Bild:

Projektet Hållbara Ålidhem fick sin start efter julhelgen 2008 då tre hyreshuslängor med 71 lägenheter förstördes i en brand på Geografigränd 2. När AB Bostaden i Umeå beslutade att riva det gamla och bygga nytt beslutades också att husen ska bli energisnåla med ny teknik.

Skylten vid infarten till Geografigränd vid stadsdelen Ålidhem vittnar om det som kallas Hållbara Ålidhem. Vid tiotiden på förmiddagen med strålande sensommarsol har den egna solenergin hittills den här dagen enligt skylten producerat 19 kilowattimmar och 17 772 kilowattimmar under det här året.
Bostaden har under de senaste åren haft studiebesök från när och fjärran. Intresset för Ålidhem är stort, inte minst efter det senaste priset Sustainable Energy Europe Awards i början av sommaren. Det är EU-kommissionens pris för att uppmärksamma hållbarhetsarbete.

Veronica Wiklund är en av Bostadens fastighetsskötare på den här delen av Ålidhem och även vinterträdgårdsvärd. Vinterträdgården är en nybyggd kvarterslokal på gården med ett fullt utrustat kök och teknik som behövs för konferenser.
– Att vara värd för vinterträdgården tar för mycket av min arbetstid så jag hinner inte riktigt med de andra arbetsuppgifterna. Att ta emot bokningar, skriva kontrakt, ge ut nyckelbrickor, se till att lokalen är återställd inför nästa gäst tar tid, säger hon när hon visar runt inne i vinterträdgården.

Miljötänkandet har fått styra val av allt byggmaterial. Golvet är av svart granitkeramik, ett slitstarkt och halkfritt material.
– Det är dock inte så lätt att hålla rent för ytan är inte slät, säger Veronica.
Veronica sköter om vinterträdgårdens växter som det finns gott om i växtväggarna och i några vita urnor. Hon har också varit med och valt ut dem. Som fastighetsskötare arbetar Veronica mycket med utemiljön och tack vare sin gymnasieutbildning som trädgårdsmästare och mångårig erfarenhet i trädgårdsbranschen har hon ansvaret att återställa rabatter i den del av Ålidhem där upprustning av bostadsfastigheter från miljonprogramtiden pågår. Första etappen med nio hus är klar. Tre etapper kvarstår.

Fastigheterna får nya valmade tak istället för platta tak. I de gamla taken finns ett inbyggt system för att ta hand om allt dagvatten. Men det saknas i de nya. De gamla dagvattenledningarna på marken var i dåligt skick och ansågs inte klara av trycket för vattenmängderna från de nya taken. Därför grävs all dränering om och det förstör rabatterna som Veronica återställer.
– Jag vill att allt ska vara lättskött, vilket det inte varit tidigare. Jag försöker få fram olika bladfärger och olika blomningstider för att få variation. Bärbuskar står högt i hyresgästernas önskelista. Men de får inte planteras för nära entréer där de lätt kan få hundkiss på sig.

En annan del av satsningen på Ålidhem är att få ett tryggare boende. Sedan tre år tillbaka görs trygghetsvandringar. Bostadens personal inspekterar bostadsområdet tillsammans med hyresgäster. Alla fastighetsskötare och kvartersvärdar har av polisen fått en introduktionsutbildning om vad de ska titta efter och vad det finns för risker på olika platser.
– Vi beskär buskar så att alla ljusstolpar kommer fram. Inget ska få skymma ljuset. Vi går igenom belysningen inför hösten och de allt mörkare kvällarna. De lampor som slocknat ska bytas ut mot nya.

Led och LWD-lampor har ersatt alla kvicksilverlampor i Bostadens bostadsområden. De nya lamporna har en annan livslängd.
– Av ett sjuttiotal på mitt område var det bara fem som inte lyste. Förut kunde vara runt 20 lampor som skulle bytas ut inför hösten.
På nya geografigränd består utebelysningen bland annat av stolpar med så kallade uplightlampor. Lampan sitter inuti stolpen på ögonhöjd.
– Vid lampbyte behövs ingen skylift. Jag öppnar luckan på stolpen och byter ut lampan, säger Veronica, innan hon måste svara i telefonen och ta emot ännu en bokning av vinterträdgården.

