Tillfälligt lärlingsprojekt
med lyckat resultat

Alecs Johannesson får en stor del av sin gymnasieutbildning till fastighetsvärd på Bostadsbolaget. Genom handledaren Krax Haake lär han sig handskas med allt från upprörda hyresgäster till ovanliga kranar. Saker som är svåra att lära sig i en skolbänk.
– Vi lär oss bara det grundläggande i skolan. Allt det andra måste man lära sig när man är ute.

Det började som en nödlösning. Bara ett par elever i varje årskull hade valt fastighetsinriktningen på VVS- och fastighetsprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium, och skolan hade svårt att erbjuda vettig undervisning i så minimala klasser.
Läraren Jonas Gunnarsson och skolans rektor tog upp problemet i programrådet, där Thomas Gustavsson, Fastighets klubbordförande på Bostadsbolaget, sitter med. Thomas Gustavsson erbjöd sig att fråga sitt företag om eleverna kunde få gå som lärlingar under resten av sin utbildningstid. Det fick de. Så i oktober 2014 lämnade Alecs Johannesson och hans skolkompisar skolbänken för att i stället dra på sig arbetskläder tre dagar i veckan.

När vi träffar Alecs Johannesson och hans handledare Krax Haake på Boservice-kontoret i Haga i centrala Göteborg har Alecs varit där i nästan ett halvår. Det är uppenbart att de känner varandra väl vid det här laget.
– Jag trivs väldigt bra här. Jag har kommit in bra i gruppen. Och det är betydligt roligare än jag trodde, säger Alecs Johannesson.
Han beskriver sig själv som en rastlös person som blir uttråkad av att sitta still eller göra samma sak under lång tid. På så sätt är yrket som fastighetsvärd perfekt.
– Jag får träffa många olika typer av människor och jag lär mig nya praktiska saker varje dag.

Om gymnasieprogrammet hade följt den ursprungliga planen skulle Alecs ha gjort 10 veckors praktik under sitt sista år på gymnasiet. I stället har det blivit i genomsnitt tre dagar i veckan. Det har gett honom tid att hitta sin plats i gruppen och att klara allt fler arbetsuppgifter på egen hand.
– Saker som jag känner mig säker på får jag göra själv. Då står Krax bara bredvid.
Till största delen följer Alecs Johannesson med Krax Haake på de ärenden som kommer in. Men ibland får han uppgifter att greja med själv. Som då Krax letade fram några gamla lås och gav Alecs i uppdrag att slå isär dem utan att låta delarna hoppa isär.
– När Alecs slog på det första låset sa det bara ”spring” och delarna flög ut. Då sa jag att ”nu har du lärt dig det – att det går inte att öppna ett lås utan att knixa med det”, säger Krax Haake.

Just knixandet – specialknepen och förmågan att hitta lösningar utifrån situationen – är något Krax Haake menar är svårt att lära sig i ett klassrum. Hagakvarteren erbjuder däremot mycket övning på det. Stadsdelen rymmer allt från trähus från 1800-talet till fastigheter byggda 1984. Därmed förekommer alla sorters lås, kranar, toalettstolar och annat.
Även hyresgäster finns i alla varianter, har Alecs Johannesson märkt. Därför gäller det att lyssna lyhört på var och en.
– Det är viktigt att se saker ur hyresgästens perspektiv. Jag lyssnar mycket på Krax och hans kollega Jimmy – hur de hanterar samtalen.

Krax Haake kom in i yrket som fastighetsvärd år 2000, efter att ha jobbat som smed och snickare. När Bostadsbolaget 2002 erbjöd anställda att gå en handledarutbildning var han en av dem som nappade. Sedan dess har han handlett en rad praktikanter: elever från olika utbildningar, personer som arbetstränar, trainee-anställda.
Om man kan ge något bra till andra så ska man göra det, resonerar Krax Haake.
– Femtio procent av min egen erfarenhet har jag fått från andra. Så det känns schyst att kunna dela med sig.
Visst kräver det tid och energi att ta emot och introducera en ny person i yrket. Men det ger samtidigt mycket tillbaka, tycker Krax Haake. Och efter en tid väger vågskålen ofta över.
– Om man ser det som att praktikanten går från att vara en belastning till att vara en tillgång är Alecs en tillgång i nuläget.

