Bild:

I dagens pressade arbetssituation måste alla anställda se till att ta raster och också få tid för återhämtning efter arbetsdagens slut. Extra lång återhämtning efter jobbet behöver de som har monotona arbetsuppgifter. God nattsömn, motion, bra relationer och egentid sänker stressen och ger en buffert mot ohälsa, säger Kerstin Wentz leg psykolog vid Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Tidigare var det främst den fysiska arbetsmiljön, buller, obekväma ar­bets­ställningar, tunga lyft etc, som diskuterades. Nu är den psykosociala arbets­miljön, allt som påverkar människor via psyket, i fokus. Det beror naturligtvis på att många anställda känner sig stressade och upplever ökade krav på prestationer och snabba resultat. Ett vinstintresse genomsyrar hela arbetslivet. Folk oroar sig för att förlora jobben när arbetsorganisationer bantas och ideliga omorganisationer ökar på stressen.
Fastighetsfolket har talat med Kerstin Wentz, leg psykolog på Arbets– och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjuk­huset i Göteborg, om vad som kännetecknar en god psykosocial arbetsmiljö och vad man själv kan göra för att må bra i dagens tuffa arbetsklimat.
– Människor ska ha lagom mycket att göra, något annat är inte tänkbart ur hälsosynpunkt, säger hon. Det är farligt att pressa sig själv och det kan i längden få förödande konsekvenser. Personer som inte lyssnar på sin kropp och har svårt att bli av med uppvarvningen kan bli oroliga, drabbas av ångest och nedstämdhet. Slappnar man inte av under raster på jobbet, får vila ut hemma och sover tillräckligt kan man också få smärta i muskulaturen. Det gäller också att dosera sin träningsnivå. Motion är bra, men det kan också vara bra att göra ”ingenting alls” eller något som skiljer sig helt från arbetet

Kerstin Wentz framhåller att ett arbete inte får vara för monotont och att arbetskraven mås­te vara klara och tydliga. Anställda ska ha möjlighet att fatta egna beslut och kunna styra sitt eget arbete. Det är viktigt att man är nöjd med sitt arbete och känner yrkesstolthet.
Som städare ska du kunna sträcka på ryggen och säga ”det är jag som håller rent och snyggt här” och som fastighetsskötare ”det är jag som ser till att allt fungerar i fastigheterna”.
Socialt stöd på arbetsplatsen har också stor betydelse.
– Det måste finnas ansvariga att be om hjälp, få råd av och diskutera beslut med. Du ska också få information om vad nytt som är på gång på arbetsplatsen, säger hon.

Arbetsorganisationen ska ses som rättvis och rimlig och beslut följas upp. När det gäller arbetets innehåll bör följande tre delar vara uppfyllda.

  1. Arbetet ska vara utformat så att du får använda dina specialkunskaper.
  2. Du ska få lära dig något nytt ibland.
  3. Du ska också göra saker som innebär att du inte behöver tänka så mycket, alltså saker som är mer på rutin.

– Ger arbetet för lite stimulans innebär det tvärtemot vad man kan tro en högre stress. Du trycker så att säga gaspedalen i botten hela tiden, säger Kerstin Wentz.
Ett sätt att förbättra arbetssituationen för städare kan vara att införa arbetsrotation. Ur hälsosynpunkt är facility management alltså en god idé. En annan utveckling i jobbet är att vara mentor åt nyanställda. Det sistnämnda får dock inte läggas som en börda på det nuvarande jobbet.
– Jobbar man i en osäker bransch, eller om det är många omorganisationer och personalneddragningar, kanske man lever i en ständig oro över att förlora jobbet, säger Kerstin Wentz. Negativa upplevelser, utdragen oro och vantrivsel sliter på kroppen.
Det går inte – som många tror – att vänja sig vid stress. Stress kan jämföras med köld, man blir mer känslig för det. Det blir svårt att stänga av stressen när du kommer hem, försöker du sova middag ligger du spänd som en fiolsträng en bit ovanför soffan.
– När stressen börjar drabba sömnen är du inne på en farlig väg. Kommer du inte ner i djupsömn blir du inte utvilad av sömnen och stressen förs över på lördagen som blir ”en förlorad” dag. På sikt blir du skörare hälsomässigt.

Ju äldre man blir desto mer måste man se till att ta hand om sig.
– Redan efter 40-årsåldern blir människor mer känsliga för dålig arbetsmiljö, stress, monotoni och buller och i behov av bra ljusförhållanden, säger Kerstin Wentz. Det ska arbetsgivaren tänka på. En äldre anställd som har goda arbetsförhållanden utför dock en lika god arbetsprestation som yngre.
Att städare ofta arbetar ensamma och kanske inte träffar en kollega på hela arbetsdagen kritiseras både av enskilda anställda och från fackligt håll.
– Ensamarbete bör helst inte förekomma. Är det en grupp som delar upp jobbet mellan sig mår man bättre, säger hon. Om ensamarbete tillämpas bör arbetsgivaren ordna möten där anställda får träffa sina kollegor, exempelvis ett dagligt morgonmöte. Det måste finnas tillfälle att diskutera arbetet och arbetsmiljön.

Anställda som måste leva upp till två mot­stridiga krav som är omöjliga att uppfylla, exempelvis som städare hinna med ett stort ar­bets­område och infria kundens förväntningar på en välstädat kontor, upplever extra stress. Att arbetsledaren ger en klapp på axeln och säger: ”Det här fixar du. Jag vet att jag kan lita på dig”, är inget stöd. Om mängden arbete är feldoserad känns det lika omöjligt nästa dag. För höga krav och vantrivsel är olika former av långvarig stress.
– En annan situation som skapar hög stress kan vara att en till tre anställda sjukanmält sig en dag. Hur ska man ordna det? Kunden har ju rätt att få städat lika bra som vanligt. Ett sådant ansvar bör inte läggas på en enskild städare. Det är en uppgift för arbetsledaren, säger Kerstin Wentz.

Ur arbetsmiljösynpunkt är det heller inte OK att få skäll eller behöva ta emot oförskämdheter på sitt arbete.
– Fastighetsskötare som måste hantera situationer som kan kännas hotfulla eller obehagliga ska få utbildning i konflikthantering. De ska känna sig trygga i sitt förhållningssätt, säger hon. Städare ska inte hantera klagomål från kunder, det ska den närmaste chefen ta hand om.
Systemet med delade turer – tidigt morgonjobb, lediga timmar mitt på dagen och sedan kvällsjobb – som drabbar städare i storstäder är klart olämpligt ur hälsosynpunkt.
– Att behöva stiga upp så tidigt som många städare gör är i sig stressande. Med delade turer minskar möjligheten till återhämtning. Det verkar krävas en attitydförändring hos kunderna. Varför kan inte städare arbeta när personalen är på arbetsplatsen eller kunder finns i butiken? Vi har alla ett ansvar för våra medmänniskors hälsa. Ett förslag är att Fas­tighets tar en diskussion med fackförbundet som organiserar kundens personal och på så vis försöker förbättra arbetsförhållandena.

Både städare och fastighetsskötare har idag ofta arbetsmobiler. En del stänger inte av dem på fritiden, för att de, ibland underförstått, ska vara tillgängliga för arbetsgivaren.
Kvinnor är kloka som förvarar mobilen i handväskan. Då kanske de inte hör när den ringer, utan svarar först när de har tid. Jag uppmuntrar männen att på motsvarande vis ha mobilen i kavajfickan och på fritiden hänga av sig kavajen, säger Kerstin Wentz.