Bild:

Det är inte roligt att hoppa in i en skitig traktor, så den dagliga tvätten av traktorn sker också för min egen skull. Om jag kör en hel dag vill jag ha trevligt omkring mig, säger Danne Stridh, trädgårdsarbetare från bostadsbolaget AB Vätterhem i Jönköping.

Vätterhem har i stadsdelen Råslätt en egen avdelning för trädgård och transporter. Sex anställda jobbar med allt från att sopa gator och hjälpa till med transporter, till att anlägga nya utegårdar.
Maskinparken består bland annat av sopmaskiner, hjullastare och handhållna maskiner som motorsåg och trimmer samt små och stora traktorer med diverse redskap som plogar och sandspridare. Alla maskiner ska skötas och underhållas vilket är en uppgift för de anställda.

En av de sex är trädgårdsarbetare Danne Stridh och för honom är det en självklar del av jobbet att maskinerna tas om hand. Trädgårdsarbetarna ansvarar för var sin del av maskingruppen. Danne ser till att en stor traktor, en hjullastare och en sopmaskin är i gott skick.
– En ren och hel maskinpark är ett snyggt ansikte utåt för företaget. Men det innebär också en bättre arbetsmiljö för de som använder maskinerna, tycker  Danne.

Grundprincipen är att alla maskiner tvättas en gång i veckan, ibland oftare. De maskiner som behöver smörjas, smörjs en gång i veckan.
– Företaget tjänar på att maskinerna sköts bra. Att maskinerna inte slits ut i förtid beror på att vi underhåller dem hela tiden.
Den stora traktorn som Danne ansvarar för beskriver han som en miljötraktor som går på panolinolja. Den används enbart som sopmaskin och vid snöröjning.
– Det unika är att jag inte behöver byta oljor. Enligt tillverkaren behöver det inte ske under hela traktorns livstid. Jag var först skeptisk till att inte behöva byta ut olja, men det verkar fungera bra.
Innan traktorn köptes in fick de anställda provköra den och komma med synpunkter.
– En bra komfort i hytten var ett av våra önskemål. Vi har bestämt var spakarna ska sitta. Joysticken är nu närmare ratten vilket är skönare för armen. Vi har också fått en bekväm förarstol med bra fjädring, berättar Danne.

Sopmaskinen, som sitter på traktorn, och som Danne använder dagligen så här års, tvättas i slutet av varje arbetsdag. Borstar och gummirakor är de delar i sopmaskinen som slits ut snabbast. Nyligen tvingades Danne byta ut borstarna på ena sidan sedan kantstenar slitit ut dem bara efter drygt två veckors körning.
Varje vecka gör Danne också en översyn av hela traktorn för att upptäcka eventuella skador.
– Hittills har jag inte hittat några skavanker på traktorn, säger han.

Traktorn lämnas in för auktoriserad service efter cirka 1 000 timmars användning eller när servicelampan på panelen börjar lysa rött.
– En traktor som inte städas, tvättas och oljas förfaller ganska fort. Därför är det viktigt att sköta den väl.
Sopmaskinen har varit i bruk i tio år och fungerar fortfarande bra. Med stolt röst berättar Danne om de positiva kommentarerna från det Motalaföretag som sköter servicen av sopmaskinen:
– De tycker att det är kul att få se sopmaskinen som de tycker ser nästa ny ut. Mycket brukar vara skrot i dem efter tio år.

Danne berättar att den har runt 80 smörjningspunkter och det mesta smörjs in av sig självt i de delar som han har svårt att komma åt.
– Att smörja sopmaskinen är extra viktigt för att den har så många delar som roterar och snurrar. Jag behöver bara smörja sju, åtta punkter i maskinen. Men jag gör det minst en gång i veckan för att maskinen används så mycket.

