Avdelning på väg framåt

För att det fackliga arbetet ska fungera hänger mycket på det osynliga, ofta tungrodda, jobb som avdelningar och företagsklubbar lägger ner. Fastighetsfolket har besökt Västerås som tillhör en av de aktiva avdelningarna i landet.

Klockan är 16.30 när jag kommer till Byggfackens hus i Västerås. De flesta är på väg hem för dagen på samma gång som fyra personer i styrelsen anländer, några fortfarande i arbetskläder. De har samlats för att prata om hur verksamheten fungerar i Västeråsavdelningen. De skojar och skrattar med varandra. De säger att de trivs bra ihop och det märks.
Avdelningens ordförande Henrik Ryman är reparatör på Riksbyggen och Patrik Hellström fastighetsskötare på HSB Mälardalen. Jeanette Cervin jobbar fackligt på Västmanlands Städ- och Flyttjänst och Victoria Morberg är fackligt ombud på heltid. Hon jobbar med olika projekt och som regionalt skyddsombud.

Fastighets förra kongress beslutade om en ny organisation som innebar att de elva avdelningarna med sektioner lades ner. Istället ritades kartan om så att förbundet fick fem regioner och flera nya avdelningar runt om i landet, i dagsläget 120 stycken.
Henrik och Patrik har varit med sedan den nya avdelningen bildades i Västerås i början av 2011.
– Det är som natt och dag. Under första tiden fick vi inga direktiv om vad vi skulle göra i de nybildade avdelningarna. När ett cirkulär väl kom från förbundskontoret var det oftast alldeles för kort om tid för att hinna verkställa det som förbundsledningen bad oss om att göra. Vi hann inte ens ansöka om tjänstledigt för att försöka fullfölja uppgifterna som lades på oss. Under hela det första året hade vi inte mycket verksamhet, bara några brandkårsutryckningar, säger Henrik.
– Mycket har hänt sedan dess. Då var vi bara tre personer, de närmast sörjande kan man säga. Nu är vi sju i styrelsen och har en bättre verksamhet, säger Patrik.
Även Victoria har varit med från början, men i den numera nedlagda avdelningen för Hallstahammar, en grannkommun till Västerås. Nedläggningen beror på att de aktiva gick i pension eller, som Victoria själv, flyttade från orten.
– Om vi börjar dammsuga efter intresserade i Hallsta så kommer nog avdelningen igång igen, säger Victoria.

I den gamla organisationen hade den dåvarande avdelningen 518 sitt kontor i Västerås. Nya Västeråsavdelningen är en av 21 avdelningar i region Tvärs med huvudkontor i Örebro.
– Många medlemmar var kritiska när de inte längre kunde få den personliga service i Västerås som de var vana vid. Jag misstänker att några gick ur facket på grund av det, säger Patrik.

Under februari har Fastighets samtliga avdelningar haft sina årsmöten. Till mötet i Västerås kom cirka 25 medlemmar.
– Deltagarantalet ökar för varje år. Vi syns oftare på arbetsplatserna vilket har ökat det fackliga intresset. Men 25 är fortfarande bara en liten del av hela medlemskåren.
De flesta som kommer är medlemmar från arbetsplatser med liten eller ingen facklig verksamhet.
– Jag har haft svårt att locka folk från HSB. Jag tror att många känner att avdelningsmötena inte berör dem. Fackmöten på klubbnivå är max vad många vill gå på, säger Patrik.
Fler har kommit när till exempel Folksam informerat om försäkringar eller när regionens ombudsman haft färsk information om avtalsrörelsen.

Avdelningsstyrelsen i Västerås träffas en gång i månaden, alltid efter arbetet vid 16.30-tiden. De är sju totalt, varav två är suppleanter. Den här kvällen har Victoria med sig dottern Cazandra.
– Vi behöver ses en gång i månaden, annars funkar inte verksamheten. Vi får också brev från förbundet med frågor som ska besvaras och med uppgifter som vi förväntas göra. Vi planerar nya projekt och informerar varandra om de pågående projekten. Som ordförande kan inte jag ha koll om vi skulle träffas mer sällan, säger Henrik.
Henrik vikarierar några månader som drifttekniker i Köping och har tillfälligt trappat ner mängden fackligt arbete på arbetstid. Men i vanliga fall ägnar han cirka fyra dagar i månaden åt att sköta olika uppgifter och uppdrag kopplade till avdelningen.

