Bild:

Allt fler fackliga företrädare i Fastighets berättar om att anställda vågar kräva sin rätt eller ens ställa kritiska frågor till arbetsgivaren. Även vi på redaktionen stöter på problemet att hitta personer som vill berätta om sin situation på jobbet. Osäkra anställningar, svårt att hitta ett annat jobb och rädslan för repressalier tystar många.

En av dem som är bekymrad över att arbetskamraterna har tystnat är Alex Santibanez Vargas, ordförande för Fastighetsklubben på ISS i Stockholm. Han vet att städare på företaget av olika anledningar inte säger till sin närmaste chef eller hör av sig till fackklubben om brister i arbetsmiljön eller om andra problem på jobbet.
– De tror att de kan få sparken så fort de säger något som kan uppfattas som negativt. Under en lågkonjunktur med många uppsägningar verkar många få för sig att de lätt kan bli av med jobbet, säger han.

Alex betonar att ingen på ISS under de senaste tio åren, som han förhandlat med arbetsgivaren, har förlorat sin anställning bara för att man har haft synpunkter på jobbet eller arbetsvillkoren. I den hårda konkurrensen tappar ISS kontrakt och måste säga upp personal på grund av arbetsbrist, då är det turordningslistan – sist anställd, först ut – som gäller.
– Om ISS vill omplacera någon, måste arbetsgivaren förhandla med oss på fackklubben först. Att en anställd varit påstridig eller kritisk mot arbetsgivaren har aldrig varit anledning till att en anställd flyttats från en plats till en annan, säger Alex.

Alex träffar ofta städare, också från andra städföretag, i sin roll som ordförande för Fastighets avdelning i Solna-Sundbyberg. Han ser att de som jobbar på små företag eller hos oseriösa arbetsgivare är ännu mer rädda för att yttra sig.
I Stockholmsområdet arbetar många med utländsk bakgrund och det mångkulturella klimatet kan vara en bidragande orsak till att tystnaden på jobbet spritt sig, tror Alex.
– I många länder är man inte van vid att komma med synpunkter eller säga till chefen om någonting är fel på jobbet.

Fastighetsfolket har talat med Sofie Rehnström, jurist på LO, om de bakomliggande orsakerna och de privatanställdas möjligheter att yttra sig.
– Uppsägningsreglerna har inte ändrats nämnvärt på 40 år utan det är andra saker som har förändrats, till exempel samhällsklimatet. En anställd kan fortfarande inte bli uppsagd utan saklig grund, säger hon och berättar om dagens arbetsliv som blivit tuffare inom LO-branscherna. Det handlar om underbemannade arbetsplatser där anställda springer fortare utan att få mer betalt. Oron för att bli av med jobbet kan bli överhängande och tystar de anställda.
– Jag säger inte att det är en bra reaktion, men jag kan förstå att människor agerar så.

Arbetsplatsens storlek spelar roll: ju större desto större är arbetsstyrkan som kan ta tag i problemet.
– Ett stort kollektiv, med sin fackliga styrka, jobbar ihop och kan vid behov pressa arbetsgivaren. Dagens utveckling går istället mot allt fler mindre arbetsplatser. Det märks till exempel på entreprenadföretag med fem-sex anställda som sällan eller aldrig träffas. För städare som jobbar på olika ställen och sällan har kontakt med varandra är känslan för en kollektiv styrka obefintlig.
– Att då bygga upp känslan av att vi är starka tillsammans blir svårt. Om man dessutom jobbar på ett företag utan fackklubb eller aldrig ens har sett en facklig företrädare, då känner man sig nog ännu mindre.

Yttrandefrihet ger medborgare rätten att säga vad man tycker. Om en privatanställd städare eller reparatör inte vill framföra sina klagomål och synpunkter själv ska de be facket om hjälp.
– Det är självklart att man som anställd ska ta upp fel och brister på sin arbetsplats med sin chef utan att behöva få problem. När en privatanställd städare eller reparatör framför sina sakliga argument till arbetsgivaren innanför företagets fyra väggar kan det normalt inte vara saklig grund för uppsägning. Fackets roll blir, om man inte själv klarar av att lösa problemet, att förhandla om bristerna med arbetsgivaren.

