Bild:

Städföretag som konkurrerar med lägre lönekostnader med hjälp av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen har i en anbudsprocess nyligen fått klartecken av beställaren, en förvaltning i Stockholms stad. Upprörande, anser Gesa Markusson, Fastighets ombudsman i region Ost, och får delvis medhåll av företagare i städbranschen.

Det handlar om ett ramavtal för städning av kommunala grundskolor i Stockholms innerstad. Avtalet blev klart i mitten av april. Utbildningsförvaltningen, som skött detta, fick in 18 anbud. Efter att ha prövat och utvärderat förslagen återstod nio.
Förvaltningen har ställt krav på att företaget till exempel ska vara registrerat, betala skatter och avgifter, redovisa för sin ekonomiska och finansiella ställning samt ha kompetens och erfarenhet. Samtliga företag har också ombetts att lämna in referenser. Referenspersonerna har sedan fått poängsätta städföretaget i en enkät via webben.

I de anbud med ett pris som understinger 225 kronor i timmen, som förvaltningen satt som golv för jobben, har företagen ombetts att ge en tydlig förklaring till det låga priset. Det ena företagets svar är att de anlitar arbetskraft med anställningsstöd för 20–30 procent av uppdraget. Timpriset är då 200 kronor. Det andra företaget, med ett timpris på 219 kronor, skriver att företaget anlitar arbetskraft med viss hjälp av anställningsstöd, men också personer under 26 år vilket innebär en lägre arbetsgivaravgift. Båda städföretagen finns bland de nio som fått ramavtalet.
– Jag reagerar starkt emot att städföretag kan få konkurrera med hjälp av statliga bidrag. Lönekostnaderna blir på det sättet lägre än för de företag som inte kan erbjuda arbetslösa jobb och därmed inte kan få statligt stöd. Att Stockholms stad accepterar det kan jag inte förstå, säger Gesa Markusson, Fastighets ombudsman.
– Alla företag har inte samma möjlighet ett ta emot arbetslösa och få en del av lönekostnaden i bidrag, påpekar hon. När en arbetsgivare har sagt upp personal på grund av arbetsbrist har de uppsagda förtur till återanställning under en tid.
– Städföretag förlorar kunder och får nya hela tiden så det finns ofta anställda som har förtur till lediga tjänster. Då kan man inte som seriös arbetsgivare erbjuda anställningar till arbetslösa via Arbetsförmedlingen, säger hon.

Gesa Markusson undrar hur myndigheterna tänker när de godtar anbud som tydligt visar att företag kommer att sköta jobbet med hjälp av bidrag. Vad händer när bidraganställningen upphör och lönekostnaden ökar? Eller vad händer om städföretaget förlorar kontraktet hos en annan kund och den anställda med bidrag sägs upp på grund av arbetsbrist för att han eller hon är en av de sist anställda? Företaget kommer kanske bara ha kvar personal till ordinarie lönekostnader och då går inte kontraktet ihop längre, påpekar Gesa Markusson.

Hon använder städföretaget Belesia Lokalvård AB, som gick i konkurs i fjol, som ett exempel. Företaget hade en stor andel anställda via Arbets- förmedlingen med olika bidrag. När företaget började tappa kunder, tvingades dessa bidrags- anställda sägas upp för att de hade de kortaste anställningstiderna. Fler och fler kunder blev missnöjda, Belesia blev av med ännu fler kontrakt och till sist gick inte verksamheten ihop.
– Jag tycker att beställaren allvarligt ska fundera på hur ett företag ska klara av att gå runt på ett kontrakt som företaget delvis tänker sköta med anställda med anställningsstöd. Beställaren tänker alldeles för kortsiktigt. De kommer förmodligen att märka sitt misstag i till exempel sämre städkvalitet. Städföretaget som blivit av med några anställda med bidrag har inte längre råd att låta samma personalstyrka sköta uppdraget, säger hon.

Alla de nio städföretag som fick skriva ramavtal med utbildningsförvaltningen har kollektivavtal med Fastighets eller Seko. Städuppdragen i den offentliga sektorn är inom fackförbundet Kommunals verksamhetsområde, men även Fastighets medlemmar kan ha arbetstimmar där.
– Oavsett var detta sker så handlar det om våra skattepengar. Effekterna av offentlig upphandling, som ofta strävar efter det lägsta priset eller tillåter företag att konkurrera med statliga bidrag, smittar av sig även på den privata städsektorn. Många städbolag har kunder både i privat och offentlig sektor. Om företag upptäcker att låga anbud med anställningsstöd är ett bra sätt att leva på kan det sprida sig. Vi har ingen insyn i anbudsgivningen i den privata sektorn så jag kan inte uttala mig om företag tillåts konkurrera med bidragsanställningar även där, säger hon.

