Bild:

Smuts och slask innanför porten skapade missnöje bland Nykvarnsbostäders hyresgäster. Det blev tydligt efter en kundundersökning. Lösningen blev att städa entréerna dubbelt så ofta, vilket har gjort jobbet lättare för städaren Eva Nordstedt och hennes kollegor.

Nykvarnsbostäder, eller Nybo som det kallas, är ett kommunalägt bostadsbolag som förvaltar omkring 590 lägenheter i Nykvarns kommun. Till bolaget hör även de tidigare kommunala städ-, gatu- och parkenheterna. I samma veva som verksamheterna för ett par år sedan flyttades över till Nybo, pratades det om ett missnöje bland hyresgästerna.
För att ta reda om ryktena stämde, med risk att få åsikterna bekräftade, genomförde bolaget en så kallad Aktivbo-undersökning på våren 2012. Där fick de boende chansen att tycka till om hela verksamheten. Och det gjorde de med besked.

Resultatet visade att det fanns ett missnöje med ett stort antal saker. En tredjedel av alla svarade att Nybo var ”dåligt” eller ”inte så bra” på att ta kunderna på allvar. Varannan gav lågt betyg i frågor på temat ”rent och snyggt”. De boende hade också synpunkter på att det var för dålig information från bolaget, att sandningen och snöröjningen under vintern inte fungerade tillräckligt bra och att det saknades källsortering.

Dessutom tyckte nästan hälften att städningen i trapphus och entréer var dålig. En av kommentarerna som kom in löd till exempel: ”Trivs bra, trappuppgången ofta smutsig”.
För Nybos kundserviceansvariga, Leila Halvardsson, var detta starten på ett stort förändringsprojekt.
– Vi har satsat jättemycket på kundfokus och kollade vilka områden som var mest akuta. Sedan bestämde vi oss för vissa åtgärder, som att börja städa entrén en gång extra varje vecka under vinterhalvåret, säger hon. Det innebär att hela trapphusen nu, liksom förra vintern, städas en gång i veckan, medan entrén får en extra genomgång däremellan.

För Nybos räkning är det 14 städare som ser till att det är rent i bland annat skolor, förskolor, på äldreboendet och i kommunhuset. Och i de närmare 60 trapphusen.
En av dem är Eva Nordstedt, som har arbetat med städning i kommunen sedan 1995. Trots att den nya rutinen innebär att mer arbetstid läggs på städning i trapporna tycker hon att det har gjort jobbet lättare.
– Saltet som följer med in, till exempel, blir som sandpapper på golvet. Moppen kör fast helt. Först får man lägga på fukt och sedan torka. Det blir nästan dubbelt arbete för att få bort det, men när vi städar oftare dras det inte in lika mycket och lika långt, säger hon.
Men det är en fin balansgång att hålla kunderna nöjda. Och just saltet är en fråga som även lokalvårdschefen Pia Laukkanen tampas med.
– Folk vill att det ska saltas när det är halt ute, men till slut blir det så mycket salt att det blir högar som dessutom dras in i entréerna. Så jag har påpekat i år att man ska vara försiktig med saltet och inte använda mer än nödvändigt, säger hon.

Andra förändringar som Nybo har genomfört efter undersökningen är till exempel att skaffa en ny hemsida och införa samrådsmöten om boendemiljön i vissa områden. De mest slitna trapphusen har fräschats upp, en snöröjningsplan har arbetats fram och storstädning har införts i tvättstugorna.
Och ännu fler projekt är på gång.
– Vi har lagt jättemycket energi på det här. Vi har inget konkret mål, men vi hoppas verkligen att de boende ska vara nöjdare i nästa undersökning, säger Leila Halvardsson.
Trots omdömet i undersökningen stöter Eva Norstedt sällan på några sura miner bland kunderna, varken nu eller tidigare.
– Det som märks är när vi inte är här och städar. Det räcker att vara borta en dag. Men annars är alla trevliga och villiga att samarbeta, säger hon.