Det är mycket ovanligt att en arbetsgivare som irriterat sig på en missnöjd anställd försöker göra sig av med honom eller henne vid en nästa arbetsbristförhandling.
– Det ska inte vara ett problem att resonera, ha synpunkter och åsikter om arbetet och arbetsförhållandena, säger Sofie.
Även om det är otäckt att ta upp brister och även om den närmaste chefen är otrevlig så ska man ta upp det som är fel på jobbet och försöka föra ett resonemang, påpekar hon.
– Det underlättar om man inte är helt ensam i sin kritik, men det är inte säkert att arbetskamraterna vill hjälpa till. Ta hjälp av facket för att få en ändring på situationen.

Privatanställda ska vara lojala mot sina arbetsgivare enligt en pliktskyldighet i anställningsavtalet. Sofie anser att anställda är enormt lojala, överdrivet lojala många gånger.
– Att ta upp fel och brister med sin arbetsgivare är inte att vara illojal. I min värld är man lojal när man försöker förbättra situationen på företaget, säger hon.

Offentligt anställda har grundlagsskyddad yttrande- och meddelandefrihet. Det innebär bland annat att arbetsgivaren inte har rätt att utreda vem som pratat om missförhållanden. Arbetsgivaren får inte heller ”straffa” den som lämnat ut uppgifterna till media. Dessa skydd finns inte för privatanställda, påpekar Sofie med tillägget att det inte ska hindra privatanställda från att tala om brister och sträva efter en bättre arbetssituation.

Även om privatanställda i lagen inte är lika bra skyddade som offentligt anställda, så har även de anonymitetsskydd när de uttalar sig i medier. Det ger skydd mot den privata arbetsgivarens möjlighet att efterforska på redaktionen vem eller vilka som ligger bakom uppgifterna i media. Journalisten är skyldig att skydda personen.
– Så klart ska man i sin facktidning berätta om problemen på jobbet. Man borde göra allt för att få det bättre. Ingenting blir bättre av tystnad, säger hon.

Sedan några år har anställda i bolag där kommun och landsting har ”ett rättsligt bestämmandeinflytande” samma skydd som offentligt anställda. Det innebär att anställda till exempel på kommunala bostadsbolag omfattas av meddelarfrihet och förbud mot repressalier.

Meddelarskyddet kan stärkas

En statlig utredning, Meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (2012:76), har nyligen kommit med ett förslag på hur meddelarskyddet kan stärkas för anställda hos privata företag inom vård, skola och omsorg. Frågan om att stärka meddelarskyddet för privatanställda har utretts tidigare, men de förslag som har presenterats har inte lett till lagstiftning.

Utredningen har i sitt förslag det grundlagsreglerade meddelarskyddet som förebild, vilket ger i princip samma skydd som gällande reglering för kommunala företag. I princip kan all typ av information lämnas utmed stöd av förslaget.

Lagen föreslås träda i kraft först den 1 juli 2015

Ny bok om yttrandefrihet

Yttrandefrihet och anställdas kritikrätt ur ett inflytandeperspektiv handlar en nyutkommen bok om. Yttrandefrihet och whistleblowing- om gränserna för anställdas kritikrätt (Premiss förlag) är skriven av Susanne Fransson. Hon är lärare och forskare vid Göteborgs universitet.
Författaren skriver att hennes utgångspunkt har varit att den som slår larm vill få en förändring till stånd.

Tystnaden uppe på kongress

Handelsanställdas förbund hade ämnet tystnaden på jobbet på dagordningen under sin senaste kongress år 2011. Handels vill ha arbetsplatser där de anställda vågar prata med varandra och där anställda och ledning lyssnar på varandra för att förändra tillsammans.
Handels kräver rätt för alla anställda att yttra sig utan att drabbas av repressalier.