Laddar för fler bostäder

Regeringens mål är att bygga minst 
250 000 nya bostäder under de kommande fem åren. Fackförbunden i 6F anser att behovet är större. Är regeringens mål för lågt satt?
– När vi satte målet hade vi data som pekade på att minst 250 000 lägenheter behövs. Under det här halvåret har det kommit nya prognoser. Det är inte omöjligt att vi kommer att ändra på målsättningen, säger Mehmet Kaplan.

Regeringen har lovat 3,2 miljarder om året i investeringsstöd för att få fram nya hyreslägenheter. Hur ska det gå till?
– Vi har tydliga direktiv och ramar. Investeringsstödet går enbart till att bygga nya, små och klimatsmarta hyresrätter. De företag som kan sänka energianvändningen i sina nya fastigheter kan få ännu mer i investeringsstöd. Enligt branschen ska dessa åtgärder leda till att det byggs fler bostäder, enligt beräkningar 15 000 per år.

Vad gör regeringen för att även större lägenheter byggs till hyror som människor med vanliga inkomster har råd att bo i?
– Det kommer även att finnas ett krav på blandad storlek på lägenheter i de fastigheter som inte enbart är tänkta som studentbostäder och som byggs med investeringsstöd.
– Vi behöver också utnyttja det befintliga beståndet bättre så att flyttkedjorna kommer i gång bättre. Om vi får fler små lägenheter lämnar de med större och äldre lägenheter ifrån sig bostäder.

Renovering av flerbostadshus är en fråga som fackförbunden i 6F driver och vill att staten ska stå för en tredjedel av kostnaderna (10 miljarder för 60 000 bostäder om året). Men av regeringens utlovade 3,5 miljarder ska bara en del gå till energieffektivisering av miljonprogramområden. Hur kommenterar du det?
– 400 000 av miljonprogrammets lägenheter har redan renoverats och i princip utan statliga pengar. Det är rimligt att staten tar en del och fastighetsägarna en del av kostnaderna för klimatsmart renovering. Vilken andel som var och en ska stå för måste ses från fall till fall, säger Mehmet Kaplan och pratar om andra effekter av renoveringarna:
– Jag ser upprustningarna i ett större perspektiv. De bidrar till att det blir ekologiskt mer hållbart. Men vi får inte glömma den sociala hållbarheten som bygger samhällen starkare. Upprustningarna kan ge nya jobb som i sin tur bidrar till en positiv spiral. Ett tecken på att den sociala hållbarheten krackelerat är när bilar sattes i brand i Husby här i Stockholm. Speciellt i miljonprogramområden behöver de boende få se att staten nu satsar så att kommunerna inte lämnas ensamma med allt.

Hur kommer de anställda i fastighetsbranschen att märka att du är bostadsminister?
– De kommer att få många nya fastigheter att ta hand om. Upprustningspengarna bidrar till många nya fräscha utrymmen. De kommer även att få jobba med fler fräscha, ytsmarta lägenheter. Branschorganisationen Sabos Kombohus är ett bra exempel. De är lättare att serva och underhålla vilket jag tror många som jobbar i branschen uppskattar. Jag för många intressanta samtal med min svärfar, som bland annat jobbat som fastighetsskötare i fastighetsbranschen. Jag vill också att de olika aktörerna i fastighetsbranschen fortsätter att komma med idéer. Bostadspolitik lämpar sig inte för ideologiska skygglappar. Vi behöver långsiktiga spelregler och söker därför breda lösningar.

Vad är din vision med bostadspolitiken?
– Jag vill verkligen underlätta för unga och studenter att hitta en bostad. Jag
 vill också att vi bygger för framtiden, för planeten. Vi har en skyldighet mot kommande generationer att göra det bästa vi bara kan ur energianvändningssynpunkt. Tekniken finns, det har till exempel Alingsåshem visat. Klimatsmarta bostäder är också hälsosmarta eftersom de har ett behov av bra ventilation.
– Som stadsutvecklingsminister vill jag att det byggs bostäder där det också finns grönytor. Jag vill även se till att det finns blandade upplåtelseformer.