Ny mätmetod ska minska skador

Mätningar av belastande arm-, rygg- och nackvinklar har gjorts på liknande sätt sedan 1980-talet, men aldrig tidigare har det varit så enkelt.
– Vi har tagit fram den här metoden framför
allt till företagshälsovården, fram till nu har det bara varit forskare som haft tid, möjlighet och kanske även råd att mäta vinklar och belastning, säger Mikael Forsman, ergonom och professor på Centrum för arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet.

Han har tilldelats över 2,2 miljoner kronor från Afa försäkring för att testa en ny mätstrategi av belastningsnivån för olika yrkesgrupper, i det här fallet städare. Med hjälp av den ska han få fram ett större resultat som kan jämföras med andra yrkesgrupper.

Med hjälp av små inklinometrar, mätare med inbyggda USB-minnen som känner av och registrerar vinkeln de befinner sig i, testar 50 hotellstädare i Malmö själva höger arms rörelser och arbetsställningar. Städarna har mätaren på sig under tre arbetsdagar.

Dels går det att samla in mer data om arbetarna testar själva. Dels är Mikaels teori att den som är med och testar blir mer intresserad av resultatet och mer motiverad att eventuellt ändra sitt arbetssätt.

För att testa detta lånade Fastighetsfolket en liknande mätare och bad Michael Arne, som städar på redaktionen, att vara försöksperson. Vi lät honom ha mätaren på sin högra överarm under två utvalda arbetsmoment, dammsugning den ena dagen och toalettstädning den andra.
– Den var inte störande att ha på sig, jag tänkte inte ens på den. Det verkar som en enkel mätmetod, konstaterar han efteråt.

I LO Mediehus, där Fastighetsfolket har sin redaktion, ligger en hård typ av heltäckningsmatta över större delen av golvet. Det gör att dammsugning är det självklara alternativet för den vardagliga städningen.

– Det här är en ganska bra matta, det är stor skillnad mot inne i konferensrummet där det är en annan typ. Där krävs mycket mer kraft för att dra munstycket fram och tillbaka, säger Michael Arne.

Och mätningen visade, som förväntat, att dammsugning innebär betydligt lägre, men mer frekventa armvinklar än toalettstädning. När Michael Arne drog dammsugarmunstycket fram och tillbaka i lokalerna i drygt en kvart var snittvärdet för vinkeln mellan överarm och kropp 28 grader. Att rengöra speglar på toaletterna gav en betydligt högre vinkel på armen, dock bara under kort tid.

Michael Arne berättar att han inte har funderat särskilt över hur påfrestande jobbet är för kroppen och menar att det varierar beroende på hur lokalen är utformad och vilka städalternativ som ges.

– Just nu har jag lite ont i ryggen och försöker vara försiktig med hur jag böjer mig och så. Det som är mest påfrestande är att tömma sopkorgar, särskilt dem som står på golvet eller som sitter fast i bordsskivan på låga skrivbord, säger han.

Hotellstädarna i Malmö, som ingår i det större testet, har en lite mer avancerad mätare som också registrerar rörelsehastigheten på armen. Som komplement och jämförelse mäter forskarna dessutom fysisk belastning under en heldag. Då görs mätningen med elektroder på skuldror och underarmar och sensorer i pannan, på ryggen och båda överarmarna.

Men vad är egentligen en för hög vinkel?
– Det finns inget svar på det eftersom det inte finns några framtagna gränsvärden. Vi försöker jobba för att man ska ta fram sådana värden, säger forskaren Mikael Forsman.

Den checklista från Arbetsmiljöverket som används i dag för riskbedömning av belastningsergonomi är i stället en bedömning. Den som fyller i listan gör en uppskattning utifrån rekommendationer och värderar om arbetsmomenten är röda, gula eller gröna, det vill säga olämpliga, på gränsen eller acceptabla.
– Jämfört med det är det här en säkrare metod, säger Mikael Forsman.

Projektet kostar flera miljoner kronor att genomföra och tar flera år, fram till mitten av 2017, men Mikael Forsman menar att det inte borde vara en fråga om pengar.
– Om vi kan rädda en enda arbetare från att behöva gå i förtidspension så är det värt det. Långtidssjukskrivningar och förtidspension kostar väldigt mycket pengar, både för samhället och för företaget, säger han.

Men det räcker inte med att ta fram resultaten, arbetssätten måste också förändras för att det 
ska bli någon skillnad i skadestatistiken. Enligt Mikael Forsman blir det fortsatta arbetet att ha diskussioner med fack och arbetsgivare och andra i branschen för att eventuellt förändra organisationerna och hitta bättre arbetsredskap, om belastningsmätningarna visar att det behövs.

Trots att den här studien bara gäller en del
 av belastningen och inte ger någon helhetsbedömning kan det, enligt Mikael Forsman, ge en första indikation på att ett arbetsmoment är skadligt. Och när det finns ett grundresultat är det också lättare att gå vidare och undersöka andra delar.

Fotnot: 19 procent av de sysselsatta kvinnorna hade någon typ av kroppsliga besvär förra året, enligt Arbetsmiljöverket. Det gör problemen till de näst vanligaste, efter psykosociala faktorer. Bland männen var andelen 15 procent.

Om mätresultaten:
Dammsugning resulterade i en medelvinkel på 28 grader, med armen svagt ut från kroppen.
17 procent av tiden skedde med en armvinkel över 45 grader. Endast under
 6 procent av tiden var vinkeln högre än 60 grader, vilket forskaren Mikael Forsman kategoriserar som en mer belastande vinkel. Armen var i princip aldrig över 90 grader, axelhöjd.
Vid toalettstädningen var armvinklarna mer varierade. Vid några tillfällen var vinkeln över 130 grader, vilket innebär över huvudet. En stor del av arbetet skedde dock betydligt närmare kroppen med armen i en lägre vinkel, till exempel när toalettstolen rengjordes.

Mätresultat vid dammsugning.

Mätresultat vid städning av toalett.