Bild:

Semestern är till för att återhämta sig från den dagliga stressen. Men många upplever att även kraven på semestern är höga och risken finns att det inte blir någon återhämtningsperiod. Stressforskaren Dan Hasson menar att det viktigaste är att planera, även den tid man vill ha oplanerad.

Svenskar känner sig mest stressade på jobbet av alla i EU. Det visar EU-kommissionens senaste Eurobarometer. Sammanlagt 26 000 personer i de 28 medlemsländerna har fått svara på frågor om hur de upplever sin arbetsmiljö och stressnivå på jobbet. I Sverige upplever två tredjedelar att stress är en stor arbetsmiljörisk och nästan hälften säger dessutom att stressen blivit värre under det senaste året, vilket också är en högre siffra än i andra länder.

Med det i åtanke är det tur att sommaren och semesterperioden väntar. Det är nämligen nu som de flesta får möjlighet att släppa tankarna på jobbet och koppla av några veckor.
– Semestern är viktig för att återhämta sig från det slitage och de påfrestningar man har i vardagen, säger stressforskaren Dan Hasson, och fortsätter:
– Men semestern är ju inte alltid vilsam för alla. Du kanske har resor inbokade och aktiviteter med barnen, och då är det inte säkert att semestern blir en återhämtningsperiod. Då kanske det blir lugnt när man kommer tillbaka till jobbet.

Dan Hansson forskar på Stockholms universitets Stressforskningsinstitut och har bland annat skrivit boken Stressa rätt: Öka din energi, hälsa och effektivitet.
Han menar att det viktigaste för att sänka stressnivån under semestern är att få ett tydligt avbrott från vardagen.
– För den som har ett kontorsjobb kan det vara bra med en aktiv semester medan de som jobbar aktivt kan behöva ta det lugnt och sitta stilla för att få avkoppling, säger han.

Enligt semesterlagen har vi i Sverige rätt till minst fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna. Men den klassiska industrisemestern, med fyra veckors ledighet i juli, är inte längre lika självklar som för några decennier sedan. Och det finns inte heller något som säger att vi behöver ha en lång semester för att må bra.
– Det enda forskningen säger om semester är att oavsett hur lång den är har den bara kortsiktigt välgörande effekter för hälsa och välbefinnande. Därför kan det vara bra att ta den semesterlängd som passar en själv, säger Dan Hasson.
För att få ut så mycket som möjligt av semestern menar han att det är viktigt att fundera över vad man själv vill.
– Jag känner inte till någon forskning om detta, men om man ser sig omkring så är det lätt att se att folk har höga förväntningar på sig hela tiden. Det är till exempel inte acceptabelt att köpa bullar till barnens basar utan man ska baka själv för att inte vara en dålig förälder. Samma krav kan gälla semestern. Då är det bättre att ägna den tiden och energin åt att faktiskt göra saker tillsammans med barnen, säger han.

Vad brukar du själv göra för att få återhämtning på semestern?
– Jag brukar försöka att ha en del planerad och en del oplanerad så att det finns lite utrymme att vara spontan. Men i en familj gäller det att planera så att alla blir nöjda och får ut det de vill ha. Man får tänka på varandras bästa för att det ska bli så bra som möjligt.

Så säger lagen:

Enligt den svenska semesterlagen har alla tillsvidareanställda rätt till 25 semesterdagar om året. man har också rätt att få ta ut fyra veckors sammanhängande ledighet under juni, juli och augusti.

På semestern har en anställd rätt att vara helt ledig. man behöver då inte vara anträffbar, har rätt att resa vart man vill och har inget arbetsrelaterat ansvar.