillkor på det här sättet, säger ombudsman Christel Niby.
Kunskaperna om vad ett kollektivavtal innebär är bristfälliga både hos de arbetsgivare och anställda som Christel kommer i kontakt med. Medlemmar som jobbar hos avtalslösa arbetsgivare känner sällan till att det är så eller vad det innebär för dem att jobba på ett sådant företag.
– När medlemmarna förstår vad de går miste om vill de i allmänhet att vi ska få arbetsgivaren att skriva på ett avtal. Vi agerar aldrig utan att medlemmen godkänt det, säger Christel.
Arbetsgivaren kan teckna ett hängavtal med Fastighets eller gå in i en arbetsgivarorganisation och då automatiskt omfattas av det kollektivavtal som arbetsgivarorganisationen tecknat med Fastighets. Att få till en överenskommelse kan vara ett tidskrävande arbete, berättar Christel.
– Det kan ta ett halvår från det att vi skickat första kallelsen tills allt är klart. Men det finns också arbetsgivare som snabbt tecknar avtal med oss.
Under de här två dagarna har Christel kallat fem avtalslösa företag till förhandlingar; entreprenörer i städbranschen och inom fastighetsservice, ekonomiska föreningar samt en företagare med städning i egen regi. De har alla minst en anställd som är medlem i Fastighets.
Den första dagen dyker ingen av dem upp. Dag två kommer ordföranden för en liten ekonomisk förening inom Sölvesborgs kommun. Föreningen har bedrivit all verksamhet ideellt, men har numera en anställd vaktmästare med lönebidrag genom Arbetsförmedlingen.
Föreningens ordförande och Christel har haft telefonkontakt innan, så båda vet vad som gäller. Ordföranden har kommit till förhandlingen för att förklara föreningens ekonomiska situation och för att få svar på ett antal frågor. Christel förklarar att det inte alls är ovanligt att Fastighets tecknar hängavtal med små ekonomiska föreningar med knappa inkomster, i det här fallet ett avtal för fastighetsarbete med Almega Tjänsteförbunden. I Fastighets ögon är de arbetsgivare eftersom de har anställda.
– Om ni väljer att teckna ett hängavtal ska ni betala en serviceavgift till oss varje månad. Vi kommer att finnas till hands och hjälpa er att göra rätt som arbetsgivare, säger Christel.
Serviceavgiften är 1,5 procent av bruttoinkomsten för alla anställda inom avtalsområdet. Om arbetsgivaren väljer att istället bli medlem i en arbetsgivarorganisation betalas en medlemsavgift till den organisationen.
– Vilket är bäst för oss som en ekonomisk förening – att gå med i en arbetsgivarorganisation eller att teckna ett hängavtal med Fastighets, frågar ordföranden.
– Det måste ni själva bestämma. Om ni väljer att bli medlem så kommer ni också att företrädas av arbetsgivarorganisationen. Det kan inte vi göra åt er, svarar Christel.
Ordföranden får med sig informationsmaterial till föreningens styrelsemöte några dagar senare då styrelsen ska bestämma sig.
Efter förhandlingen känner Christel på sig att föreningen kommer att ge ett positivt svar.
Men det finns också exempel på förhandlingar som slutar i total osämja.
– I går blev en arbetsgivare riktigt otrevlig när jag informerade honom om att lagen ger fackliga organisationer rätt att ta till stridsåtgärder om han vägrar att ge sina anställda kollektivavtal. Om han fortsätter att vägra, måste jag varsla om blockad, säger Christel.
I slutet av förra året varslade Fastighets om blockad mot tre skånska företag. Under medlingen anslöt sig två av dem till en arbetsgivarorganisation. I det tredje fallet, ett städföretag i Helsingborg, var det nära att blockaden verkställdes. Men medlemmen, som var engagerad under hela processen, slutade i all hast, berättar Christel. Blockaden ställdes därför in.
Enligt Christel betalar Helsingborgsföretaget inte avtalsenliga löner, de anställda får inte heller ersättning för obekväm arbetstid eller övertid.