Den tredje maskin som Danne sköter är en hjullastare.
– Den är helt suverän. Vi skulle inte klara oss utan. Hjullastaren är säkrare än en traktor och som gjord för tunga transporter. Vi använder nu den för att lasta av gipsskivor och annat tungt som behövs vid pågående badrumsrenovering och stambyte.
– Om jag hoppar över att smörja in maskinen under två veckors tid blir den ostadig. Det blir glapp i leder när fettet inte kommer fram. Allt i maskinen blir trögt utan fett.
Hjullastaren har fått några skrapmärken på sidan. De ska målas på under den kommande vintern då Danne har mer tid för den typen av arbetsuppgifter.

Säkra maskiner kräver koll

Det är viktigt att ta reda på hur man arbetar säkert med maskiner utan att riskera arbetsskador. Då är det bra att känna till vad CE-märkning innebär och var det finns mer information om hur till exempel en förarhytt ska vara utformad.

Bengt Zetterström är certifierare på Svensk Maskinprovning, ett företag som är expert på maskin- och miljösäkerhet. Fastighetsfolket träffar honom på Elmiamässän i Jönköping där han håller föredrag om maskinsäkerhet.
Han berättar att i EU:s maskindirektiv finns grundläggande hälso- och säkerhetskrav för alla maskiner som säljs inom EU. Därutöver finns en mängd så kallade harmoniserade standarder som bland annat kan vara till hjälp för att uppfylla maskindirektivets krav.
– Sverige får inte ha en egen lagstiftning om tillverkning av maskiner utan måste anpassa sig till EU:s maskindirektiv. Men vi kan ställa högre arbetsmiljökrav än vad som är lägsta nivån inom EU, säger han och fortsätter:
– Det kan vara kontroversiellt när en svensk produktion av varor och produkter har högre krav än andra länder. Högre krav leder till exempel till högre kostnader för tillverkaren. Att det hänt saker i den svenska modellen beror delvis på dessa skillnader.

Alla maskiner på marknaden i EU ska var CE-märkta, och även märkningen ska utgå från maskindirektivet.
I direktivet står bland annat regler om belysning, bullernivåer och vibrationer.
– Buller är lätt att mäta med en särskild utrustning. En ljudnivå på 100-130 decibel gör ont och kan ge bestående skador direkt om man vistas i en sådan miljö. Ljudnivåer på 80-85 decibel bedöms däremot inte ge bestående skador, säger Bengt Zetterström.

Dagligen utsätts 400 000 personer för vibrationsrisker i minst två timmar, berättar Bengt Zetterström. Anställda i fastighetsbranschen riskerar hand- och armvibrationer då de till exempel arbetar med gräsklippare eller borrmaskiner.
– Det finns ingen effektiv personlig skyddsutrustning mot vibrationer. Först och främst gäller det att vid inköp välja maskiner med låga vibrationsnivåer. När vibrationer ändå är besvärande eller för höga kan den dagliga användningstiden behöva begränsas, till exempel genom att tillämpa arbetsrotation. I vissa situationer kan man använda stativ istället för att hålla verktyget i handen.

Att mäta vibrationer kan dock vara svårt eftersom faktorer som hur fort man kör ett fordon, hur förarstolen är inställd och hur gammal maskinen är kan påverka mätresultatet.
– En användare kan få besvär av ett arbetsredskap som enligt produktbladet inte har höga vibrationsvärden. Maskinen används kanske på ett annat sätt än vad värdena är mätta efter, säger Bengt Zetterström och fortsätter:
– Det vore intressant att jämföra vibrationen i en helt nytillverkad häcksax med en som använts en säsong.
Han tror, utan att ha testat det själv, att i den begagnade maskinen har vibrationsdämpningen försämrats.
Två stora maskintillverkare, Stiga och Husqvarna, har lagt ut kalkylmodeller på sina hemsidor för den som vill ta reda på hur mycket vibrationer man utsätter sig för under en vanlig arbetsdag.
– Kalkylerna är till god hjälp. Vem som helst kan lätt se om man passerat gränsvärdena. Jag skulle använda kalkylerna även för maskiner från andra tillverkare för att få en uppfattning om man utsätter sig för mycket vibrationer eller inte.