 

Tre perspektiv på trappstädning

Eva Nordstedt, städaren:
”Ytan är det som är A och O”

Hur mycket trappstädning har du?
– Jag städar olika lokaler, men har sammanlagt tre trapphus.
Vad tycker du om den utökade entréstädningen?
– Det dras ju inte upp lika mycket i trapporna när vi tar entréerna en gång extra så jag tycker att det har blivit skillnad.
Vilka reaktioner har du fått från de boende?
– Det är inte så ofta jag får synpunkter från kunder när jag städar. I så fall brukar de påpeka att det är fint.
Vad krävs för en bra/lättstädad entré?
– Ytan är det som är A och O. Att den är välbehandlad. Det är det som gör trappstädning tungt annars. Men det är klart att trånga entréer är mer svårstädade, särskilt om det står saker som cyklar och vagnar där.
Hur mycket kan du påverka utformningen av entréerna?
– När det väl har byggts om har vi fått vi krävt att få vara med. Vi vill att det ska vara lättstädat och har varit med och valt vilka mattor som ska läggas in till exempel.

Pia Laukkanen, lokalvårdschef:
”Utbildning har varit viktig”


Hur genomförde ni förändringen rent praktiskt?
– Kommunen köper städning från oss så jag utökar med personal och timmar för att fylla behovet. Den extra entréstädningen har inneburit ungefär en extra arbetstimme varje dag.
Hur förändrades städpersonalens arbete?
– Förut hade vi en tjej som bara städade trappor. När vi flyttades över till Nybo delade jag upp jobbet så att det skulle bli lite lättare. Nu tar vi in vikarie som har lite trappstädning varje dag, medan Eva Nordstedt och en till delar på resten.
Har ni tittat på andra förbättringar?
– Vi har ett gammalt husbestånd och jag har nyligen begärt offerter för polering och slipning av golven. Dels för att det ska se finare ut, dels för att det ska bli mer lättstädat. Vi har också funderat på att undersöka på vad det kostar att lägga ut särskilda entrémattor under vinterhalvåret.
Hur satsar ni på personalen?
– Vi har jobbat mycket med ergonomi och med utbildning. Nästan alla har gått en SRY-kurs.
Kan ni få ännu nöjdare hyresgäster?
– Vissa trapphus skulle det kanske behöva städas ännu mer, särskilt där det bor hundar. Men kommunen bestämmer hur mycket de vill köpa.

Leila Halvardssson, kundserviceansvarig:
”Kunden ska vara i fokus”

Varför gjorde ni den här undersökningen?
– Tack vare den hade vi en grund att jobba från. Vi har satsat jättemycket på att ha kunden i fokus och vi har verkligen jobbat häcken av oss sedan undersökningen gjordes.
Blev ni förvånade över resultatet?
– Nej, vi hade hört att det fanns ett missnöje.
Vilka reaktioner har ni fått sedan ni började undersökningen?
– Vi har ordnat synpunktshantering via hemsidan, men vi får inte in så mycket synpunkter från de boende. Andra kommuninvånare är bättre på att tycka till när det gäller frågor om gata och park, som också sköts av Nybo. Men vår vd säger att hon har fått positiva reaktioner.
Hur följer ni upp det?
– Vi ska göra en ny undersökning i vår och det ska bli spännande att se vad de tycker.
Tror du att ni kan göra mer?
– Jag tror inte att vi kan göra hyresgästerna nöjdare genom ännu mer städning. I stället handlar det nog om att göra de medvetna om att det sker. Att det doftar rent brukar vara en sån grej som gör att folk upplever det renare och fräschare, men eftersom det finns dem som är allergiska går inte det. I stället får vi informera om det, avslutar Leila Halvardsson.

 

Forskare letar städlösningar

Svenska Miljöinstitutet, IVL, har tagit fram något som de kallar Uppfinnartorget. Där efterfrågas tips och idéer för att underlätta städning.

