I dag, tisdag, har utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal lämnat ett delbetänkande till regeringen. Utredningens uppgift är att undersöka vilka krav på villkor enligt kollektivavtal som kan föras in i lagen, enligt 2014 års upphandlingsdirektiv.

Förslaget innebär bland annat att en upphandlande myndighet ska ange lön, semester och arbetstid som villkor i kontraktet. Kraven ska följa nivån i det centrala kollektivavtalet om det det finns ett sådant. Och det är obligatoriskt att ställa dessa krav om det finns risk för oskäliga anställningsvillkor.
Vilka fall det handlar om går utredningen inte in på i detalj, det ska i stället den nya Upphandlingsmyndigheten reda ut. Det ges dock tre exempel på branscher där detta kan bli aktuellt: städ-, taxi- och byggbranschen.
Villkoren som ställs ska gälla både för det anlitade företaget och för underleverantörer.

Utöver de obligatoriska kraven kan en upphandlande myndighet också välja att ställa krav på fler saker, till exempel försäkringar och tjänstepension.
Men förslagen har redan fått kritik från flera håll, bland annat från LO:s jurist Sofie Rehnström. Hon är en av experterna som deltagit i utredningen och säger till tidningen Kommunalarbetaren:
– Nu är det är helt frivilligt i alla lägen för dem som upphandlar att ställa krav om villkor enligt kollektivavtal. Det blir ett ideologiskt val.

Den fackliga centralorganisationen TCO är en av dem som är positiv till förslagen och menar att det blir tydligt att offentliga myndigheter får ställa dessa krav vid upphandlingar.

Detta till skillnad från den andra fackliga centralorganisationen Saco, som i åtminstone en fråga är enig med arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. De menar båda att det nya förslaget är ett ingrepp och ett hot mot den svenska modellen, som går ut på att arbetsmarknadens parter själva ska komma överens utan statlig inblandning.
– Förslaget innebär statlig inblandning i lönesättningen, konstaterar Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt näringsliv.

Han tror att detta kan leda till att många företag kommer att avstå från att delta i upphandlingar.
Enligt Saco leder det här till en allmängiltigförklaring av kollektivavtalen vilket i sin tur kan leda till ökat statligt inflytande på arbetsmarknaden, svagare fackförbund och nedpressade lönenivåer.
Även arbetsgivarorganisationen Almega är kritisk mot förslaget och menar att det kommer att leda till krångligare upphandling och ökade kostnader. Däremot tycker Almega att det är positivt att det inte föreslås krav på kollektivavtal.

Niklas Bruun, som gjort utredningen, konstaterar själv att det är svårt att inför bestämmelser om villkor enligt kollektivavtal eftersom det krockar med den svenska modellen. Utgångspunkten har dock varit att respektera de förhållanden som råder på svensk arbetsmarknad samtidigt som man följer skyldigheterna i upphandlingsdirektivet.