Ålidhem är ett stort bostadsområde med drygt 3900 student- och hyreslägenheter. Veronicas kollega Donald Rosendahl jobbar på andra sidan området dit upprustningen av fastigheterna till mer energisnåla byggnader ännu inte kommit. Men även här kan vi se en del miljötänkande, berättar han när vi ses i en av områdets kvartersvärdslokaler.
För cirka tre år sedan påbörjades byte av maskinpark från gamla maskiner och fordon med bensin till nya miljödieselbilar, moderna och mer miljövänliga. Förra året köpte Bostaden in elbilar som används av drifttekniker och reparatörer.
Alla anställda på företaget med ansvar för maskiner eller fordon på jobbet har genomgått en utbildning i ecodriving.
– Vi fick lära oss att köra på ett annat sätt och planera vår körning bättre. Körjournalerna visar att vi kör mindre och att vi använder mindre bränsle.

De anställda har engagerat sig i arbetsgrupper för att till exempel diskutera hur företaget kan bli bättre på transporter, sophantering och miljö. Grupperna har jobbat i drygt två år. Donald är en av deltagarna i miljögruppen.
– Jag har framfört synpunkter på hur sopsorteringen kan fungera bättre eftersom en av mina arbetsuppgifter är att sköta miljöhus.
På initiativ av miljögruppen har underjordiska behållare för avfall börjat införas, ofta i anslutning till parkeringsplatser istället för mörka, kalla soprum. En av målsättningarna är att minska interna transporter vilket berör framförallt kvartersvärdar och hantverkare på bostadsbolaget.

Både Veronica och Donald känner till att Bostaden fått utmärkelser och priser för sitt miljöarbete, men de ser inte sig själva som en del av framgången.
– Det känns inte så och jag tror inte heller att mina kollegor ser att de bidragit så mycket. Men det är roligt att Bostadens arbete får uppmärksamhet, säger Veronica.
– Varumärket Bostaden blir dock bättre av utmärkelserna och jag hoppas att det även smittar av sig till oss anställda. Det är lättare att jobba på ett företag som mår bra. Annars märker jag inte så mycket av det som en enskild anställd, säger Donald.

Skylten vid infarten till Ålidhem visar, när jag lämnar området en och en halv dag senare, att solenergin hittills i år producerat 17932 kilowattimmar.

 

Bättre överblick med ny teknik

Driftsamordnare Håkan Karlsson, själv drifttekniker från början, har jobbat med reglerutrustningarna. Han började arbetet för drygt tre år sedan. Ny teknik tas tillvara, men ny teknik kan också ställa till problem.

Varje lägenhet i den nybyggda Geografigränd har en terminal, Echolog, som visar vatten- och energiåtgången i lägenheten under de senast 24 timmarna. Om en hyresgäst klagar på att det är för kallt i lägenheten kan Bostadens drifttekniker snabbt koppla upp sig för att se innetemperaturen i lägenheten och de enskilda rummen.

Alla drifttekniker hos Bostaden har numera en Ipad med sig för att koppla upp sig till systemet. Håkan visar på sin skärm ett datasystem som fungerar som en plattform och som hanterar duckarna i ett hundratal av bostadsbolagets fläktrum och cirka 50 undercentraler. Så fort ett av aggregaten larmar får driftteknikerna ett mail och kan åtgärda många av felen.
– Vi kan logga in och hantera larm, ställa om värden i utrustningen. Tidigare fick vi åka ut på plats för att undersöka felet, säger Håkan.

Med dagens teknik får driftteknikerna en bättre överblick tack vare all den information de kan utläsa av bilderna. Med den nya tekniken behöver driftteknikerna också mer kunskap om de digitala styrsystemen. Bostaden har haft internutbildningar, till exempel programmeringskurser.
All reglerutrustning i bostadsbolagets bestånd är dock inte av samma typ, så upphandling av avancerad reglerutrustning har skapat ett problem som behöver lösas, berättar Håkan.
– Inom beståndet har vi flera olika typer av avancerade reglerutrustningar. Vi vill helst lära oss två, tre istället för att vara halvbra på ett tiotal.

Håkan pratar också om ett annat arbetsmiljöproblem. Det är ventilationsanläggningarna uppe i trånga vindar, speciellt i husen med platta tak. För att ta sig dit måste driftteknikerna ofta använda farliga trappor och stegar.
– Under upprustningen byggs felen bort, men det kommer att ta tid.

Bostaden samarbetar med Umeå Universitet om energiförbrukningen inom projektet i Ålidhem.
– Jag får hela tiden feedback eftersom jag sitter med forskarna från universitetet och analyserar resultat, säger Håkan, och tillägger:
– Det är en av fördelarna med att få vara en kugge i ett så omfattande projekt.

