Anställningsstöd från Arbets­förmedlingen hjälper och stjälper

Antalet jobb med bidrag från Arbetsförmedlingen har nästan fördubblats under 2000-talet. Nyligen har Arbetsförmedlingen avslutat sin sex veckor långa turné runt om i landet för att informera arbetsgivarna om de olika subventionerade anställningsformerna. Arbetsförmedlingen ska samråda med de fackliga organisationerna innan de kan godkänna att betala ut bidrag till ett företag som tar emot en arbetslös på arbetsplatsen.

Varje vecka får Fastighets region Tvärs, med huvudkontoret i Örebro, in handlingar om olika bidragsformer hos föreningar och på företag i städ- och fastighetsbranscherna i Närke, Värmland, Västmanland, Östergötland och Södermanland. I år till mitten av maj har cirka 400 handlingar inkommit. Fackets uppdrag är att upplysa om arbetsgivaren har kollektivavtal och kan lämna annan upplysning. Ansökningarna om anställningsstöd har ökat även här under de senaste åren, berättar de som svarar på dem.
– Det är ett riktigt jobb de arbetslösa behöver i första hand. Vi på regionkontoret får till exempel ingen information om en praktik leder till en anställning. Vi får inte heller veta vilka personerna är och kan därför inte informera om vilka löne- och anställningsvillkor som gäller på arbetsplatsen, säger Tine Persson Rönning, en av de ombudsmän inom regionen som lämnar yttranden.

Anställningar med statliga bidrag är tänkta att underlätta för dem som länge varit utanför arbetsmarknaden, men det förutsätter att arbetsgivaren är seriös, anser ombudsman Erling Ludén.
– Frågan är om det inte är bättre att fortsätta vara arbetslös än att hamna hos en arbetsgivare som betalar för låg lön eller utnyttjar billig arbetskraft via Arbetsförmedlingen. Det bidrar till en snedvriden konkurrens mellan företagen, säger han och fortsätter:
– Det är i allmänhet för lätt för arbetsgivare att få tag i gratis eller subventionerad arbetskraft. De företag som mest söker folk är inte de seriösa och etablerade företagen. Alldeles för ofta hittar vi små företag och enskilda firmor som med billigare arbetskraft kan konkurrera ut andra företag i branschen.
– Jag har lagt märke till några städföretag som tar emot flera praktikanter år efter år. Vad jag kan se så har dessa inte lett till anställningar, säger Roger Arnesson, den tredje ombudsman i regionen som svarar på handlingarna från Arbetsförmedlingen.
På Arbetsförmedlingens hemsida finns informationsbroschyrer för arbetsgivare och arbetslösa om de olika bidragsformerna. Arbetsförmedlingens sätt att utrycka sig irriterar Erling Ludén:
– Arbetsförmedlingen viker ut sig med budskapet att här har du som arbetsgivare en chans att få gratis arbetskraft. Istället borde Arbetsförmedlingen säga att arbetsgivare kan, om de vill, bidra till att minska arbetslösheten.

En genomgång av ansökningarna visar att ofta har arbetsgivaren, som vill ta emot folk via Arbetsförmedlingen, inte tecknat kollektivavtal med Fastighets.
– Jag har på senare år sett flera enskilda firmor plötsligt dyka upp från ingenstans. Jag tycker att det är skrämmande många avtalslösa arbetsgivare som vill ha bidrag, säger Roger Arnesson.
Det finns inget i regelverket som säger att arbetsgivaren måste ha tecknat ett kollektivavtal med facket för att få ekonomiskt stöd. Arbetsgivaren måste dock erbjuda avtalsliknande villkor.
Många gånger skriver Roger Arnesson, Tine Persson Rönning och Erling Ludén att informationen om anställningsvillkoren är så pass bristfälliga att de inte kan se om arbetsgivaren har schysta villkor.
– Det hände så ofta att jag för några år sedan beställde en stämpel med texten ”kan ej bedömas på överlämnat underlag”, berättar Erling Ludén.

Ombudsmännen berättar om medlemmar med dåliga arbetsförhållanden på företaget som de tycker inte borde ha fått bidrag för att anställda dem.
Ett exempel är om en lönebidragsanställd kvinna på ett städföretag. Efter en tid hörde kvinnan av sig till Fastighets eftersom hon på grund av sitt arbetshandikapp hade svårt att klara av städjobbet.
– Det var vi på Fastighets som i det här fallet fick ”städa” efter att Arbetsförmedlingen inte lyssnade på det vi sa. Kvinnan jobbar inte längre kvar men det var inte lätt att få bort henne från lönebidragsanställningen. Jag blir så arg när Arbetsförmedlingen kan skicka folk ut i kylan utan att behöva ta ansvar för det.

Nyligen har Fastighets haft ett ärende i Arbetsdomstolen om en lönebidragsanställning hos en arbetsgivare som sa upp den anställda utan giltigt skäl och utan lön under uppsägningstiden. Dessutom strulade arbetsgivaren med arbetsgivarintyget så att den före detta anställda inte fick ut ersättning från arbetslöshetskassan under en lång tid.
– Arbetsgivaren betalade för låg lön under alla de fyra åren som vår medlem jobbade där. Vi vet att under det sista året fick arbetsgivaren anställningsstöd på 16 000 kronor men betalade ut en månadslön på 15 200 kronor. Varje månad hamnade 800 kronor i arbetsgivarens ficka, säger Erling Ludén.
Roger Arnesson påpekar att det inte är arbetsförmedlarnas fel att det ser ut som det gör.
– De gör bara sitt jobb. Det är regelverket som har stora brister och måste ändras.

