Ett regelverk i förändring

I händerna på arbetsgivaren

På jobbet

Reglerna för arbetskraftsinvandring har skärpts successivt sedan de infördes 2008. Men fortfarande blir människor utnyttjade som billig arbetskraft, med låga löner och dåliga arbetsvillkor.
– Det är inte helt ovanligt att folk kommer hit genom lånade pengar som de ska tjäna igen. Och de blir ju beroende av arbetsgivaren, säger Thord Ingesson, utredare på LO.

Dessutom är det inte alltid från branscher där det faktiskt finns ett behov av kompetens och arbetskraft från andra länder som ansökningarna kommer.
– Tyvärr är det ofta branscher där det förekommer mycket fusk och ekonomisk brottslighet, säger Thord Ingesson.
En sådan bransch är städbranschen, som länge har funnits med på listan över de tio vanligaste yrkena för ansökta arbetstillstånd. Även hotell- och restaurangbranschen har länge varit hårt ansatt.

2014 beviljade Migrationsverket 208 förstagångsansökningar om arbetstillstånd för yrkeskategorin ”städare m.fl”, och 54 stycken för ”städare, hemservicepersonal m.fl”. Samma år fick Fastighets region Ost ensam in totalt 622 ansökningar. Året innan beviljades 397 ansökningar i kategorin.
Under 2015 års första tre månader har 11 ansökningar inom städ beviljats av Migrationsverket. Under samma tid har region Ost fått in cirka 150 stycken ansökningar.

Det innebär att det totalt sett har skett en minskning av antalet beviljade arbetstillstånd från Migrationsverket, i takt med att regelverket skärpts sedan det först infördes 2008. Innan dess var det Arbetsmiljöverket som avgjorde inom vilka yrken som det fanns brist på arbetskraft.

Den första förändringen kom 2012. Då förhandskraven ökade inom vissa branscher, bland annat städ. Fram till dess var det i princip bara den fackliga förhandskontrollen som utgjorde underlaget för Migrationsverkets beslut.

I augusti förra året fick Migrationsverket större möjligheter till efterkontroller men Robert Kollberg, chef för Migrationsverkets arbetstillståndsenhet i Stockholm, kan inte svara på hur arbetet med detta fungerar i dagsläget.
– Det är ett pågående utvecklingsarbete som jag inte vill uttala mig om. Vi håller fortfarande på att utveckla arbetet och det är för tidigt att dra några slutsatser, säger han.
Fackförbundens utlåtanden är därmed fortsatt av stor vikt för att ingen ska råka illa ut.

Enligt Johanna Måhlén, presskommunikatör på Migrationsverket, är det en viktig del i lagstiftningen att facket ska ges möjlighet att yttra sig över anställningsvillkoren. Svaren som kommer in är, enligt henne, en stor del av bedömningen och ses som ett stort stöd i handläggningen.
– Det finns vissa kriterier och om man inte uppfyller något av dessa kriterier riskerar man att få avslag på sin ansökan, säger Robert Kollberg.

Om lönen till exempel är lägre än den kollektivavtalade minimilönen för yrket kan inte arbetstillstånd ges. Detsamma gäller om försäkringar inte har tecknats.
 Men trots den fackliga förhandskontrollen är det många som råkar illa ut. Divine Odafeuwiroro är bara ett av tusentals exempel.

LO vill därför ha tuffare kontroller. Dessutom vill de att risken ska fördelas bättre mellan arbetsgivare, arbetstagare och samhället.
– I dagsläget ligger hela risken på den enskilda individen. Vi menar att arbetsgivaren måste åta sig att ha arbetaren anställd med vettiga arbetsvillkor under en viss tid. Sedan bör samhället ta på sig en del av ansvaret genom generösare regler för att stanna permanent i landet, säger Thord Ingesson.
Det här är också ett förslag som regeringen har varit inne på. I budgetpropositionen som röstades ner i höstas stod det att ”regeringen avser vidta ytterligare åtgärder i syfte att på lämpligt sätt stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden genom att utreda möjligheten att göra arbetserbjudandet juridiskt bindande.”

I vårändringsbudgeten nämndes inte detta men enligt uppgifter till Dagens nyheter arbetar justitiedepartementet med direktiv till en utredning.
När Fastighetsfolket frågar Lars Westbratt, statssekreterare åt justitieminister Morgan Johansson, svarar han via mejl:
– Målsättningen är att Sverige ska ha ett system för arbetskraftsinvandring som på ett långsiktigt hållbart sätt kan möta de behov som finns av att rekrytera kompetens utomlands, samtidigt som utländska arbetstagare skyddas mot utnyttjande. Vilka exakta åtgärder som behövs vidtas är i dagsläget lite för tidigt att säga.