Lång väg till vit jobb-modell

Svartjobb och oseriösa företag finns inte bara bland städbolag, utan i många olika branscher. För svenska kommuner och landsting, som årligen köper in varor och tjänster för 500–600 miljarder skattekronor, är det viktigt att veta att pengarna används på rätt sätt. Det är därför lagen om offentlig upphandling, lou, finns. Men att bara gå efter lou betyder inte att tjänsterna som köps in utförs på bästa sätt. Det blir därför upp till de upphandlande enheterna att ta fram och ställa bra krav.
I Malmö görs offentliga upphandlingar för omkring fem miljarder kronor om året. Och efter att ha inspirerats av andra kommuner i landet valde Malmö stad i slutet av 2012 att genomföra ett försöksprojekt där målet var att få ett tydligare fokus på miljömässig, etisk och socialt hållbar upphandling.

En av de stora delarna i projektet var den så kallade Vita jobb-modellen, som LO-sektionen i Malmö har ansvarat för från den fackliga sidan. Genom den finns bland annat krav på att företagen har kollektivavtalsenliga villkor för sina anställda.
LO-sektionens ombudsman Stefan Höök är den som håller i trådarna och han menar att införandet av modellen är viktig av flera anledningar.
– Det är viktigt för att motverka lönedumpning och för att kunna hålla villkoren uppe på arbetsmarknaden. I förlängningen är det även viktigt för skattebasen i kommunen. Om fler har jobb och vettiga löner så leder det till mer skatteintäkter, säger han och fortsätter:
– Jag brukar säga att det är näst intill ett nollsummespel med vita jobb. Det ska betalas ut lite högre löner men i slutändan är det fler som får schyst anställning och kan betala skatt.
Stefan Höök menar också att det är många branscher som gynnas om modellen används, eftersom leverantörerna åtar sig att se till att även underleverantörer och underentreprenörer uppfyller kraven.
Kraven som ska uppfyllas handlar till exempel om schysta arbetstider och arbetstidsersättningar,

Bra lönevillkor, försäkringar och att det är en säker arbetsmiljö. Samt att företaget inte har skatteskulder eller har varit inblandat i andra oegentligheter.
Stefan Höök Säger sig inte se några direkta nack- delar med Vita jobb-modellen men påpekar att det är viktigt med en väl fungerande kontrollfunktion.
– Här kan företag som inte har kollektivavtal vara med i och vinna en upphandling eftersom de säger sig uppfylla kraven. Men det är inte alltid som det faktiskt är lika bra i verkligheten som det ser ut på pappret. Med vanliga kollektivavtal sköter fackförbund kontrollen genom avtalsrörelse och förhandlingar.
Han hade därför helst önskat att det gick att ställa krav på kollektivavtal rakt av.
– Det är visionen och det vi strävar efter. Det här är en anhalt på vägen.
Pilotprojektet i Malmö pågick under nästan ett år och omfattade sammanlagt fem upphandlingar inom bygg, bland annat gällande en ny förskola och ombyggnad av gata till bussgata.
Och det visade sig att både kommunen, fackförbunden och företagen var positiva till projektet.

Fastighets berördes inte direkt av pilotprojektet men var ändå inblandat i diskussionerna.
Ulf Grimmestål, före detta ombudsman på Fastighets i Malmö, var den som var mest insatt och hans åsikt om modellen är tveklös.
– Det är klart att man ser det som positivt, oavsett bransch. Det här öppnar möjlighet för kommunen att dra åt skruvarna för företagarna och ställa krav på bra villkor och löner, säger Ulf Grimmestål.

Även flera företagare som stod utanför försöket ser positivt på en rättvisare upphandling.
– Det viktiga i en upphandling är att säkerställa att man har en prisnivå där seriösa företag kan konkurrera så att personalen får bra villkor och löner, säger företagaren Peter Rehnström.
Fram till i somras var han vd för städbolaget Support Syd och styrelseledamot i branschorganisationen Städföretagens riksorganisation, SFRO.
– Min uppfattning är att det är vanligt att städare inte får rätt lön för allt jobb de gör. De kanske inte får betalt för restiden till exempel, säger han.