– För städarna handlar det om tusentals kronor mindre i lön varje månad.
Det händer att medlemmen redan från start inte vill att Fastighets ska agera för att få ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Christel känner till nio sådana fall.
– Jag tycker att det är tråkigt. Vi lever på 2000-talet och alla ska kunna kräva sina rättigheter, säger hon.
Ibland kommer medlemmen från ett land där facklig aktivitet innebär problem på jobbet. Ibland är han eller hon rädd att förlora jobbet. Det hjälper då inte med att Christel förklarar att arbetsgivaren inte får säga upp bara för att en anställd vill att facket ska teckna till ett kollektivavtal på arbetsplatsen.
– Arbetsgivare får inte skrämma sina anställda till tystnad. Om det sker, strider det mot föreningsrätten, vilket är väldigt allvarligt, säger Christel.
När en arbetsgivare uteblir från förhandlingen ska Christel ta reda på orsaken och boka en ny tid. Av de fyra arbetsgivare som inte kom får hon tag på en, en företagare i Malmö som har en städare anställd.
– Arbetsgivaren hade uppfattat att han inte behövde komma till förhandlingen. Sedan undrade han varför facket jagar små arbetsgivare. Han bad dock om att få betänketid. Om han inte hör av sig kan det bli en stämning för förhandlingsvägran, berättar hon.
Varför arbetsgivare vägrar att teckna kollektivavtal kan ha flera orsaker, säger Christel.
– Det kan vara en principsak att inte tillhöra en förening, i det här fallet en arbetsgivarorganisation. Så som det också kan vara för en anställd som absolut inte vill bli medlem i facket. Andra skäl är att arbetsgivarens kostnader ökar något och att så länge företaget inte har skyldighet att teckna ett kollektivavtal så avstår man.
Mitt i intervjun knackar det på dörren till Christels arbetsrum. Det är Veronica Nilsson, administratör på regionkontoret, som meddelar:
– En arbetsgivare hörde precis av sig. Han vill teckna ett hängavtal med oss. Han lät väldigt angelägen, så jag lovade att han får komma upp med detsamma.
– Bra, det är trevligt med positiva överraskningar, säger Christel och förbereder arbetsgivarens ankomst med att ta fram informationsmaterial och avtal.
Efter en kvart anländer Per Nilsson. Han är ordförande för Snogeröds IF, som ska tillsätta ett säsongsjobb. Den man som ska jobba från mars till november kommer från ett land utanför EU och då ska man som arbetsgivare ha tecknat kollektivavtal, har Per Nilsson fått information om från Migrationsverket.
– Det är självklart för mig att skriva på ett kollektivavtal nu när vi ska ha en anställd i föreningen, säger Per Nilsson och fortsätter:
– Vi har haft svårt att hitta en vaktmästare. Hittills har vi löst det med några aktiva pensionärer i föreningen som hjälpt till under högsäsong.
Per Nilsson har räknat ut att föreningen ska betala cirka 300 kronor i serviceavgift till Fastighets.
– Jag tycker att det är rimligt.
Med ett påskrivet hängavtal lämnar Per Nilsson Fastighets regionkontor. Med sig har han också det så kallade idrottsavtalet mellan Fastighets och Arbetsgivaralliansen som föreningen nu ska leva upp till.
Detta förlorar du på att inte ha avtal
- Du kan inte hävda att du ska ha de löner och anställningsvillkor som står i kollektivavtalet.
- Du är inte garanterad att få någon löneökning.
- Du kan inte hävda att reglerna i medbestämmandelagen ska gälla eftersom det inte finns någon motpart på arbetsplatsen.
- Din fackliga organisation har inget tolkningsföreträde, till exempel vid inhyrning av entreprenörer.
- Du kan inte kräva skadestånd om arbetsgivaren missköter sig.
- Du går också miste om kollektiva försäkringar (till exempel avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) när du blir sjuk, trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), avgångsbidrag (AGB) om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist samt avtalspension.
