Bild:

Samhall behöver en ny kostym och då handlar det inte bara om funktionella arbetskläder till städarna. Samhall måste också bli bättre på att kunna ta tillvara de anställdas potential, tycker Annica Falck och Hans Abrahamsson, två fackliga rävar inom Samhall.

Vi träffas i Samhalls lokaler i Skövde där Annica Falck, Fastighets representant i företagsrådet, också har sitt kontor. Hans Abrahamsson är stationerad drygt tio mil därifrån, i Borås. Han är en av de två som representerar LO-kollektivet i bolagsstyrelsen för Samhall.
Utanför sammanträdesrummet pågår flera aktiviteter. Städgrupperna gör sig redo för att åka till sina uppdrag. I tvättstugan är maskinerna fulla med moppar.

Annica och Hans jobbar fackligt på heltid, men har även haft jobb som bland annat städare på företaget. De tycker att Samhall lever upp till sitt uppdrag att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter till sina anställda. De är nöjda med utbudet av städutbildningar. Flera gånger under intervjun återkommer de till hur bra Samhall är på att få människor med funktionshinder att växa. Men båda tycker att företaget måste bli bättre på att bredda uppdragen och även på att ta vara på de kunskaper som personalen har med sig till Samhall. Det skulle också underlätta för fler att hitta en anställning utanför företaget. Det årliga målet är att sex procent av personalen ska lämna företaget för en övergång.

– Jag tror att det finns potential för att starta många fler verksamhetsområden. De anställda ska i sina årliga samtal med arbetsledaren berätta om sina mål för framtiden, men också informera företaget om de utbildningar och anställningar man tidigare haft. Jag vet att vi kan många olika saker, säger Annica.
– Med fler verksamhetsgrenar borde vi också klara av att tjäna pengar på till exempel produktion, och inte bara vara leverantörer, säger Hans.
Om Samhall ska utvidga sin verksamhet kan det leda till negativa reaktioner. Samhall, som är en aktör i städbranschen, får ibland kritik av städentreprenörer för att agera ojuste. Annica och Hans är trötta på att höra att Samhall sänker priserna.
– Det är inte tal om prisdumpning, säger Annica. Vi kan dock inte leverera 100 procent utan ekonomiskt stöd.

Tanken med den statliga merkostnadsersättningen på cirka 4,5 miljarder kronor per år är att få verksamheten att gå ihop. Arbetsgivarorganisationen Almega Serviceentreprenörerna klagade i somras hos regeringen och menade att Samhall snedvrider konkurrensen.
– Samhalls statistik grusade sönder Almegas argument och påståenden. Ibland ligger Samhalls anbud lägre än andra, ibland är vi dyrare. Så är det med många företag i städbranschen, säger Hans.
Han tror att den övriga städbranschen känner sig hotad av Samhall.
– Egentligen borde de stora bolagen skämmas när de attackerar Samhall och inte själva tar ansvar för folk med funktionsnedsättning. De ser sina anställda mest som pengamaskiner, säger Hans.

På frågan om vilka fackliga frågor som är de viktigaste att driva inom Samhall svarar båda arbetsmiljön. Annica berättar hur viktigt det är att arbetsledaren sätter rätt person på rätt jobb:
– När det blir fel blir en del anställda stressade och mår dåligt. Alla har inte förutsättningar för att klara av alla jobb och alla kan inte heller städa. Min uppgift blir att hjälpa medlemmen och prata med arbetsledningen om vad medlemmen kan klara av.

Hans tycker att arbetsmiljöarbetet har försämrats under de senaste åren och en förklaring är att Samhall, när företaget tvingats spara, avvecklat en stor del av sin egen arbetsmiljöorganisation.
– Tanken var att Samhall skulle köpa in tjänster vid behov. Men arbetsmiljöarbetet har försämrats, vilket märks bland annat i den psykosociala arbets- miljön. Samhall måste få in nya uppdrag eftersom statens ekonomiska bidrag varit oförändrat under de senaste sex åren. Många anställda mår dåligt av de allt tuffare kraven, säger Hans.
Annica har hållit frågan om bättre arbetskläder levande i företagsrådet:
– Min älsklingsfråga är att få fram vettigare arbetskläder. Städarna har svarta kläder på jobbet, men efter en dag med trappstädning i dammiga miljöer är kläderna inte längre svarta. De är också av fel material som gör att de är kalla på vintern och varma på sommaren.
– Även regnkläderna hänger efter. Riktiga, moderna regnkläder är säkert tio gånger dyrare, säger Hans.

