Här växer nya grönytor fram

Trycket på nya bostäder är enormt i stora delar av Sverige och städerna byggs ut, och byggs in, i hög takt. Alla vill ha högkvalitativa och vackra boenden. Men när fler ska få plats på samma yta måste vissa saker stryka på foten. Det går inte att ha lika stora uteplatser när kraven på bilparkering väger tyngre.
Lunds kommuns fastighets AB, LKF, har krav på sig att bygga 300 nya bostäder om året. Och i centrala delar av staden ska det finnas åtta parkeringsplatser för varje 1 000 kvadratmeter byggnad.

En lösning har blivit att göra som vid Harlösabanan, som stod klart 2010. Där ligger uteplatserna till de 171 lägenheterna mellan husen, ovanpå garaget. Det har öppnat möjligheten för en innergård, men har samtidigt snävat in förutsättningarna för hur gårdarna kan utformas.
– Det är klart att det ställer vissa krav, till exempel på vattentäthet så att det inte läcker in i garaget. Och det är inte billigt att bygga så här, säger Mats Nidemar, områdeschef på LKF.
Trots att LKF:s hus vid Harlösabanan 2012 var med på Hem och hyras lista över Sveriges 297 dyraste nyproduktioner är alla lägenheter uthyrda.
– Efterfrågan är stor. då måste vi hitta nya lösningar. Det går inte att få plats annars, fortsätter Mats Nidemar.
Växterna som planteras på garaget påverkas också då utrymmet för rötterna är begränsat.
– Träden som står här kommer inte att bli så mycket större. Och generellt sett får vi tänka på att välja tåliga växter, säger Mats Nidemar och pekar ut mot gården.

Värmen under påsken har satt fart på grönskan och blomstrandet i Lund. Överallt står rododendronbuskarna med stora knoppar.
Genom hela staden smyger sig en svag doft från blommande hägg. Men just här luktar det mest nyklippt gräs.
– Jag klippte det första gången i slutet av mars och det är väl fjärde gången nu, säger Eve Nilsson, en av bolagets fastighetsarbetare medan han fyller gräsklippartanken.

Eftersom LKF har totalentreprenad på alla nybyggen designas även utemiljöerna av en inhyrd landskapsarkitekt. Och deras visioner för olika områden stämmer inte alltid överens med behoven.
– Arkitekterna tycker bara att det ska se vackert ut. De tänker inte alltid på det praktiska. Här finns till exempel nästan inga ytor att lägga snö på, säger Eve Nilsson.
Mats Nidemar skjuter dock in att han gör vad han kan för att områdena ska vara så lättskötta som möjligt och att han i samråd med fastighetsarbetarna kan påverka ritningarna om det är något som har glömts bort i kalkylen.

Eve Nilsson tycker inte att skötseln av Harlösabanan skiljer sig särskilt mycket från andra områden. Men visst är det vissa saker som är annorlunda. Det gäller att välja växter som klarar både skugga och torka, och häckarna måste hållas efter noga för att inte växa igen nertill.
– Och de här stenplattorna i gräsmattorna – opraktiskt är vad det är, säger han och tittar menande på en rundad linje med stenar som delar in gräsytan i olika delar.

När det gäller utemiljöerna handlar det också om att anpassa sig till kommunens krav. Det gäller, förutom parkeringsplatser, även miljömål som att det ska vara fördröjning av dagvatten eller att det ska finnas källsortering inom 50 meter.
Från hyresgästernas sida kommer allt oftare önskemål om att ha egna täppor att odla på och Mats Nidemar berättar att LKF till största möjliga mån försöker tillmötesgå önskemålen.
De boende brukar också önska sig gemensamma grill- och uteplatser.
Det är alltså många parametrar att väga in men LKF lägger generellt sett mycket kraft på utemiljöerna. Och enligt de regelbundna enkätundersökningarna som genomförs uppskattas det av hyresgästerna.
– Vi får bra betyg när det gäller trygghet och utemiljö. Och i områden där vi har fina utemiljöer märker vi att omflyttningen är mindre, säger Mats Nidemar.

Det är inte bara de nybyggda områdena som får uppmärksamhet. Mats Nidemar har varit med och utvecklat flera anläggningar på LKF:s områden. Karhögstorg, ett stenkast från Harlösabanan, har till exempel fått en rejäl ansiktslyftning. Den tidigare öppna gräsmattan har ramats in av en häck och fått flera nya planteringar, mer färg och böljande former. Även detta ställer krav på fastighetsarbetarna. Ytor som lutar är till exempel svårare att sköta än plana. Och en gräsmatta med en tulpanrabatt mitt i tar längre tid att klippa än en öppen.
– Men vi jobbar hela tiden för att göra det så praktiskt som möjligt, säger Mats Nidemar.
Och fastighetsarbetaren Eve Nilsson menar att det än så länge fungerar, bara tiden finns.
För oavsett om det handlar om moderna utemiljöer, gamla lummiga innergårdar eller stora gräsytor är det vissa saker som inte skiljer sig i arbetet.
– Just nu är det maskrosorna. De är ett jäkla skit, rent ut sagt, säger Eve Nilsson.