Karin vågar blicka framåt
Karin Magnusson är 23 år gammal men har redan fått erfara hur det är att hamna mellan stolarna i myndighetsvärlden. I samband med en depression blev Karin ”nollad” och förlorade rätten till både studiemedel, a-kassa och sjukpenning. Nu finns förslag om regeländringar som kan göra att andra slipper detta.
När Karin Magnusson öppnar dörren till sin lilla 24-kvadratslägenhet i Huskvarna ger hon intryck av att vara som vilken 23-åring som helst. Den starka vårsolen skiner in genom takfönstret och lyser upp orden på väggen om att tro på sig själv medan Karin bjuder på kaffe i stora porslinsmuggar. Hon berättar glatt hur hon trivs med sitt nya jobb som fritidsledare, så mycket att hon bestämt sig för att söka in till fritidsledarutbildning till hösten.
Men det var inte länge sedan tillvaron såg annorlunda ut. Efter diverse kortare jobb efter gymnasiet, bland annat som bovärd på fastighetsbolaget Vätterhem, blev Karin arbetslös. Hon gick på a-kassa ett tag och jobbade sedan lite extra på timmar i en butik, men bestämde sig för att sätta sig
i skolbänken och läsa upp betygen.
Till en början fungerade det bra, men en bit in på hösten började problemen. Koncentrationsförmågan försvann, liksom motivationen. Hon kunde inte sova, hade ständig huvudvärk och kände sig alltmer nedstämd. Detta var början på en djup depression och Karin blev sjukskriven i längre och längre perioder.
Studieresultaten rasade och till slut sa Centrala studiestödsnämnden, CSN, nej till fortsatt studiestöd.Trots att studiemedlen försvann ville Karin inte kasta in handduken och ge upp skolan, så hon stod kvar som studerande mellan omgångar av sjukskrivningar.
Det visade sig vara ett stort misstag. Resultatet blev att hon förlorade rätten till sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och därmed även rätten till sjukpenning. Eftersom hon inte längre uppfyllde ett så kallat arbetsvillkor, med sex månaders arbete före arbetslösheten, hade hon inte heller rätt till ersättning från a-kassan.
Först på våren förra året lämnade Karin studierna definitivt, men då var skadan redan skedd. Karin är fortfarande sjukskriven på 25 procent men har under det senaste året inte fått en enda krona från Försäkringskassan. I stället har hon klarat sig genom stöd från sina föräldrar och periodvis genom socialbidrag.
– Hade det inte varit för mina vänner och min
familj hade jag nog inte funnits här i dag, berättar Karin.
Med hjälp av sin pappa kom hon i kontakt med Lennart Mauritzon, en av Fastighets ombudsmän i Jönköping. Han har försökt hjälpa till på de sätt han har kunnat.
– Det här är inget nytt, det finns många liknande exempel, men det är lika tragiskt varje gång. Det är inte så enkelt att må dåligt i dag, säger han.
Vad Karin borde ha gjort är att antingen se till att bli sjukskriven på heltid, eller att hoppa av skolan och direkt anmäla sig som
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen när hon förlorade rätten till studiemedel. På första dagen. Bara då hade hon kunnat behålla sin sjukpenninggrundande inkomst.
– Ansvaret att informera sig
om de olika reglerna ligger i
huvudsak på individen såsom
det är i övrigt i samhället. Men
självklart är man alltid välkommen till oss för att få information, antingen via vårt kundcenter eller hemsida, säger Eva-Lotta Germundsson, verksamhetsutvecklare och expert på frågor om SGI på Försäkringskassan.
Hon kan inte kommentera det här enskilda fallet och kan inte heller ge någon bild av hur vanligt det är att människor förlorar sin SGI därför att de inte har all kunskap som krävs, eftersom det inte finns någon statistik kring det.
För Karin Magnussons del var informationsansvaret ett för stort krav när hon mådde dåligt.
– När man är i en situation och redan känner sig stressad och pressad är det svårt att hitta kraft för att ta tag i allt pappersarbete. Det var femtioelva olika blanketter till Försäkringskassan och CSN och det gjorde allt ännu jobbigare, jag ville bara klara av skolan, säger Karin.
Och Lennart Mauritzon tycker inte att det är förvånande att Karin Magnusson gjorde som hon gjorde.