Varken Annica eller Hans har ingått i den förhandlingsdelegation som för- handlat fram det senaste kollektivavtalet med Almega Samhallförbundet, men de kan innehållet och känner till hur svårt det var att komma fram till en överenskommelse. Fastighets har kollektivavtalet tillsammans med IF Metall, GS, Seko, Handels, Kommunal samt Hotell- och restaurangfacket. När sex av förbunden skrev på en uppgörelse i oktober förra året sa Fastighets nej. Budet från medlarna var för lågt och de nya som skulle börja på en tidsbegränsad utvecklingsanställning på företaget skulle få betydligt, men några har ändå blivit ledsna över att de inte fått fortsätta. Jag känner inte till vad som hänt när de lämnat Samhall. Om det går utför för dem igen är det inte så bra, säger Annica.

Samhall genomför interna omorganisationer då och då. Även ägaren, staten, kan komma med synpunkter och förslag som kan ändra Samhalls arbete. För två år sedan lämnade en statlig utredning, Funkautredningen, förslag på hur företaget kan förändras, Bland annat föreslogs att dagens merkostnadsersättning ska avskaffas och att Samhall istället ska ersättas utifrån respektive persons förmåga. Det gillar dock inte Annica och Hans som hellre står bakom förslaget som Samhall för några år sedan lämnat över till regeringen. Samhall vill införa en ny tidsbegränsad anställning och sträva efter att självfinansieringsgraden ska öka medan merkostnadsersättningen per anställd minskar.
Anställningsformen har redan införts och eftersom regeringen inte höjt merkostnadsersättningen på sex år så har Samhall tvingats att i större grad finansiera sin verksamhet, konstaterar Hans.

”Prioritera arbetsmiljön”

Jorma Kuosmanen är klubbordförande för Fastighets cirka 400 medlemmar på Samhall i Göteborg med omnejd. Han menar att med tanke på de anställdas funktionsnedsättning borde arbetsmiljön få en betydligt större prioritet.

– Arbetsmiljön har blivit sämre eftersom bara ett fåtal städare i Göteborgsområdet fått utbildning under de senaste två åren. Den som inte får utbildning i hur man ska städa på rätt sätt har lättare att få arbetsskador. Många av städarna har redan skador sedan tidigare.
– Samhall har hög klass i sina utbildningar med jätteduktiga internutbildare. Det är väl därför som de anlitas av utbildningsföretag i så stor utsträckning.

Jorma får ofta höra av städarna på Samhall att de inte hinner med alla arbetsuppgifter och att de stressar på jobbet. Han försöker förklara att tidlöneprincipen gäller och att alla ska arbeta efter sin förmåga.
Ett annat problem, som hör ihop med stressen, är underbemanning. Enligt Jorma anställdes under 2013 några få med funktionshinder i Göteborgsområdet.

Det är dock si och så med den personliga utvecklingen för de anställda, tycker Jorma. Möjligheten att internt prova olika jobb har varit liten den senaste tiden. Jorma tycker att kontakten mellan den anställda och en arbetsledare är viktig för att han eller hon bäst känner till vad den anställda klarar av.

Medlemmar hör nu av sig och undrar oroligt varför de ofta får nya arbetsledare. Meningen är att de anställda som kan ska lämna företaget för en anställning utanför företaget och då är det extra viktigt att utbilda sin personal.
– Än så länge har Samhall här klarat av målet med att sex procent. Jag är orolig för att fler i framtiden blir kvar på Samhall med sämre utrustad personal, avslutar Jorma.