Ervin Jasarovic, bovärd i stadsdelen Guldheden, har också tagit emot många blivande fastighetsvärdar. Under hösten och våren har han handlett Alecs klasskompis Anton Wangerås. Numera känner han sig trygg med att lämna över vissa ärenden.
– Om det är enklare grejer, som att byta en ringklocka eller montera en dörrstängare, brukar jag låta Anton gå ensam. Då säger jag bara åt honom att testa och själv hitta lösningarna. Däremot får han inte gå ensam om det gäller el och vatten.
Anton Wangerås tycker att han har lärt sig mer om yrket under några månaders praktik än under ett helt år i skolan. Inte minst när det gäller att möta hyresgästerna. Det är också något han fått höra under utvärderingssamtalen ungefär varannan vecka, då hans lärare Jonas Gunnarsson kom- mer ut till arbetsplatsen.
– Tidigare var jag inte direkt den sociala personen. Men både Ervin och Jonas säger att jag har utvecklats.

Thomas Gustavsson har arbetat länge med utbildningsfrågor. Bland annat satt han med i det yrkesråd som tillsammans med Skolverket utvecklade kursplanerna för gymnasiets fastighetsinriktning. Han tror starkt på att förlägga en stor de av lärandet ute på arbetsplatser. Men det gäller att handledarna är väl förberedda och att skolan och arbetsplatsen har en gemensam plan. Annars riskerar praktiken att bli en sorts förvaring.
Thomas Gustavsson brinner för att göra yrket mer attraktivt för unga och skapa bättre vägar in.
– Det måste kunna vara en dröm att bli fastighetsvärd. Det ska inte behöva vara något man växlar över till först när man är 25–30. Jag tycker att branschen måste se till att de infartsvägarna finns.
Han tror att det finns flera skäl till att det har varit trögt att locka ungdomar. Ett är att det är brist på duktiga lärare med yrkeserfarenhet. Ett annat att det kan vara svårt att förstå exakt vad yrket innebär.
– Det finns så många olika beteckningar, bovärd, kvartersvärd, husvärd, teknisk förvaltare. Jag tror att det gör att yrket blir luddigt.

Inför höstterminen verkar trenden ha vänt på Lindholmens tekniska gymnasium. Tolv av förstaårseleverna har valt fastighetsinriktningen till hösten. Jonas Gunnarsson och Thomas Gustavsson hade hoppats kunna fortsätta att utveckla lärlingssamarbetet med de stora allmännyttiga fastighetsbolagen i Göteborg. Men företagen har nyligen meddelat att de vill återgå till den tidigare modellen, med 10 veckors praktik under utbildningen.
– Vi har gjort en punktinsats för att skolan inte hade resurser. Det har fungerat bra, men vi vill inte ha en lärlingsutbildning förlagd till oss på längre sikt. Vi jobbar redan jättemycket med praktikanter överlag. Det handlar också om att vi anser att skolan har ett pedagogiskt ansvar, och det kan vi inte fylla, säger Maria Hultgren, Bostadsbolagets personaladministratör.

Anton Wangerås tycker det är synd att andra inte kommer att få samma chans som han själv.
– Det tar mer än tio veckor att känna sig säker i yrket. Det är ju ganska krävande, eftersom man har med hyresgäster att göra och arbetar i deras lägenheter.
Förutsatt att de får godkända betyg kommer både Anton och Alecs att börja som trainee-anställda på Bostadsbolaget direkt efter studenten. Det är ett erbjudande som alla elever på fastighetsprogrammet får, enligt en överenskommelse mellan skolan och företaget.

Alecs Johannesson hoppas att året som trainee sedan kan gå över i en riktig anställning. För nu vet han vad han vill jobba med.
– Jag vill absolut fortsätta, det är ett roligt yrke. Det är inte bara att man får hålla på och greja mycket, utan det är socialt också, det tycker jag om.

Fakta om lärlingssatsningen

De fem elever som går årskurs 2 och 3 på fastighetsprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium har sedan i höstas fått en stor del av sin utbildning förlagd till
en arbetsplats. Fyra är på Bostadsbolaget och en på Familjebostäder. Eleverna följer med en fastighetsvärd som har handledarutbildning, och skolan har utvecklat en kunskapsmatris som grundar sig på Bostadsbolagets checklista för nyanställda. Lärare, handledare och elev träffas regelbundet för att utifrån matrisen följa upp hur eleverna utvecklas.