En maskin med CE-märket ska ha både en bruksanvisning på svenska och ett intyg från tillverkaren att maskinen uppfyller EU:s regelverk. En hel del information i en bruksanvisning är nödvändig att känna till, påpekar Bengt Zetterström:
– Att sätta sig in i vad maskinen ska användas till och hur den ska användas är viktigt. Det räcker inte att bara ta reda på vad man inte får göra med maskinen.
Det händer dock att anställda struntar i produktbladet och bruksanvisningen.
– Om de anställda tycker att det är bökigt och svårt att läsa bruksanvisningen kan arbetsgivaren plocka godbitarna ut den och trycka på dessa. I arbetsgivarens jobb ingår att lära de anställda den nya maskinen.
CE-märkningen utförs oftast av den som tillverkat maskinen. Det är tillverkaren som ska intyga att hälso- och säkerhetskrav är uppfyllda.
– En del CE-märkning är opåltlig. Ju längre bort ifrån Europa maskinen kommer ifrån desto större risk för att den inte uppfyller reglerna. Om maskinen är mycket billigare än andra på marknaden ska man också bli misstänksam, säger Bengt Zetterström.

Ju mer känt produktnamn desto säkrare kan användaren vara på att maskinen är riktigt gjord.
– CE-märket innebär att produkten uppfyller säkerhetskraven, men det är inget kvalitetsmärke, avslutar Bengt Zetterström.

Gör rätt från början för att undvika skador, tipsar Bengt Zetterström.

  • Välj rätt maskin: Tänk noga på vad maskinen ska användas till, och hur länge anställda ska sitta i den. Se till att maskinen har så låga buller- och vibrationsnivåer som möjligt.
  • Lär dig maskinen
  • Lär dig det rätta arbetssättet
  • Följ anvisningarna
  • Använd skyddsutrustning
  • Tillämpa arbetsrotation vid behov.

I standarden för entreprenadmaskiner står det bland annat hur en förarhytt ska vara utformad. Sitsen ska gå att flytta framåt och bakåt beroende på förarens storlek. Föraren ska kunna sitta på en fjädrad sits utan att slå huvudet i taket. Det finns också skrivningar om hur reglagen ska vara placerade på ett ergonomiskt optimalt sätt. Stegar och handtag ska vara placerade så att alla säkert kan ta sig in och ut i förarhytten.

I föreskriften om buller, AFS 2005:16, står om arbetsgivaransvar, regler för bullernivåer och vilka åtgärder som ska vidtas om decibelnivån är för hög. Vid en ljudnivå mellan 80 och 85 decibel ska de anställda ha tillgång till hörselskydd och arbetsgivaren ska erbjuda hörselundersökning. Om bullernivån ligger på 85 decibel eller högre är arbetsgivaren skyldig att undersöka varför ljudnivån är så hög och vidta åtgärder.
Här är några exempel på hur mycket det kan låta om handhållna maskiner:

  • trimmer och röjsåg, 97-102 decibel
  • häcksax, 91-100 decibel
  • lövblås, 91-99 decibel.

Enligt föreskriften AFS 2005:15 om vibrationer är gränsvärdet för hand- och och armvibrationer 5,0 m/s2 och för helkroppsvibrationer 1,1 m/s2.
Hand- och armvibrationer ger stickning, domningar och sämre känsel samt vita fingrar. Besvär på grund av helkroppsvibrationer är bland annat trötthet, belastade muskler och ryggbesvär.

Svensk maskinprovning har på sin hemsida www.smp.nu mer information om EU:s maskindirektiv och CE-märkning.
Samtliga föreskrifter, även AFS 2008:03 om maskiner, finns att hämta på Arbetsmiljöverkets hemsida: www.av.se