Gesa Markusson ger lagen om offentlig upphandling den största skulden och tycker därför att den behöver ändras.
– Låt lagen tillåta vanligt bondförnuft, det kan stoppa de lägsta anbuden. Lagen har sin grund i EU-lagstiftningen och de tidigare ambitionerna att förbättra direktivet har fastnat i juridiken, säger hon.
Gesa vill helst se att lagen ska stoppa företagare som tidigare dömts för ekonomisk brottslighet eller som tydligt inte lever upp till lagar och avtal. Och att köparen får större möjligheter att välja andra anbud än de med lägsta pris.
– Priskonkurrens pressar ner löneläget för städarna inom den kommunala sektorn. Det handlar om lönedumpning, vilket är mycket allvarligt och drar med sig städarnas löner även inom andra sektorer. Därför är offentlig upphandling en viktig fråga även för oss i Fastighets.

Fastighetsfolket har talat med städföretag som lämnat in anbud i det aktuella fallet om skolstädning. Det finns de som säger att de numera sällan lämnar anbud på städning inom offentlig eller statlig sektor. De vet att de sällan kommer på fråga eftersom deras anbud har högre timpris än andra med hänvisning till kvalitet, utbildad personal eller annat som kan bidra till en högre timkostnad.

Men det finns också företag som räknar på de flesta anbud inom offentlig upphandling i Stockholmsområdet som säger att i grunden är det inget fel på att arbetsgivare kan få ekonomiskt stöd via Arbetsförmedlingen när de anställer personer som varit utan jobb länge eller unga arbetslösa. Men det blir fel när de stör anbudsgivningen. Då gäller inte längre sund konkurrens.
Gemensamt för företagen som Fastighetsfolket talat med är att de tycker att det behövs fler upphandlare med särskild kunskap och erfarenhet av städbranschen. Fler behöver känna till hur ett städföretag fungerar och vad städning faktiskt kostar.
– Företag med anställningsstöd måste vid anbudsgivning kunna visa upp stödets storlek och hur länge det beräknas räcka till. Som upphandlare ska man säkerställa att skattepengarna används på rätt sätt. Ett lågt anbudspris ska alltid följas upp och säkerställas, säger en av företagarna Fastighetsfolket talat med.
 
Carina Tegström på utbildningsförvaltningen säger att lagen om offentlig upphandling inte medger att förvaltningen automatisk förkastar ett anbud som understiger det angivna timpriset. Anbudsgivaren ska få möjlighet att förklara varför företaget lagt ett lägre timpris. Här är statligt stöd ett skäl.
– Om vi hade beslutat att inte anta deras anbud med förklaringen om statligt stöd hade vi i princip medverkat till att företag inte kan samarbeta med Arbetsförmedlingen. Det kan inte anses rimligt, säger Carina Tegström.

Utbildningsförvaltningen har upphandlat ett ramavtal med nio städföretag, samtliga med kollektivavtal. I nästa steg, som i lagen heter förnyad konkurrensutsättning, ska skolorna besluta vilka de ska köpa tjänster av.
– I den förnyade konkurrensutsättningen kommer tidsåtgången för den aktuella städtjänsten att finnas specificerad i underlaget vilket inte medger några glädjekalkyler. Förutom priset kommer även flera olika kvalitetsparametrar att utvärderas, säger Carina Tegström.
Gesa Markusson tar i sin kritik upp vad som kan hända om ett städföretag med anställningsbidrag måste säga upp de anställda med statligt stöd under kontraktstiden.
– Det kan inträffa, men det är inget som vi kan påverka. För att komma åt det krävs förutsättningar för en översyn av det statliga stödet, säger Carina Tegström.

Fakta om lagen

Lagen om offentlig upphandling reglerar hur kommuner, landsting, statliga myndigheter och offentliga bolag ska agera vid köp av varor och tjänster med skattemedel. lagen bygger på EU-direktiv.
I mitten av februari antog EU:s ministerråd nya direktiv för offentlig upphandling. medlemsstaterna har två år på sig att införliva EU-direktiven i sin lagstiftning. målet är att de nya upphandlingsreglerna ska träda i kraft under våren 2016 i Sverige.
Flera fackförbund har lyft fram att det ska bli lättare att väga in krav på miljö och social hänsyn i upphandlingarna.
Även Svenskt näringsliv har kommenterat att kvalitetskrav, arbetsvillkor, krav på kollektivavtal och miljökrav kommer att väga tyngre än de gör i dag. Det kan betyda att många företag kommer att få svårt att leva upp till kraven.
 
En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud om den finner att priset är onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan myndigheten skriftligen begärt en förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar. En begäran om förklaring kan gälla till exempel om anbudsgivaren kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder eller om anbudsgivaren fått möjlighet att erhålla statligt stöd.
(Lagen om offentlig upphandling kapitel 12, paragraf 3)