På väg mot nya beslut
KONGRESS 2014 Renée Lok, ordförande avdelning Falun, är ett av ombuden som reser till Stockholm för att delta i Fastighets kongress. Hon hoppas på debatt om hur organisationen som infördes för fyra år sedan kan förbättras. Enligt henne är det i dagsläget en skör demokrati.
Från Fastighets 120 avdelningar är sammanlagt 104 ombud anmälda till förbundets kongress, som hålls 21-23 november.
– I region Nord har vi fått skrapa ihop folk som kan vara ombud. Som jag ser det kan demokratin falla om vi inte får folk som är engagerade, säger Renée Lok, ordförande i avdelning Falun.
Där, liksom på flera håll i landet, är det svårt att locka aktiva medlemmar.
– Oftast kommer de bara på mötena om de har problem på sin arbetsplats, men det är inte det avdelningsmötena är till för i första hand, säger Renée Lok.
Beslutet att rita om kartan, skrota sektionerna och bilda många små avdelningar, fattades på Fastighets förra kongress, 2010.
Nu har en kongressperiod gått och i motionshögen till årets kongress finns inget förslag om att riva ritningen, men väl om att dra några nya streck, främst för vissa avdelningar.
När förslaget om den nya organisationen presenterades innan förra kongressen gick åsikterna isär. Innan klubban föll var ett tiotal kongressombud uppe i talarstolen för att säga sin mening. En av dem var Vivianne Fröding. ”Många tycker att de inte fått vara med i processen inför en ny organisation”, sa hon och påpekade att det finns både för- och nackdelar med en ny organisation.
Förbundsordförande Hans Öhlund menar dock att det hade föregåtts av en bred förberedande diskussion.
– Jag har hört flera som har sagt att det har blivit bättre än de har trott. Och huvuddelen av den nya organisationen beslutades i konsensus på kongressen, säger han.
När det var dags för beslut blev röstsiffrorna 148 mot 26 till fördel för den nya organisationen.
Mycket tyder också på att inte heller den gamla organisationen var fullt fungerande. Signaturen ”Ann” skrev i Fastighetsfolket strax före kongressen om problemet med att medlemmarna inte kommer till de fackliga mötena: ”Om facket inte får stöd och hjälp av medlemmarna finns snart ingen fackförening!”
I samband med införandet sa Hans Öhlund att en av de bärande punkterna för demokratin i förbundet är att alla medlemmar ska ha en god möjlighet att kunna träffas på medlemsmöten, ett av grundsyftena med förändringen.
Och när det nu har gått fyra år tycker han att den delen har uppfyllts.
– Det här är en demokratisk organisation som måste styras på ett demokratiskt sätt. Men samtidigt måste vi få ut så mycket facklig verksamhet som möjligt för pengarna, utan att vara ett företag. Och det har vi lyckats med.
Enligt honom är regionala skyddsombud och andra fackliga företrädare mer ute på arbetsplatserna nu än förut.
– Det är en stark fördel. Och det blir fler och fler avdelningar som både är fullt aktiva och som har en grundverksamhet. Sa det går åt rätt håll, säger Hans Öhlund.
Men bilden av att det är ökad aktivitet nu känns inte igen i alla avdelningar. Av förbundets 120 avdelningar har drygt var tredje, 44 stycken, en styrelse och egen verksamhet. Samtidigt har en tredjedel bara en styrelse på pappret, men ingen verksamhet i praktiken, och en knapp tredjedel, 37 stycken, har inte ens en komplett styrelse.
– Med tanke på att folk inte kommer på mötena får vi inga synpunkter från medlemmarna och då får vi inte heller med oss något till kongressen. Det gör att vi får mindre demokrati i förbundet, säger Renée Lok.
Flera motioner till årets kongress handlar också om olika sätt att öka engagemanget i avdelningarna, till exempel genom att ändra indelningen av dem så att medlemmarna ska känna större delaktighet. Flera motionärer menar att många vill höra till avdelningen närmast sitt jobb snarare än den som är närmast deras bostad.
Men situationen skiljer sig åt i landet. Medan vissa regioner har svårt att hitta kongressombud och fylla styrelser har flera börjat bli mer aktiva. En avdelning i region Ost anordnade till exempel en resa till Ullared med facklig information under bussturen.
– De som har börjat komma i gång ser möjligheterna. Men sedan finns det några avdelningar där vi knappt har ombud till kongressen. Att få ihop en styrelse där är svårt, säger Mohamad Elmarghichi, ombudsman i region Ost.
Han menar att det finns möjlighet för fler att gå på möten nu, och att det är en fördel med den nya organisationen. I regionen jobbar de också för att locka folk till avdelningsmötena genom att ringa runt till medlemmarna och informera om vilka frågor som kommer att tas upp, i stället för att bara skicka kallelser.
– På slutet har det blivit en större acceptans för den nya organisationen. När man inser att det här är en ny verklighet börjar man titta på vad som går att förbättra och se framåt, säger han.
Och han får medhåll från den södra delen av landet. Eve Nilsson, avdelningsordförande i Lund, tycker i stort att det var bra att den nya organisationen drevs igenom.
– Man måste våga tänka utanför ramarna ibland och våga ta steget till förändring även om man inte vet exakt hur det ska bli. Sedan kan det komma nya idéer utifrån det, säger han.
Sammanfattningsvis får den nya organisationen, efter fyra år, både ris och ros. Medan vissa regioner har en stor andel väl fungerande avdelningar har andra problem att fylla platserna. Medan vissa har hittat metoder att få i gång verksamheten har andra svårt att skapa engagemang. Flera har också framfört kritik om svårigheter att få det praktiska, med teknik och central ekonomi, att fungera på ett bra sätt.
Men som Mohamad Elmarghichi uttrycker det:
– Jag hade väntat mig att det skulle komma motioner om att ändra organisationen men av motionerna som har kommit handlar det mer om att förbättra.
Kort om organisationen
Fastighets är i dag indelat i fem regioner; Nord, Tvärs, Ost, Väst och Syd. Förut fanns sektioner i elva avdelningar.
Det finns också 120 avdelningar med rätt att utse ombud till kongressen (vart fjärde år) och förbundsmötena (två gånger om året).
Förbundsstyrelsen består av sju ledamöter, jämfört med tidigare 21.
Dessutom är förbundets ekonomi numera centraliserad.