Ett problem som de söker lösning till är städning under entré- eller gummimattor. Ofta lyfter städaren upp mattan med ena handen och dammsuger eller sopar med den andra, ett arbete som både är tungt och utförs i en besvärlig arbetsställning.
Trots att sidan har funnits i flera år låter de stora innovationerna vänta på sig.
– Det kommer in förvånansvärt lite tips. Uppfinnartorget är en del av webbsidan Allt om städ, som riktar sig både till städföretag, städare och de som köper in städtjänster. Det kan vara så att de som uppfinner inte hittar dit, säger Ann-Beth Antonsson, på IVL.
Hon arbetar bland annat med utveckling och tillämpning av metoder för att minska arbetsskador.
– För städbranschen skulle det vara bra att få en teknisk utveckling och en modernisering av städtekniken. Vår tanke var att vi skulle kunna stimulera detta om vi gödde det hela med att identifiera problem, säger Ann-Beth Antonsson.

Få beställare prioriterar entréer

Arkitektfirman Bach arkitekter i Stockholm satsar på långsiktighet och har som mål att deras byggnader ska hålla i 50 år. För att det ska fungera krävs att alla delar tas med i beräkningarna redan vid ritbordet. Fastighetsfolket ringde upp företagets vd Lone Pia Bach, som dessutom är tillgänglighetsspecialist, för att höra hur det går ihop med ritandet av trapphus och entréer.

Lone Pia Bach berättar att hon anser att en funktionell entré ska vara anpassad för alla.
– Den är utformad med ett generöst utrymme att vänta i, med en god sittplats som fungerar oavsett om man har ett funktionshinder eller inte. Och materialen är valda med omsorg och tål slitage.
Hon tycker att det är självklart att alla som ska använda en byggnad, även drift- och underhållspersonal, ska vara med i processen.
– Om något ska hålla i 50 år måste saker ligga strategiskt för att underhållet ska fungera. Det måste gå att byta ventilationsfilter på ett enkelt sätt till exempel, säger hon.
Hur stora krav ställer beställarna generellt på saker som tillgänglighet och underhåll av entréer och trapphus?
– Tyvärr upplever vi att några beställare inte är tillräckligt medvetna om de kvalitéer man kan uppnå, och den långsiktiga avkastning som man kan få om man prioriterar entrén till byggnaden. Det är en besökares första intryck och det blir ofta bestående.

 

Risker med automatiska dörrar

Tidigare under hösten kollapsade ett köpcenter i Lettland, en olycka som krävde 54 människors liv. Enligt Aftonbladet hindrade bland annat automatiska dörrar människor från att ta sig ut.

Fastighetstidningen har varnat för att problemet med automatiska dörrar som inte öppnas kan finnas även i Sverige. Anders Carlson, vd för entrélösningsföretaget Besam Sverige, säger till tidningen att det inte är ovanligt att den automatiska egenkontrollen är avstängd. Dessutom händer det att batteriet inte är bytt och att dörrarna därmed riskerar att stanna i stängt läge vid en brand eller när strömmen går.

Men vem har egentligen ansvar för att det ska fungera? Det systematiska brandskyddsarbetet är lagstadgat och ligger på både ägaren och den som använder en fastighet. Enligt Brandskyddsföreningen är det dock fastighetsägaren som har ansvar för att kraven på brandsäkerhet uppfylls. Och enligt lag ska alla medarbetare ha kunskap om rutinerna.

 

Mindre skottning med uppvärmd matta

Värme och kyla växlande om vartannat kan göra vissa områden svåra att hålla isfria. För att råda bot på detta finns halkskyddsmattan Hotflake. Mattan, som säljs av leverantören Aprio, har både värmeslingor och snösensor.
När det börjar snöa kopplas strömmen automatiskt på och smälter snön direkt. Enligt uppgift ska mattan klara att smälta upp till fem centimeter snö i timmen. Mattorna är gjorda för att ligga ute i kylan och kan seriekopplas för att täcka större ytor eller trappor.

Själv föreslår tillverkaren att mattorna ska användas vid till exempel äldreboenden, förskolor och vårdcentraler.