– Många vill försöka göra nåt rätt och så blir det fel ändå, säger han.
Karin har provat flera olika vägar för att få ersättning men samtliga försök har avslagits. Dels har hon begärt omprövning av a-kassans och av Försäkringskassans beslut. Dels har hon gjort en ansökan via Fastighets till LO-TCO Rättsskydd, som kan bevilja facklig rättshjälp. Men även det har hon blivit nekad, eftersom det inte har blivit fel enligt lagen.
– Det är en rent juridisk bedömning. Jag beviljar alltid rättshjälp när det finns en chans att vinna. Om det blir avslag så beror det på att det antingen står fel någonstans, att det helt enkelt har blivit fel, eller att vi redan har drivit en sådan fråga tio gånger och förlorat, säger Torbjörn Jonsson, central ombudsman på Fastighets.
Med hjälp av en jurist från rättsskyddet är han den som fattar beslut om de rättshjälpsansökningar som kommer in från förbundets medlemmar.
Karin Magnusson har tvingats acceptera besluten men känner sig besviken och upplever att hon har blivit illa behandlad av myndigheterna.
– Jag önskar att de hade lyssnat lite mer och försökt sätta sig in i situationen och förstå i stället för att bara avfärda och dumförklara mig, säger Karin.
För hennes del har okunnighet om hur regelverket ser ut lett till mängder av utebliven ersättning.
Men frågan om försäkringssystemet är också aktuell nationellt. Den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen, som efter över fyra års arbete lämnade sin slutrapport till regeringen
i början av mars, trycker på att det är viktigt att färre hamnar utanför försäkringssystemet.
– Målet med det nya förslaget är att fler ska ha kunskap om vilken inkomst de har försäkrad och det ska vara lättare att veta, se och beräkna den inkomsten, säger Patrik Björck, socialdemokratisk riksdagsledamot och representant i den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen.
Några av förslagen som utredningen lagt fram gäller just den sjukpenninggrundande inkomsten och ett av dem handlar om att öka tryggheten för den som avslutar studier. För att systemet ska vara mer förlåtande mot den som inte anmäler sig hos Arbetsförmedlingen första dagen efter avslutade studier ska det gå
att hoppa över månader med studiestöd, då SGI fortfarande är skyddad. Det ska inte heller krävas studiestöd under en hel månad för att månaden ska vara överhoppningsbar.
– Huvudspåret är att man måste ha en del såna här förslag för att fånga upp dem som inte passar in i de vanliga grupperna, säger Patrik Björck.
Framtiden ser trots allt ljus ut för Karins del. Hon har fått besked från CSN att hon kommer att få studiemedel om hon börjar plugga igen och hon har målet inställt på att bli fritidsledare.
– Det är klart att jag är nervös men det här är något som jag verkligen vill. Jag har ett mål och jag vill hjälpa unga människor att förstå depression och att det är viktigt att lyssna på dem som inte mår bra.
Detta är ett arbetsvillkor
För att ha rätt till ersättning från a-kassan krävs att du är medlem i a- kassan inom din bransch. Du måste också uppfylla ett så kallat arbetsvillkor. Det innebär att du måste har arbetat minst 80 timmar i månaden i minst sex månader det senaste året innan du blev arbetslös. Alternativt ska du ha arbetat minst 480 timmar under det senaste halvåret, och minst 50 timmar per månad.
Det finns undantag från detta, om du till exempel varit sjuk på heltid eller studerat på heltid. Då kan det räknas som en överhoppningsbar tid. Det får dock inte finnas några pauser i en sådan period.
Tips om du blir sjuk
- Se till att alla anmälningar blir gjorda, redan första dagen, till Försäkringskassan, arbetsgivaren eller arbetslöshetskassan och framför allt till Arbetsförmedlingen.
- Ta hjälp av facket om du behöver råd eller tala med kommunen som ibland kan erbjuda personliga ombud för myndighetskontakter. Om du blir nekad ersättning från Försäkringskassan och/eller a-kassan, se till att kontakta socialkontoret redan första dagen. De kan inte ge ersättning retroaktivt.
- I ärenden där du upplever dig missgynnad finns möjlighet att ompröva beslutet. Nästa steg är att skriva en rättshjälpsansökan till LO-TCO Rättsskydd. Detta beslutar Fastighets om.
Källa: Lennart Mauritzon