Facket anmärker på jobbvillkoren

Fastighetsfolket har gått igenom runt 400 ansökningar om anställningar och arbetsmarknadsåtgärder med statliga bidrag som inkommit under årets första fyra och en halv månader. Fastighets har haft synpunkter på cirka 40 procent av dem.

I städbranschen handlar ansökningarna oftast om praktik, lönebidrag och jobb- och utvecklingsgaranti (dock inte Fas 3 som redovisas enskilt).
De allra flesta ansökningarna i fastighetsbranschen är om lönebidrag. Sedan kommer trygghetsanställning och praktik. Föreningar och Folkets hus tar emot flest lönebidragsanställda, personer med trygghetsanställningar eller som är i Fas 3.
I de fall Fastighets har synpunkter om ansökningarna handlar det oftast om att företaget inte har kollektivavtal och/eller inte kan visa kollektivavtalsliknande löner och anställningsvillkor.

Här är några exempel från högen med ansökningar:
• En plats inom Fas 3 under två månader på ett städbolag i Norrköping. Personen ska på heltid vara assisterande vid städning. Fastighets noterar att Fas 3 bör undvikas på serviceentreprenadföretag.
• En lönebidragsanställning på halvtid i sju månader på ett städbolag i Linköping. I ansökan uppges en lön för en anställning på 50 procent som är minst 1 400 lägre än avtalets lägsta lön.
• En trygghetsanställning under ett år på ett fastighetsförvaltningsföretag i Örebro. Den uppgivna lönen är 500 kronor lägre än avtalets lägsta lön.
• En anställning med särskilt anställningsstöd hos en enskild firma i Värmland med fastighetsskötaresysslor under drygt sex månader. Lönen är 1 250 kronor lägre än avtalets lägsta lön.
• En utvecklingsanställning på ett konsultföretag i Karlstad som fastighetsskötare under ett år. Den uppgivna lönen är 2 073 kronor lägre än avtalets lägsta lön.
• Fyra lönebidragsanställningar under sex månader på ett fastighetsserviceföretag i Arboga. I ansökningarna står det inget om vad personerna ska göra eller hur handledning ska gå till. Fastighets skriver som notering att företaget på en och samma gång erbjuder många lönebidragsanställningar.
• En utvecklingsanställning under ett år på ett fastighetsserviceföretag i Örebro. Den lön som uppges i ansökan är 2 158 kronor lägre än kollektivavtalets lägsta lön. Det står inget om personens arbetsuppgifter eller vilken handledning som ska ges.

Krav på kollektivavtal saknas vid bidragsanställning

– Arbetsförmedlingen har tydliga regler för bedömningar och tar hänsyn till de fackliga organisationernas yttranden. Men Arbetsförmedlingen kan inte ge avslag bara för att en arbetsgivare inte har ett kollektivavtal, säger Andreas Appelberg, sektionschef för Arbetsförmedlingen Motala-Mjölby.

Fastighetsfolket har försökt följa upp några av ansökningarna, men inte lyckats få svar med hänvisning till att Arbetsförmedlingen inte uttalar sig i enskilda ärenden. Andreas Appelberg förklarar några av de regler Arbetsförmedlingen alltid ska rätta sig efter i sina bedömningar:
• Innan en lönebidragsanställning kan bli av ska Arbetsförmedlingen samråda med en facklig organisation. Om lönen är för låg är arbetsgivaren skyldig att korrigera lönen innan lönebidraget kan godkännas. Arbetsförmedlingen ska alltid begära in en kopia av ett anställningsavtal. Om den visar att löneuppgifterna inte stämmer ska utbetalningen av bidraget stoppas. Vid misstanke om felaktig utbetalning ska frågan utredas.
• Om facket noterar att ”Fas 3 bör undvikas på serviceentreprenadföretag” ska Arbetsförmedlingen undersöka så att åtgärden inte tränger undan riktiga jobb.
• Om facket noterar att lönen är för låg, till exempel vid en trygghetsanställning, måste Arbetsförmedlingen se till att lönen korrigeras. ”Vi får inte bidra till lönedumpning”.
• Om företaget inte har tecknat ett kollektivavtal ska Arbetsförmedlingen ta reda på om företaget har rätt försäkringar. Det finns en intern instruktion som underlag vid bedömning av arbetsgivarens försäkringslösningar.
• Om facket tycker att en arbetsgivare till exempel har för många lönebidragsanställda ska arbetsförmedlaren göra en helhetsbedömning av företaget och om det är lämpligt att bevilja bidraget. Det finns inga regler om hur många arbetstagare med anpassad anställning det får finnas på ett företag.
• Huvudregeln vid arbetsbrist på ett företag är att inte tillstyrka stödanställningar. Det kan dock finnas undantag.