Rent sjukhus med surfplatta

Med en stadig klämma runt handtaget på städvagnen intill väggen i den
långa gula korridoren sitter den. Den personliga Ipaden som Evangeline Luma använder dagligen i sitt jobb som städare på universitetssjukhuset i Oslo.
– Allt finns här. Det är en enkel översikt över rummen och det står allt som ska göras varje dag, säger hon.
Principen bygger på en visuell ritningsbaserad arbetsbeskrivning som visar rummen i olika färger beroende på om de ska städas eller har blivit städade. Dessutom finns information om vad som ska göras i varje rum.

Evangeline Luma, som började på sjukhuset för över 17 år sedan, långt före surfplattornas tid, var väl van vid de gamla laminerade arbetsplanerna som förut hängde på städvagnen. Eftersom hon inte heller brukar använda dator eller surfplatta hemma var hon lite skeptisk när hon först fick höra talas om Clean pilot, som det nya verktyget heter. Men hon berättar att det bara tog några timmar att lära sig hur det fungerar.
– Den enda gången som det inte har fungerat var över jul- och nyårshelgerna. Då hade vi särskilda arbetsplaner och de var inte uppdaterade i Ipaden, säger hon.
Verktyget Clean pilot är framtaget av det norska utvecklingsföretaget Datec.
– Vi såg att ett av de största problemen för en städare är att du inte har en arbetsbeskrivning, eller att du har en som du inte förstår. Då kan du inte göra ditt bästa. I dag räcker det inte att göra ”bra nog”. Allt ska bli billigare och effektivare hela tiden, säger Jørgen Sannesmoen, daglig ledare på Datec.

De började därför arbeta med att ta fram ett verktyg som skulle vara särskilt anpassat för att underlätta arbetet för städare. Det skulle vara enkelt att förstå och använda och innehålla lösningar som gör det enklare att göra ett bra jobb.
Projektet drog i gång 2010 och efter tre år av utveckling och praktiska tester kunde Clean pilot lanseras 2014.
– Vi har lagt mycket tid på att hitta praktiska lösningar. Fästet måste vara säkert och det ska passa alla städvagnar så att kunden inte behöver köpa nya. Samtidigt är det en fråga om smitta och bakterier, det måste vara hygieniskt säkert också, säger Jørgen Sannesmoen.

Den arbetsplats som deltog i pilotprojektet var Rikshospitalet i Oslo och städaren Florente Lumban är en av de 20 städare som testade Clean pilot redan i februari 2013.
– Först hängde det sig och gick sakta men Datec fanns här hela tiden och fixade och gjorde jättebra uppföljning, säger han.
Nu har han bara positiva saker att säga om verktyget.
– Det ger översikt. Jag kan själv skapa en plan för min dag och se om jag ligger bra till tidsmässigt. Chefen har samma översikt, men jag ser det inte som övervakning utan mer att chefen har bättre förståelse för vad som händer under dagen, säger Florente Lumban.
Ett problem med de gamla arbetsplanerna i papper var att de blev slitna, ibland till den grad att de var oläsliga.
– Förut städade jag mer än jag borde eftersom det var enklare att ta ett rum för mycket än att försöka tyda planen, säger städaren Florente Lumban.

Han är till vardags en av alla vitklädda människor som vant rör sig på det stora sjukhuset. Huvudbyggnaden delas av en lång mittdel med ett gigantiskt glastak som släpper in dagsljus, men på vardera sida om den stora mittpassagen ligger avdelningar och traditionella sjukhuskorridorer. Innanför de automatiskt öppnande dörrarna gör sig också den traditionella sjukhusdoften påmind, den av vag sjukdom toppat med handsprit och total antibakteriell renhet.

Rikshospitalet är ett både framstående och historiskt sjukhus. 1983 genomfördes världens första hjärttransplantation här. Stoltheten över det sitter i väggarna och har smittat av sig även till städarna.
– Jag tror att det är en anledning till att vi kom med i det här projektet. Att det finns en vilja och att man vågar testa nya saker, säger Kristine Torgersen, som är sektionsledare för renhållning på Universitetssjukhuset i Oslo och ansvarig för införandet av Clean pilot.

Av de anställda städarna på sjukhuset finns 35 olika nationaliteter representerade och många, både städare och arbetsledare, var ovana att använda ny teknik i jobbet. Både det språkliga hindret och tekniken i sig var därför en omställning för många, men Kristine Torgersen såg det redan från början som ett positivt inslag och var nyfiken på vad det kunde ge för effekter.
– Städare har inte haft tillgång till nättjänster och jag tänkte att det här skulle bli kul eftersom de sällan får något extra. Det höjer statusen på städning, även om det sker med vissa begränsningar, säger Kristine Torgersen.
Hon sitter i arbetsledarnas gemensamma kontor där två svarta skåp numera är placerade. De innehåller 60 namnmärkta laddningsfack vardera. Det är också där som alla surfplattor förvaras på nätterna och när de inte används.

Både hon och arbetsledarna som nu använder Clean pilot för planering och dokumentation är nöjda med hur det fungerar.
– Jag är väldigt gammaldags av mig och för mig var det från början otänkbart att jobba med en surfplatta. Men jag provade och jag fick ändra uppfattning. Det är väldigt lätt att använda, säger arbetsledaren Anwar Iftikhar.
Att köpa in surfplattor och programvara kostar visserligen en del pengar, men Jørgen Sannesmoen på Datec menar att det ger många positiva effekter. Inte minst eftersom det ger städaren mer kontroll och för att det kan göra arbetet mer effektivt.
– Vi har haft diskussioner ur ett övervakningsperspektiv men eftersom det inte syns exakt var städaren är, utan bara när ett rum är klart, så har städaren lika mycket information som arbetsledaren. I Norge säljer fackförbunden till och med in det till sina medlemmar, säger han.
Och enligt Florente Lumban har detta gett även andra positiva effekter.
– Det händer att ambulanspersonal och patienter reagerar och frågar hur det kommer sig att städarna har surfplattor på vagnarna. Då får vi förklara vad det är. Och det är kul, då är du inte bara en städare, säger han.

Cathrin Snare, huvudförtroendevald för Fagforbundet Sunnaas på Oslo sjukhusservice, var facklig representant i pilotprojektet med Clean pilot. Hon är inte helt övertygad om att verktyget bara är bra.
– Vi var rädda att städarna skulle bli övervakade men Datec och arbetsledningen sa att det inte skulle bli så eftersom det inte handlar om att se var en enskild städare är utan bara om när rummen är städade. Men det går fortfarande att se var en Ipad befinner sig och vår bild är att städarna inte har fått lika stor nytta av det som det framställdes från början. Städarna får till exempel inte ta hem surfplattorna, vilket de fick under pilotförsöket, säger hon.