I rapporten har man tittat på hushållens inkomster och försörjningsstöd i hyresrätt i olika bostadsområden. Siffrorna ger en entydig bild – att den ekonomiska segregationen mellan innerstad och ytterstad är stor bland hyresgäster. Medianinkomsten på Norrmalm är 67 procent högre än i Rinkeby/Kista. På Norrmalm uppbär 1 procent av hushållen försörjningsstöd och i Rinkeby/Kista är motsvarande siffra 16 procent. I en jämförelse mellan Södermalm och Farsta framträder samma bild; hushållsinkomsterna är 25 procent högre på Södermalm och försörjningsstödet ligger på 3 respektive 8 procent. Förhållandet mellan ett efterfrågat område och höga hushållsinkomster bland hyreshushållen gäller också inom stadsdelarna. Till exempel har hyresgäster på Norr Mälarstrand högre inkomster än övriga boende på östra Kungsholmen. Det samma gäller boende runt Oscarskyrkan och i Lärkstaden som har högre inkomster än övriga hyresgäster på Östermalm.

– Ett av de starkaste argumenten som framförs av de som försvarar den nuvarande tillämpningen av hyresregleringen är att den motverkar ekonomisk boendesegregation och gör det möjligt för ekonomiskt svagare hushåll att bo på attraktiva adresser i innerstan. Vår rapport visar att så inte är fallet. Hyresregleringen har istället blivit ett skydd för väletablerade personer som redan har en bostad. Inte för de hushåll som är tänkta att skyddas, säger Christer Jansson, vd Fastighetsägarna Stockholm.

Bostadsmarknaden för hyresrätter i Stockholm lider idag av flera problem – låg nyproduktion, decennielång bostadskö, snabb ombildning till bostadsrätter och en demoraliserande svarthandel. Fastighetsägarna Stockholm menar att hyresregleringen i sin nuvarande tillämpning inte är försvarbar med tanke på de konsekvenser den fått i Stockholm och att den inte lever upp till det den syftar till. Stockholmsregionen och alla dem som vill bo i Stockholm behöver en bättre fungerande boendemarknad.