LO presenterar idag rapporten Arbetsmiljö 2012 som visar att skillnaderna i arbetsmiljö ökar när det gäller klass och kön. Arbetarna får allt sämre arbetsmiljö.  De som har fått mest försämrad arbetsmiljö är de arbetande kvinnorna.

Förutsättningarna för att kunna arbeta ända till pensionen med en bibehållen hälsa och ha en god inkomst under ett helt arbetsliv försämrades snabbt under 1990-talet. Störst försämring fick arbetare, i synnerhet kvinnor. Den utvecklingen har fortsatt. Idag ser vi att kraven och stressen ökade i arbetet, samtidigt som det egna inflytandet minskar.

LO:s rapport visar att bara en av tre kvinnliga arbetare arbetar enbart vardagar på dagtid. En av fem arbetare har ett riskfyllt ensamarbete. Andelen arbetare som 2012 är uttröttade varje vecka är kring hela 70 procent. Andelen arbetare med ont i ryggen är högre 2012 än tidigare.

– Egentligen borde arbetsmiljön vara bättre på en modern arbetsmarknad, men nästan alla kurvor pekar åt fel håll. Och värst är det för kvinnliga arbetare. Det är helt fel utveckling som vi måste ta på största allvar, säger Torbjörn Johansson, LOs avtalssekreterare.

– Vi är inne i en ond arbetsmiljöspiral. Andelen uttröttande arbeten ökar och det finns få som klarar ett helt arbetsliv utan att sluta i förtid. Det i sin tur ger sämre pension, vilket ger minder skatteintäkter, säger Torbjörn Johansson.

– Särskilt oroad är jag för att företagshälsovården minskar för den som behöver den mest. Endast 11 procent av kvinnliga arbetare inom privat sektor har varit i kontakt med företagshälsovården de senaste åren. Och det är dessa kvinnor som har den sämsta arbetsmiljön. Det är upp- och nervända världen. Jag frågar mig varför drar arbetsgivarna ner på dessa oftast ringa kostnader. De borde istället se det som en investering i sina anställda, säger Torbjörn Johansson.

Rapporten redovisar fem vägar för att nå en bättre arbetsmiljö:

Solidarisk lönepolitik, kollektivavtal om arbetsmiljö, samverkan mellan parterna, en stärkt arbetsmiljölag och ett starkare Arbetsmiljöverk och en bättre Arbetslivsforskning.

De viktigaste slutsatserna i rapporten är:

  • Arbetare och lägre tjänstemän är idag lika utsatta på arbetsmarknaden och att gapet till de högre tjänstemännen ökar.
  • Trenden är att fler arbeten organiseras så att de enbart består av några få enkla arbetsmoment. Jobben får ett arbetsinnehållet som ibland bara är några minuter långt. Andelen arbetare som ständigt upprepar samma arbetsmoment ökar och låg år 2012 på mellan 55 och 60 procent.
  • Andelen arbetare som 2012 är uttröttade varje vecka är kring 70 procent. Andelen arbetare med ont i ryggen är högre 2012, medan andelen med ont i axlar och armar är lägre.
  • Arbetet är ofta intensivt, till exempel har drygt 70 procent av de kvinnliga arbetarna inom offentlig och privat service bara små möjligheter att ta en kort paus.
  • Samtidigt som kraven ökade i arbetet minskade det egna inflytandet. Störst försämring fick kvinnliga arbetare, följda av kvinnliga lägre tjänstemän och sedan av manliga arbetare.
  • Det så kallade 24-timmarssamhället bärs upp av kvinnliga arbetare. Bara en av tre kvinnliga arbetare arbetar enbart vardagar på dagtid.
  • Att arbeta ensam och riskera att hamna i hotfulla situationer är en klassfråga. En av fem arbetare anger att de har ett riskfyllt ensamarbete, och riskerna ökar vid arbete på udda tider. Bland arbetare inom offentlig sektor har 35 till 40 procent varit utsatta för hot eller våld det senaste året.
  • Tillgången till företagshälsovård fortsatte att minska 2012, mest för arbetare i offentlig sektor. Minst med företagshälsovård har dock fortfarande kvinnliga arbetare inom privat service. Bland dem svarar enbart 11 procent att företagshälsovården har besökt eller på annat sätt bedömt arbetsplatsen det senaste året.