Så går det till – steg för steg
När regionkontoret i Eslöv får kännedom om att medlemmar jobbar på företag utan kollektivavtal händer följande:
- Christel Niby tar kontakt med medlemmen/medlemmarna för att berätta att de jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal och begär att få ett skriftligt medgivande till att Fastighets ska teckna ett hängavtal med arbetsgivaren. Om hon inte lyckats få tag i medlemmarna via telefon skickar hon ett brev.
- Med klartecken från medlemmen/ medlemmarna kallar hon, i ett rekommenderat brev, arbetsgivaren till förhandling om avtalsteckning. I bästa fall kommer arbetsgivaren till det datum som Christel föreslagit och skriver på ett hängavtal med Fastighets eller blir medlem i en arbetsgivarorganisation och blir då automatiskt bunden av ett kollektivavtal.
- Om arbetsgivaren inte hämtat ut det rekommenderade brevet inom tre veckor är nästa steg delgivning. Med hjälp av en delgivningsman kommer arbetsgivaren att ta emot ett brev med kallelsen och Fastighets får ett kvitto på att arbetsgivaren tagit emot förbundets förhandlingsbegäran.
- Om arbetsgivaren uteblir från förhandlingen lämnar Fastighets in en stämning om förhandlingsvägran till Arbetsdomstolen, AD.
- Om arbetsgivaren kommer till förhandlingen men varken tecknar ett hängavtal eller på annat sätt blir bunden av ett kollektivavtal är nästa steg ett varsel om att sätta arbetsgivaren i blockad. Beslutet om blockad tas av Fastighets förbundsstyrelse. Varslet skickat till Medlingsinstitutet, som utser en medlare. Medlingen pågår under två veckor med målsättningen att konflikten ska lösas. I annat fall verkställer Fastighets blockaden och medlemmarna på företaget får inte arbeta så länge blockaden pågår.
Skadestånd för förhandlingsvägran
Från och med april 2012 till februari 2013 har följande hänt med arbetsplatser utan kollektivavtal i region Syd:
- Cirka 100 arbetsgivare har kallats till förhandling med rekommenderad post. 30 förhandlingar har ännu inte startat. 46 arbetsgivare har sorterats bort sedan medlemmen slutat på företaget eller verksamheten upphört.
- I fem fall har det behövts delgivning för att man ska vara säker på att arbetsgivaren fått kallelsen till förhandlingen.
- Fyra förhandlingar pågår.
- 25 hängavtal har tecknats.
- Nio arbetsgivare har anslutit sig till en arbetsgivarorganisation.
- I sju fall har Fastighets stämt arbetsgivaren till Arbetsdomstolen för förhandlingsvägran, tre av dem är avslutade. Fastighets har fått ut skadestånd i alla tre fallen och arbetsgivaren har antingen tecknat ett hängavtal eller gått in i en arbetsgivarorganisation.
Samma lön i fyra år
Fastighetsfolket har pratat med några medlemmar på företag utan kollektivavtal men bara en av dem vill framträda i tidningen.
Medlemmen, vi kan kalla honom Peter, jobbar som vaktmästare på en liten ort i Småland. Han har inte fått någon löneökning sedan han började för fyra och ett halvt år sedan.
– För några år sedan frågade jag chefen om högre lön. Svaret blev att företaget inte hade råd med det just då. Om facket kan teckna avtal med företaget så kanske facket också kan se till att jag får mer i lön, säger han.
Peter tror att han heller inte får ob-tillägg för de gånger som han måste jobba kväll.
Peter kände inte till att han jobbar på ett företag utan kollektivavtal. Det fick han veta när Fastighets kontaktade honom för cirka ett halvår sedan.
– Jag förstod då att det är stor skillnad att ha ett kollektivavtal och att vara helt utan. Jag tycker att det är positivt att facket kämpar för att få ett kollektivavtal med min arbetsgivare.
Fastighets har i det aktuella fallet anlitat en delgivningsman eftersom arbetsgivaren inte har hämtat ut kallelserna och inte svarat i telefon.