Fastighetsfolket skrev förra året om flera av de nya lagar och regler som började gälla nu, den 1 januari i år. Bland annat om att staten ger bidrag till så kallade yrkesintroduktionsanställningar för unga och att arbetslöshetsavgiften försvinner, vilket sänker avgiften för Fastighets a-kassemedlemmar.

Men det är inte de enda ändringarna. Regeringen har plockat ut närmare 70 stycken som de anser är särskilt viktiga, och Fastighetsfolket sammanfattar här några av de som ar störst påverkan gällande arbete och socialförsäkringar.

  • Avskaffande av arbetslöshetsavgiften
    A-kassorna behöver inte längre betala en arbetslöshetsavgift till staten. Det gör att a-kasseavgiften har sänkts för de flesta förbund. För Fastighets a-kassemedlemmar minskade avgiften vid årsskiftet från 275 kronor till 115.
  • Stöd för nystartsjobb för äldre personer
    Nystartsjobb är till för personer som varit arbetslösa under en längre tid. 2010 infördes en särskild satsning för personer över 55 år som innebar att de inte behövde vänta lika länge på att få ett nystartsjobb. Nu avslutas satsningen och från och med nu måste äldre arbetslösa ha varit utan jobb i tolv månader för att kvalificeras för ett nystartsjobb, till skillnad från sex månader som det varit under de senaste åren.
  • Stöd till yrkesintroduktionsanställningar
    Arbetsgivare får bidrag för att införa en särskild anställningsform för unga, mellan 15 och 24 år. Förhandlingar mellan arbetsgivarna och facket om hur avtalen ska se ut pågår, bland annat inom städ- och fastighetsbranschen.
  • Ökat jobbskatteavdrag
    Jobbskatteavdraget utökas vilket innebär att alla som inte har fyllt 64 år, och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp, får ytterligare skatteavdrag och därmed betalar mindre skatt och behåller mer av lönen.
  • Statligt stöd vid korttidsarbete
    Vid en lågkonjunktur kan staten nu gå in och stötta arbetsgivare ekonomiskt så att anställda kan få ut större del av sin ordinarie lön även om arbetsbrist tvingar dem att tillfälligt gå ner i arbetstid. Staten står för en tredjedel av kostnaderna medan arbetsgivaren och arbetstagaren fördelar resten mellan sig. På så sätt ska företagen slippa säga upp personal under tillfälliga nedgångar.
  • Kompetens och oberoende vid upprättandet av energideklarationer
    För att höja kvaliteten på energideklarationer ställs från och med nu nya krav på dem som anlitas för att göra energideklarationer. Alla som utför såna måste ha särskild kompetens och vara certifierade. Även de som redan är ackrediterade måste få den nya certifieringen, och för dem gäller en omställningsperiod fram till juni 2014.
  • Beslut om pensionsrätt, pensionspoäng och pensionsgrundande belopp
    Kravet på att Pensionsmyndigheten ska skicka ut de orangefärgade kuverten, med information om pensionsrätt, pensionspoäng och pensionsgrundande belopp, försvinner. Informationen ska fortfarande ut, men behöver inte ske skriftligen. Den som vill kan aktivt välja att få beslutet på annat sätt, till exempel via e-post.
  • Sjukpenning för tid före sjukanmälan
    För den som är anställd betalar arbetsgivaren sjuklön under de två första veckorna av en sjukskrivning, undantaget karensdagen. Därefter kan Försäkringskassan bevilja sjukpenning. Men den som är arbetslös måste själv anmäla detta till Försäkringskassan. För att få pengar redan från första dagen har anmälan, fram till nu, också behövt göras redan första dagen av sjukfallet. Nu ändras reglerna så att sjukpenning kan betalas ut retroaktivt upp till sju dagar före den dag som anmälan görs.
  • Bevilja bostadstillägg retroaktivt för den som får sjukersättning eller aktivitetsersättning
    Den som har sjuk- eller aktivitetsersättning kan nu få bostadstillägg retroaktivt från den dag som ersättningen beviljades. Tidigare har bostadstillägg betalats ut retroaktivt för max tre månader före ansökan. Det innebär att det blir lättare att få bostadstillägg för hela den tid som en person har sjuk- eller aktivitetsersättning.
  • Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen
    Föräldrar kan få föräldrapenning för högst 480 dagar för ett barn och så kommer det att fortsätta vara. Men efter att barnet fyllt fyra år försvinner alla outtagna dagar utom 96 stycken. Däremot kan dessa dagar sparas till att barnet fyller tolv år, till skillnad mot åtta som varit gränsen fram till nu.
    Det blir också skillnad i fördelningen mellan föräldrarna. Vid gemensam vårdnad om ett barn delas ersättningsnivåerna lika, vilket innebär att vardera förälder kan få ersättning under 195 dagar på sjukpenning- eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivån.
    Detta gäller dock bara barn som är födda eller adopterade efter den 1 januari i år.

En längre lista med nya regler finns att ladda ner eller beställa på regeringens hemsida.