Gymnasiekompetens eller inte är ofta avgörande för unga som söker jobb. Samtidigt råder det brist på folk med gymnasieutbildning inom många yrken. Därför vill regeringen ge unga arbetslösa gymnasieutbildning och traineejobb.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har idag presenterat hur regeringen vill få ner ungdomsarbetslösheten. Förslagen finns med i regeringens vårbudget.
Enligt Statistiska centralbyrån är 150 000 personer mellan 15 och 25 år arbetslösa. Knappt 88 000 av dem är 20-24 år gamla. Arbetslösheten bland unga utan gymnasiebetyg ökade kraftigt under finanskrisen och fortsatte sedan att öka när krisen var över. Situationen har varit bättre för unga med gymnasiebetyg eller eftergymnasial utbildning eftersom de har påverkats betydligt mindre av krisen.
– Här finns det en tydlig vattendelare bland de ungdomar som klarat av gymnasieutbildningen och bland dem som inte har gjort det. Dessutom åker de med fel kompetens lätt ut i arbetslöshet igen. Därför räcker det inte för unga att få in en fot på arbetsmarknaden. Gymnasiekompetens är den viktigaste nyckeln, säger Ylva Johansson.

I dag är cirka 20 000 ungdomar utan gymnasiebetyg inskriva hos Arbetsförmedlingen. För att minska detta vill regeringen inrätta utbildningskontrakt för unga arbetslösa mellan 20 och 24 år. Kontraktet är mellan individen, Arbetsförmedlingen och kommunen. Studierna kan ske på heltid eller deltid i kombination med arbete eller praktik. Målsättningen är en fullföljd gymnasieutbildning. Detta beräknas komma i gång tidigast den 1 augusti. I år planeras 3 000 utbildningskontrakt, nästa år ska antalet öka till 7 700 kontrakt.

Regeringens andra förslag för ungdomar är traineejobb. De ska vara möjliga i hela arbetsmarknaden, även i den privata sektorn. Traineejobben ska finnas inom bristyrken eller andra yrken där det finns chans att få jobb.
– Unga kan etablera sig på arbetsmarknaden och bli kvar samtidigt som en viktig kompetensförsörjning garanteras, säger Ylva Johansson.
Inom sju år behövs 129 000 nya undersköterskor. Det finns ett stort rekryteringsbehov inom flera yrken med gymnasial yrkesutbildning, till exempel fastighetstekniker, VVS-montör och styr- och reglertekniker.

En traineeanställning ska subventioneras i högst ett år. Men utbildningen som berättigar till studiemedel kan pågå längre.
– Vi har inget krav på att arbetsgivaren ska stå för yrkesutbildningen. Det har visat sig att vara svårt för många arbetsgivare att erbjuda utbildning i anställningen, säger Ylva Johansson.
Yrkesutbildningen ska istället ske inom den reguljära utbildningen.
Arbetsgivaren får halva lönekostnaden upp till 10 000 kronor i månaden för halvtid. Staten betalar utbildningskostnaden. Arbetsgivare som erbjuder traineeanställningar ska ha kollektivavtal eller motsvarande.

Traineejobben inom välfärden är till för ungdomar som varit arbetslösa längre. Arbetsgivaren får en subvention på 85 procent av lönekostnaden och ett handledarstöd på 2 200 kronor i månaden. För att vara säker på att stödet inte strider mot EU:s regelverk måste regeringen först få klartecken från EU för att även äldre- och handikappomsorg kan omfattas av subventionen.

Fastighets välkomnar regeringens förslag. Ombudsman Peter Aronsson på förbundskontoret är ”försiktigt positiv”:
– Det är viktigt att få ungdomar att förstå hur viktig gymnasieutbildningen är. Att införa utbildningskontrakt är ett sätt.
Peter Aronsson hoppas att det kan bli några traineejobb även i fastighetsbranschen.
– Många fastighetsbolag står inför stora pensionsavgångar så fler behöver anställdas. Det här är ett sätt att stärka kompetensen hos företagen.