En avdelning har många uppgifter. Den ska till exempel medverka till att det bildas företagsklubbar och att det utses arbetsplatsombud där klubbar inte finns. Avdelningen ska också jobba med att värva nya medlemmar och hjälpa till vid fackliga förhandlingar.

Ett av Västeråsavdelningens senaste projekt i år är att två i styrelsen turas om att ringa runt till medlemmarna samtidigt som de bemannar expeditionen i Byggfackens hus en dag i veckan. Målsättningen är att få kontakt med alla 720 medlemmar. Hittills har cirka 100 blivit uppringda, berättar Jeanette som sköter uppgiften tillsammans med styrelseledamoten Frida Cederborg.
– Vi har fått positiv respons. Intresset är stort för att få besök av oss på jobbet. Några av dem som jag pratat med har inte haft kontakt med facket på flera år, säger Jeanette.
Ännu har expeditionen, som är öppen en gång i veckan, inte fått speciellt många besök, men flera har i samtal med Jeanette välkomnat möjligheten.
De som söker upp Fastighets i Byggfackens hus under andra tider möts av en postlåda och en tavla med telefonnummer till ombudsmannen och de mest aktiva i styrelsen. Det händer ofta att folk lämnar lappar med frågor och meddelanden.

Avdelningens uppgift är också att se till att det finns ett utbud av fackliga kurser. Västeråsavdelningen har nyligen genomfört en medlemsutbildning på thailändska. Kursen var på svenska med en tolk som vid behov översatte till thailändska. Victoria berättar att en liknande utbildning på arabiska står på önskelistan.
– Vi har även resurser för att köra en på somaliska om vi får ihop en grupp. Många från till exempel Thailand är intresserade av att få veta hur Sverige fungerar men de känner att de inte kan tillräckligt mycket svenska. Det här är ett bra sätt att få en grund. När man lärt sig mer om systemet är det lättare att delta, säger Victoria.

Västerås är en aktiv avdelning med mycket verksamhet. Flera av de närliggande avdelningarna är dock utan styrelse, ibland finns det bara en vald kontaktperson. Så ser det ut i till exempel Fagersta, Eskilstuna och Sala. Köping har en styrelse på tre personer. Avdelningsstyrelsen i Västerås hjälper till med årsmöten och andra medlemsmöten i samtliga närliggande områden. På orterna runt Västerås där det är svårt att få igång avdelningsverksamhet, finns inga eller få arbetsplatsklubbar.
– Jag tror att starka klubbar är grunden för att en avdelning ska kunna fungera bra, säger Henrik och får medhåll av Victoria:
– Det är speciellt viktigt om det inom avdelningen inte finns folk som jobbar fackligt. Att få hjälp av ombudsmannen är nödvändigt och vi i Västerås kan hjälpa till med utbildningar.
Victoria har i flera sammanhang byggt upp en ny verksamhet och vet att det kan ta mycket lång tid.
– Jag tycker att vi ska koncentrera oss på en ort i taget. Vi som är kampmänniskor kan inte bara ge upp. När vi kan hjälpa medlemmar förstår de också meningen med facket. Då kan vi börja bearbeta dem så att de lär sig mer och kanske känner att de själva vill engagera sig, säger hon.

Avdelningsstyrelsen har inför Fastighets kongress i november pratat om den organisation som förbundet sjösatte för drygt tre år sedan. Styrelsen gillar tanken med närheten till medlemmen, att det ska finnas en avdelning på varje ort. Men de fyra ser också att det inte alltid fungerar så i verkligheten.
De saknar även kontakten med resten av region Tvärs i Värmland, Örebro-, Östergötlands- och Södermanlands län.
– Idag ses vi kanske på utbildningar eller på en klubbordförandeträff, men då har vi inte tid att prata om hur vi ska få igång en bättre facklig verksamhet i avdelningarna och ute på arbetsplatserna. Vi vill gärna se ett representantskapsmöte varje år dit avdelningarna skickar folk för att diskutera gemensamma problem och planera verksamhet ihop, säger Henrik.
Målet är att skriva en motion till kongressen när styrelsen tänkt ut detaljerna.
– Dessutom borde det bli enklare att slå ihop flera avdelningar till en för att få bättre verksamhet. Vi ska nog titta på det också när vi sätter oss ner för att skriva förslag till kongressen, säger Victoria.