Han beskriver städbranschen som en pressad men brokig bransch, där det finns allt ifrån stora städjättar till små familjeföretag. På samma sätt finns både specialiserade företag och sådana som är väldigt breda i sina tjänster.
– Det här gäller också för hur seriösa de är. Det finns hela spannet, från vitt till grått till svart. Det gemensamma bekymret är att det inte är så många som vågar ta betalt. Och omsättningsjakten gör att en del företag går på en prisnivå som ibland ligger så lågt att man inte kan ha lönsamhet med korrekta löner och kostnader.
Han menar att en stor del av ansvaret för att göra branschen schystare ligger på upphandlaren.
– Är upphandlaren en offentlig organisation som betalar med skattemedel så har man ett ansvar att se till att man använder sig av vettiga och seriösa företag. Jag tycker inte att det är etiskt riktigt att välja oseriösa företag även om upphandlingen blir billigare, säger han.
Peter Rehnström säger dessutom att privata företag i dag ofta har en bättre upphandlingsetik än offentliga organisationer.
– De vill ha en seriös partner som de kan visa upp och lita på och som kan representera dem inför kunderna, säger han.
Och för att styra upp de offentliga upphandlingarna kan Vita jobb-modellen vara ett alternativ.

I februari i år fattade kommunstyrelsen i Malmö också beslut om att införa modellen för alla tjänsteupphandlingar.
Tanken var att modellen skulle tas i bruk så snart som möjligt. Men arbetet med detta har visat sig dra ut på tiden.
– Det som pågår nu är en juridisk process att ”översätta” kollektivavtalen till kontraktsvillkor, och det tar tid. Men vi vill att det ska komma i gång så snart som möjligt och förhoppningen är att det ska vara färdigt i oktober, säger Andreas Schönström.
Han är socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö och är en av dem som har jobbat hårdast för att modellen ska införas.

I dagsläget får kommunerna nämligen inte ställa krav på att leverantörerna ska ha kollektivavtal, även om det kan komma att ändras i och med nya EU-direktiv. I stället får de ställa krav på jämförbara villkor.
För att kontrollera att företagen faktiskt håller det de har lovat i upphandlingsförfarandet ska representanter från fackförbunden anlitas som konsulter och utföra kontroller bland dem som vinner upphandlingarna.
En fråga som har diskuterats efter försöksåret är om förbunden har kapacitet att bistå med konsulter, men enligt LO:s Stefan Höök bör det inte vara några problem.
– Många av ombudsmännen jobbar ju redan med företag som inte sköter sig. Och det är bättre att jobba förebyggande än att rycka ut när det redan har inträffat något, säger han.

För att det ska bli skillnad måste det vara möjligt för seriösa företag att kunna vinna upphandlingar.
– Jag tror att det finns företag som känner sig tvingade att missköta sig som det är nu. När en bransch blir för smutsig tvingas man att antingen förlora uppdragen och lägga ner eller att anpassa sig efter marknaden, säger Stefan Höök.
Företag som inte vill konkurrera med dåliga villkor gör sig sällan ens besväret att delta i upphandlingarna. Peter Rehnström berättar att när han var vd för Support Syd hände det ofta att företaget avstod från att lämna anbud de gånger lägsta pris var avgörande.
– Sedan måste det alltid kunna finnas olika prisnivåer. Det är som med kläder eller vad som helst. Man kan få olika mycket beroende på vad man betalar. Men det viktiga är att lägstanivån är rimlig och acceptabel.

Mer om modellen

Vita jobb-modellen testades först i Stockholm men försöket avbröts av den borgerliga majoriteten när de tillträdde 2006.
Modellen, som ska användas vid alla tjänsteupphandlingar i Malmö kommun, bygger på fyra grundpelare. Alla företag som lägger anbud måste uppfylla och följa dessa krav:

• Det går inte att ställa krav på att företagen ska ha kollektivavtal, där- emot måste de erbjuda sina anställda kollektivavtalsenliga villkor.
• Huvudentreprenören är ansvarig för att se till att även alla underentreprenörer följer reglerna.
• Om reglerna bryts sägs avtalet upp. Det kan också bli aktuellt med skadestånd.
• Vid kontroller måste företagen visa upp alla relevanta handlingar som kontrollanterna efterfrågar. Både gällande huvudentreprenören och eventuella underentreprenörer.

Källa| LO