Förbrukning av energi halverad

Nya Geografigränd består av 137 lägenheter i fyra huskroppar. Energiförbrukningen i lägenheterna är 50 procent lägre än vad byggnormen kräver. Hur kommer det sig?
Frågan ställs till Ann-Sofi Tapani, vd för AB Bostaden.

Bostadsbolaget har vid upphandlingarna ställt krav på ekonomi, ekologi och hållbarhet.
– I första hand handlar det om att isolera för att få rätt täthet, men också om noggrant byggande. Mätningar visar att byggföretagen verkligen levererat det som de har lovat. Att ställa högre krav än byggnormen har inte gett högre byggkostnader i det långsiktiga perspektivet.

Energiförbrukningen ska minska med 40–50 procent i de fastigheter som rustas upp i Ålidhem. Hur ska ni lyckas med det?
– I pilothuset satsade vi på innovativa lösningar bland annat på isolering som visade sig att bli väldigt dyr. Vi ersätter istället de gamla platta och dåligt isolerade taken med nya och ny ventilation installeras. Dessa två åtgärder ger bra effekt. Husen får också nya undercentraler, nya fönster och lägenhets- och balkongdörrar.

Vad kostar det att rusta upp miljonprogramhusen på Ålidhem och hur klarar ni av kostnaderna?
– Totalkostnaden för upprustning av de 400 lägenheterna under åren 2012 och 2015 är beräknad till 180–200 miljoner kronor. En liten del av kostnaderna täcks av bidrag som vi fått från Delegationen för hållbara städer.

Hur mycket ska hyresgästerna vara med och betala för?
– Vi har tagit fram lösningar med lägre kostnader, men som ändå ger goda effekter. Hyreshöjningen ska ligga mellan tio och tolv procent i de upprustade lägenheterna.

”Nytt och fräscht”

Jeanette Hanses är en av de hyresgäster som är tillbaka till Geografigränd.
– Jag flyttade tillbaka för snart ett år sedan. Jag blev frestad av att flytta till något nytt och fräscht. Jag har rotat mig här och har alltid trivs bra i Ålidhem, säger hon.

Jeanette Hanses var i Finland för att fira jul när nyheten om branden i Ålidhem nådde henne.
– Jag blev uppringd av en vän som undrade om jag hade hört att det brinner i Ålidhem. På nätet såg jag sedan artiklar om att branden var på Geografigränd. Men på bilderna såg det inte ut som om att mitt hus skulle var drabbad.

Jeanettes lägenhet i bottenvåningen hade klarat sig från branden, men mycket hade rök- och sotskadats. Lägenhetsförrådet, som låg på andra sidan trapphuset, hade helt brunnit upp.
Bostadsbolaget ordnade boende åt alla drabbade hyresgäster. Men Jeanette saknade Ålidhem. Efter fem månader fick hon en lägenhet på en annan gata i Ålidhem där hon bodde i några år innan erbjudandet om den nybyggda lägenheten kom.
– Jag hoppas att alla nya bostadshus i fortsättningen byggs med tanke på miljö och energibesparande åtgärder, säger hon och berättar att hon blivit mer miljömedveten sedan hon flyttade till det nya Geografigränd.
– Jag slösar inte till exempel med vatten. Jag vrider av kranen istället för att låta den rinna. I början tittade jag noga på åtgången av varmvatten och energi på displayen i lägenheten men nu är jag inte lika petig.
– Solceller på taket är också bra. Men vi bor ju där vi bor. Vi kan inte utnyttja solen året om. Men när solen är uppe, som på sommaren, skiner den länge. Solcellerna fungerar som det var tänkt. Även en riktigt mulen sommardag kan solpanelerna leverera mer energi än vad som förbrukades just den dagen.

Kort fakta om projektet Hållbara Ålidhem:

  • Hållbara Ålidhem är ett projekt som ska pågå 2015 ut. Bostadsbolaget samarbetar med Umeå kommun och energibolaget Umeå Energi.
  • Nya Geografigränd 2 består av 137 nybyggda lägenheter. 400 lägenheter från miljonprogramtiden ska rustas upp.
  • Solcellsanläggningen som fullt utbyggd blir mer än 2800 kvadratmeter, är enligt Bostaden en av Sveriges största som beräknas producera cirka 280 000 kilowattimmar per år.
  • Vinterträdgården ska under den ljusa perioden få all strömförsörjning via solceller.
  • De nya tvättmaskinerna är uppkopplade mot fjärrvärmesystemet, vilket ska minska elanvändningen.
  • De nya vitvarorna i kök och tvättmaskinerna i tvättstugan är energisnåla.